Book of Common Prayer
Gud och hans folk
105 Tacka Herren för allt gott han gör. Tala om det för alla folk.
2 Sjung lovsånger om honom och berätta om hans under.
3 Gläd er i Herren, ni som tillhör honom. Gläd er!
4 Vänd er till honom och räkna med hans kraft. Var uthålliga!
5-6 Tänk på vad han i sin makt har gjort för oss, som är ättlingar till hans tjänare Abraham, till Jakob, hans utvalde. Kom ihåg hur han dömde våra fiender. Han är Herren, vår Gud.
7 Överallt i hela världen är det han som har sista ordet.
8-9 Skulle tusen generationer komma och gå, så skulle han ändå aldrig glömma sitt löfte, det förbund som han slöt redan med Abraham och Isak,
10-11 och som han bekräftade med Jakob. Och detta är mitt förbund med Israels folk som kommer att vara för alltid: Jag ska ge er Kanaans land till att vara er egendom.
12 Han lovade detta medan de ännu var mycket få till antalet, och alltjämt levde som främlingar i Kanaan.
13 De var på den tiden spridda bland andra folk och vandrade från rike till rike.
14 Men Gud tillät inte någon att förtrycka dem, och han utplånade många kungar som försökte anfalla dem!
15 Rör inte mina utvalda, skada inte mina profeter, varnade han.
16 Han sände hungersnöd över Kanaans land och förråden av säd och bröd tog snabbt slut.
17 Men Gud hade redan i förväg sänt Josef till Egypten, dit han såldes som slav.
18 I fängelset satte man bojor på hans fötter och en järnring runt hans hals.
19 Där fick han sitta tills den dag han uttydde sina medfångars drömmar, och allt det som han sagt inträffade. Guds ord gav honom rätt.
20 Då sände kungen äntligen bud efter honom och befriade honom.
21 Josef utnämndes till regeringschef och fick också förvalta kungens hela förmögenhet.
22 Alla höga tjänstemän var underställda honom och kungens rådgivare fick lära sig vishet av honom.
23 Sedan kom Jakob till Egypten och bodde där tillsammans med sina söner.
24 Under åren som följde förökade Gud sitt folk, ja, tills de slutligen blev mäktigare än sina fiender.
25 Därefter såg Gud till så att egyptierna började hata israeliterna och behandla dem illa.
26 Då sände Gud sina tjänare Mose och Aron,
27 för att de skulle utföra under och tecken i hela Egypten.
28 De gjorde som Gud befallt, och han lät ett tjockt mörker breda ut sig över hela landet.
29 Han förvandlade vattnet i deras floder till blod och förgiftade alla fiskar.
30 Därefter översvämmades landet av grodor, ja, till och med i kungens privata palats trängde grodorna in.
31 Och då Gud talade genom Mose, drog svärmar av flugor och andra insekter fram över hela landet,
32 och när egyptierna väntade på regn sände Gud hagel, och blixtar som plågade folket.
33 Deras vinträd och fikonträd förstördes, och alla träd vräktes omkull och låg kringspridda på marken.
34 På Guds befallning kom gräshoppssvärmar och
35 åt upp allt grönt och förstörde skörden.
36 Slutligen dödade Herren den äldste sonen i varje egyptiskt hem.
37 Sedan ledde han sitt folk tryggt ut ur Egypten och de förde med sig mängder av silver och guld, och det fanns inte en enda en bland dem som var sjuk, utan alla var friska.
38 Egyptierna var rädda för dem och var glada när de lämnade landet.
39 För att skydda dem från den heta solen satte Gud ett moln över sitt folk, och han gav dem en eldpelare om natten för att de skulle få ljus.
40 De bad om kött, och han sände fåglar in i deras läger. Och han lät dem äta manna, brödet från himlen, för att de skulle bli mätta.
41 Han öppnade en klippa, och vattnet forsade fram. Det flöt som en flod genom det torra, ödsliga landet -
42 för Gud håller sitt ord, och han kom ihåg sina heliga löften till sin tjänare Abraham.
