Book of Common Prayer

Gud står på min sida

^1-3 Herre, hör min bön, lyssna till mina ord! Du är min Gud och min kung! Jag kommer aldrig att be till någon annan än dig!

⁴ Varje morgon ser jag upp till dig i himlen och lägger fram mina önskningar inför dig och väntar på ditt svar.

⁵ Jag vet att du inte står ut med ondskan och att du inte heller tolererar den minsta synd.

⁶ Därför kan de högfärdiga aldrig komma undan din blick, för du hatar deras onda gärningar.

⁷ Du utrotar dem som ljuger, och du avskyr mord och falskhet.

⁸ Men tack vare din barmhärtighet och kärlek får jag komma till ditt tempel. Jag får tillbe dig med fruktan.

⁹ Herre, led mig, och visa mig att du är på min sida, för annars kommer mina fiender att besegra mig! Säg mig vad jag ska göra och vart jag ska vända mig!

¹⁰ Mina fiender talar inte ett enda sant ord. Deras hjärtan är fulla av ondska. Deras förslag leder till synd och död, och de kan säga vad som helst för att nå sina syften.

¹¹ Gud, låt dem stå till svars för allt ont de gör, och låt deras planer falla till marken. De är upproriska mot dig!

¹² Men alla de som litar på dig ska glädjas! Låt dem sjunga av glädje, för du försvarar dem! Det är du som ger dem verklig lycka,

¹³ för du välsignar dem som lyder dig, Herre, och du skyddar dem med din kärleks sköld!

Herre, straffa mig inte längre

^1-2 Nej, Herre! Straffa mig inte på grund av din vrede!

³ Visa medlidande med mig, Herre, för jag är svag! Gör mig frisk,

⁴ för jag är sjuk till både kropp och själ. Mitt inre är fyllt av fruktan och mörker. Varför dröjer du så länge med att hjälpa mig?

⁵ Kom, Herre, och gör mig frisk, för det är du, Gud, som räddar oss från döden.

⁶ När jag är död kan jag inte ge dig ära genom att prisa dig inför mina vänner!

⁷ Jag är utmattad av smärta, och varje natt är min kudde våt av tårar.

⁸ Jag kan knappast se något, för mina ögon har åldrats och blivit svaga, på grund av vad alla mina fiender gjort mig.

⁹ Lämna mig nu, ni onda män, för Herren har sett mina tårar

¹⁰ och kommer att svara på alla mina böner.

¹¹ Mina fiender ska besegras, och skräckslagna och förvirrade ska de ta till flykten. Gud kommer att låta dem stå där med skammen.

Herre, varför visar du dig inte?

10 Herre, varför står du så långt borta, varför gömmer du dig när jag behöver dig som bäst?

² Kom och ta hand om alla dessa ogudaktiga och högmodiga människor, som av elakhet förföljer de fattiga. Låt all ondska som de tänkt ut för andra komma över dem själva!

³ De skryter med allt ont de tänker göra. De hånar Gud och gratulerar dem som Herren avskyr, dem som bara är ute efter pengar.

⁴ Dessa ogudaktiga människor är högfärdiga och dryga och säger: Det finns ingen Gud. De tänker inte längre än så.

⁵ Ändå lyckas de i allt vad de gör, och deras fiender faller inför dem. De ser inte det straff, som väntar dem.

⁶ De skryter med att varken Gud eller människor kan slå ner dem. På något sätt kommer de att finna en utväg!

⁷ Deras munnar är fyllda av gudlöshet, lögn och utpressning. De skryter alltid med sina onda planer.

⁸ De lägger sig i bakhåll i stadens mörka gränder och mördar dem som går förbi.

⁹ De smyger tysta omkring som lejon och väntar på att få kasta sig över de fattiga, ja, som jägare fångar de sina offer i fällor.

¹⁰ Deras hjälplösa offer krossas brutalt av deras överlägsna styrka och faller av deras slag.

¹¹ Gud ser oss inte, han kommer aldrig att få veta det! säger de ogudaktiga för sig själva.

¹² Herre, res dig! Gud, krossa dem! Glöm inte de fattiga och alla andra som har det svårt!

¹³ Varför låter du de ogudaktiga komma undan? De tror ju att du aldrig kommer att ställa dem inför rätta.

¹⁴ Herre, du ser allt vad de gör. Du har lagt märke till varje ond handling. Du vet vilken nöd och vilka lidanden de har orsakat. Straffa dem nu! Herre, de fattiga litar på dig. Och du är känd som den som hjälper de föräldralösa.

¹⁵ Ta ifrån dessa onda människor deras makt! Förfölj dem tills de allesammans är utrotade.

¹⁶ Herren är kung för evigt. De som följer andra gudar måste försvinna från hans land.

¹⁷ Herre, du känner till de ödmjuka människornas längtan. Du lyssnar till deras rop och tröstar deras hjärtan, och du hjälper dem.

¹⁸ Du hör ropen från de föräldralösa och från alla som är förtryckta, så att dessa dödliga människor inte längre kan skrämma dem.

Den som tror behöver inte fly.

