Book of Common Prayer

Besvikelse och förtvivlan över en väns svek

55 För körledaren, till stränginstrument. Maskil. Av David.

Tacksamhet för bönesvar

138 Av David.

Guds allvetande och allestädes närvaro

139 För körledaren. En psalm av David.

² Mose sammankallade hela Israel och sa till dem:

Ni har med era egna ögon sett vad Herren gjorde med farao, alla hans tjänare och hela hans folk i Egypten. ³ Med egna ögon bevittnade du de stora prövningarna, tecknen och undren. ⁴ Men ända till denna dag har Herren inte gett er sinne att förstå, ögon att se och öron att höra. ⁵ ”I fyrtio år har jag^[a] lett er genom öknen utan att era kläder och sandaler slitits ut. ⁶ Ni åt inget bröd och drack inget vin eller andra jästa drycker, detta för att ni skulle förstå att jag är Herren, er Gud.”

⁷ När ni kom hit, drog kung Sichon från Heshbon och kung Og från Bashan ut för att strida mot oss, men vi besegrade dem. ⁸ Vi tog deras land och gav det som egendom åt Rubens och Gads stammar och åt halva Manasses stam.

⁹ Om ni noga följer villkoren i detta förbund, ska ni få framgång i allt vad ni gör.

¹⁰ Ni står allesammans idag inför Herren, er Gud, ledare, äldste, förmän och alla andra israelitiska män ¹¹ tillsammans med barn och hustrur och de främlingar som bor hos dig, de som hugger din ved och bär ditt vatten. ¹² Du ska nu ingå ett förbund med Herren, din Gud, ett förbund som han med ed upprättar med dig här idag. ¹³ Han vill idag bekräfta att du är hans folk och att han är din Gud, alldeles så som han sagt dig och med ed lovat dina förfäder Abraham, Isak och Jakob. ¹⁴ Detta förbund med dess ed gäller dock inte bara er. ¹⁵ Jag ingår detta förbund både med er som står här inför Herren, vår Gud, idag och med dem som ännu inte finns här.

9 Egentligen behöver jag inte skriva till er om hjälpen till de heliga. ² Jag vet ju hur villiga ni är att ge, och jag har redan skrutit över er inför makedonierna och sagt: ”I provinsen Achaia^[a] har man varit beredd att hjälpa till redan i fjol.” Och er entusiasm har smittat av sig på de flesta här. ³ Men jag skickar ändå bröderna, för jag vill ju inte ha skrutit i onödan över er, utan ni är verkligen förberedda som jag sagt. ⁴ Annars får vi, ja, faktiskt ni, skämmas om några makedonier kommer med mig och finner er oförberedda, trots att vi haft ett sådant förtroende för er. ⁵ Det var därför jag bad dessa tre att resa i förväg, så att den stora gåva ni talade om kan vara insamlad och klar, och riklig, inte snål.

⁶ Kom ihåg: den som sår sparsamt får skörda sparsamt, och den som sår rikligt får skörda rikligt.^{[b] 7} Var och en ska i sitt hjärta bestämma sig för hur mycket han vill ge. Det får inte ske motvilligt eller av tvång, för Gud älskar den som ger med glädje. ⁸ Men Gud har makt att ge er riklig nåd, allt vad ni behöver och mer därtill, så att ni alltid med glädje kan ge stora gåvor till allt gott som görs. ⁹ Det står skrivet:

¹⁰ Han som ger bonden säd att så och bröd att äta, ska också ge er mycket säd, flerdubbelt, och en ökad skörd av er rättfärdighet. ¹¹ Ni ska få ett sådant överflöd på allt, att ni alltid kan ge generösa gåvor till andra. Och när vi överlämnar gåvan, kommer de att tacka Gud för er.

¹² Denna er tjänst med insamlingen ger de heliga allt vad de behöver men resulterar också i att Gud blir tackad om och om igen. ¹³ När ni genom denna tjänst visar er seriositet kommer de att hylla Gud för att ni omsätter er bekännelse till evangeliet om Kristus i praktisk handling och generöst delar med er av era tillgångar till både dem och andra. ¹⁴ De kommer att be för er och längta efter er på grund av Guds oändliga nåd mot er. ¹⁵ Gud vare tack för hans obeskrivligt stora gåva!

Jesus ber för barnen

(Matt 19:13-15; Mark 10:13-16)

¹⁵ Folk kom också fram till Jesus med sina små barn för att han skulle röra vid dem. Men hans lärjungar fick se det och körde bort dem.

¹⁶ Då kallade Jesus till sig barnen och sa till dem: ”Låt barnen komma till mig, hindra dem inte, för Guds rike tillhör sådana som de. ¹⁷ Sannerligen säger jag er: den som inte tar emot Guds rike som ett barn kommer överhuvudtaget inte in dit.”

Jesus talar med en rik man

(Matt 19:16-29; Mark 10:17-30)

¹⁸ En av de ledande männen frågade Jesus: ”Gode Mästare, vad ska jag göra för att få evigt liv?”

¹⁹ ”Varför kallar du mig god?” frågade Jesus. ”Ingen är god förutom Gud^[a]. ²⁰ Buden kan du: ’Du ska inte vara otrogen i ditt äktenskap, Du ska inte mörda, Du ska inte stjäla, Du ska inte vittna falskt, Visa respekt för din far och mor.^[b]’ ”

²¹ Mannen svarade: ”Alla dessa har jag hållit ända sedan jag var ung.”

²² Då sa Jesus till honom: ”Det är bara en sak till du behöver göra. Sälj allt du äger och ge pengarna till de fattiga. Då ska du få en skatt i himlen. Kom sedan och följ mig.”

²³ Men när mannen hörde det, blev han bedrövad, för han var mycket rik.

²⁴ Jesus såg det och sa: ”Hur svårt är det inte för den som har pengar att komma in i Guds rike! ²⁵ Det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga än för en rik att komma in i Guds rike.”

²⁶ De som hörde detta sa: ”Vem kan då bli räddad?”

²⁷ Jesus svarade: ”Det som är omöjligt för människor är möjligt för Gud.”

²⁸ Då sa Petrus: ”Vi har lämnat allt vi ägde för att följa dig.”

²⁹ ”Sannerligen säger jag er”, svarade Jesus: ”var och en som lämnar hus eller hustru eller man eller syskon eller föräldrar eller barn för Guds rikes skull, ³⁰ han ska få mångdubbelt igen redan här i tiden och dessutom evigt liv i den kommande tidsåldern.”