11 Jag litar på Herren. Varför säger ni då till mig: Fly upp till bergen, där du kan hitta en säker plats?

² De ogudaktiga har spänt sina bågar, de siktar från sina bakhåll och är beredda att avlossa pilar mot Guds folk. Oordning råder

³ och allt har brutit samman. Vad kan de rättfärdiga göra, utom att fly?

⁴ Men Herren är fortfarande i sitt heliga tempel och han regerar alltjämt från himlen. Han vakar noga över allt som händer här på jorden.

⁵ Han prövar både de rättfärdiga och de ogudaktiga. Han hatar dem som älskar våld.

⁶ Han ska låta eld och svavel regna ner över de ogudaktiga och hans glödande vind ska bränna upp dem.

⁷ Gud är god och älskar rättfärdighet. De gudfruktiga ska få se hans ansikte.

²⁵ Vem vill du jämföra mig med? Vem är lik mig? frågar den Helige.

²⁶ Se upp mot himlen! Vem skapade alla dessa stjärnor? Vem kallar var och en av himlakropparna vid namn och räknar dem för att se till att ingen fattas?

²⁷ Hur kan du, Jakob, och du, Israel, säga att Herren inte ser era svårigheter och att han inte är rättvis? Förstår ni ingenting?

²⁸ Förstår ni ännu inte att den evige Guden, han som har skapat hela jorden, aldrig blir trött och svag? Ingen kan utforska hans förstånd.

²⁹ Han ger ny kraft åt de trötta och ny styrka åt de svaga.

³⁰ Till och med unga människor kan bli uttröttade, och unga män kan ge upp.

³¹ Men de som väntar på Herren ska få ny kraft. De ska få nya vingfjädrar som örnarna, de ska kunna springa utan att bli trötta och de ska inte ge upp under vägen.

Paulus bön för de troende i Efesos

^15-17 Sedan jag fått höra om er starka tro på Herren Jesus och om den kärlek ni har till alla de kristna har jag inte kunnat sluta att tacka Gud för er skull. Jag ber alltid för er, särskilt att Gud, Herrens, Jesu Kristi, underbare Far, ska ge er vishet, så att ni klart kan se och verkligen förstå vem Kristus är och allt det han har gjort för er.

¹⁸ Jag ber att ni ska vara öppna för hans vishet, så att ni kan se något av den framtid som han har kallat er till att dela med honom. Jag vill att ni ska förstå hur rika vi har blivit genom det som Kristus har gjort för oss.

¹⁹ Jag ber att ni ska inse hur otroligt stor hans makt är att hjälpa dem som tror på honom.

²⁰ Det är samma mäktiga kraft som uppväckte Jesus från de döda och satte honom på hedersplatsen vid Guds högra sida i himlen,

²¹ högt över alla andra kungar och härskare, regeringar och ledare. Ja, mycket högre än någon annan, både i denna världen och i den som ska komma.

²² Allting är underställt honom, och Gud har gjort honom till överhuvud för församlingen, som

²³ är hans kropp och som är uppfylld av honom själv. Han är skaparen och den som uppehåller allting i himlen och på jorden.

Jesus beger sig till Galileen för att predika

¹⁴ Sedan Johannes arresterats av kung Herodes gick Jesus till Galileen för att predika Guds goda nyheter.

¹⁵ Äntligen är tiden inne, sa han. Guds rike är nära! Vänd er bort från era synder och tro på de goda nyheterna.

Fyra fiskare följer med Jesus

¹⁶ När Jesus en dag vandrade längs Galileiska sjöns stränder fick han se Simon och hans bror Andreas stå och kasta ut nät. De var nämligen fiskare till yrket.

¹⁷ Jesus ropade till dem: Följ med mig, jag ska visa er hur ni kan vinna människor för Gud!

¹⁸ De lämnade genast sina nät och följde med honom.

¹⁹ Lite längre bort på stranden fick han se Sebedaios söner, Jakob och Johannes. De satt i en båt och lagade nät.

²⁰ Han kallade på dem också, och de lämnade omedelbart sin far Sebedaios och de andra som de fiskat tillsammans med för att följa med Jesus.

Jesus undervisar med stor auktoritet

²¹ Jesus och hans följeslagare kom nu till staden Kafarnaum. På sabbatsdagens morgon gick de till den judiska gudstjänstlokalen - synagogan - där Jesus predikade.

²² Hans tal gjorde starkt intryck på dem som lyssnade. Det var annat än vad deras religiösa ledare brukade säga, och man frågade sig om det inte var Gud själv som talade genom Jesus.

²³ I synagogan fanns en man som var besatt av en ond ande, och han började skrika:

²⁴ Vad vill du oss, Jesus från Nasaret? Du har bara kommit för att ta död på oss andar. Jag vet faktiskt vem du är, Guds helige son!

²⁵ Jesus befallde anden att inte säga något mer och att komma ut ur mannen.

²⁶ Då började anden att rycka och slita i mannen och for ut ur honom med ett våldsamt skrik.

²⁷ Folket i synagogan blev förskräckta och började diskutera vad som hänt.Vad är det här för en ny religion? frågade de upprört. Till och med de onda andarna lyder hans order!

²⁸ Nyheterna om vad han gjorde spred sig snabbt genom hela Galileen.