43 På så sätt ledde han under sång och jubel sina utvalda in i det utlovade landet.
44 Han gav dem det land som tillhört andra folk. De fick skörda och äta vad andra hade planterat.
45 Alla dessa under lät han sitt folk uppleva för att de skulle lyda honom och hålla hans bud. Halleluja!
Simsons gåta
14 En dag när Simson var i Timna fäste han sig vid en ung filisteisk flicka.
2 När han kom hem lät han sina föräldrar förstå att han ville gifta sig med henne,
3 men de hade invändningar att komma med.Varför gifter du dig inte med en judisk flicka? frågade de. Varför måste du skaffa dig en hustru bland dessa hedniska filisteer? Finns det inte en enda flicka i Israel, som du skulle kunna gifta dig med? Men Simson sa till sin far: Det är henne jag vill ha. Låt mig få henne!
4 Hans föräldrar förstod inte att Herren låg bakom denna önskan. Herren höll på att lägga ut en fälla för filisteerna, som då härskade över Israel.
5 När Simson och hans föräldrar var på väg till Timna, anföll ett ungt lejon honom vid vingårdarna i utkanten av staden.
6 Men just då kom Herrens Ande starkt över honom. Han hade inget vapen, så han slet isär lejonets käkar så lätt som om det hade varit en killing! Men han nämnde ingenting om detta för sina föräldrar.
7 När han sedan kom till Timna och träffade flickan blev han mycket förtjust i henne.
8 När han en tid senare återvände dit för att gifta sig med henne, vek han av från vägen för att se på det döda lejonet. Han fann då att en bisvärm hade slagit sig ner i den döda kroppen, och där fanns också honung.
9 Han tog lite av honungen och åt medan han vandrade vidare, och han lät också sina föräldrar smaka, men han talade inte om för dem var han hade fått tag i den.
10-11 Medan hans far gick för att träffa bruden, ställde Simson till med en fest för trettio unga män i staden, för det var sed att göra så.
12 När Simson plötsligt frågade om de ville höra en gåta blev de genast nyfikna. Om ni kan gissa gåtan under de här sju bröllopsdagarna så ska jag ge var och en av er en fin linneskjorta och en högtidsdräkt, sa han.
13 Men om ni inte kan gissa rätt, måste ni ge mig samma sak.De gick med på hans förslag och sa ivrigt: Kan vi få höra din gåta nu?
14 Då sa Simson: Mat kom från storätaren och det som var sött från den starke!Efter tre dagar hade de ännu inte kommit på lösningen.
15 På den fjärde dagen sa de till bruden: Ge oss svaret på den här gåtan, annars ska vi bränna upp både dig och din fars hus. Vi blev väl inte inbjudna till den här festen för att bli alldeles ruinerade!
16 Då brast hon i gråt inför Simson och sa: Du älskar mig inte alls, du hatar mig, för du har gett mitt folk en gåta, men du har inte talat om svaret för mig!Jag har inte talat om det ens för mina föräldrar. Varför skulle jag då tala om det för dig? svarade han.
17 Då fortsatte hon att gråta varje gång hon var tillsammans med honom under hela den återstående tiden av bröllopet. Till slut, på den sjunde dagen, gav han upp och avslöjade lösningen för henne. Hon gav den då naturligtvis till de unga männen,
18 och före solnedgången den sjunde dagen fick Simson deras svar: Vad är sötare än honung? sa de. Och vad är starkare än ett lejon? Om ni inte hade plöjt med min kviga, skulle ni inte funnit svaret på min gåta! svarade han.
19 Då kom Herrens Ande över honom och han gick till Askelon. Där dödade han trettio män, tog deras kläder och gav dem till de unga männen som hade svarat rätt på gåtan. Men han var mycket förargad och övergav sin hustru och återvände hem till sina föräldrar.
15 I samma ögonblick kunde alla i rådssalen som hade ögonen på Stefanos se att hans ansikte lyste som en ängels!
Stefanos försvarstal
7 Då frågade översteprästen honom: Är de här anklagelserna sanna?
2 Stefanos svarade: Vår underbare Gud visade sig för vår förfader Abraham i Irak innan han flyttade till Syrien.
3 Gud sa till honom att lämna sitt hemland, att ta farväl av sina släktingar och resa till det land som han skulle visa honom.
4 Därför flyttade Abraham från kaldeernas land och bodde i Haran i Syrien tills hans far dog. Sedan förde Gud honom hit till landet Israel.
5 Men Gud gav honom ingen mark, inte ett enda litet område även om han lovat att hela landet till slut skulle tillhöra Abraham och hans efterkommande fastän han ännu inte hade några barn!
6 Gud sa också till honom att hans efterkommande skulle lämna landet och bo i ett främmande land och vara slavar där under fyrahundra år.
7 'Men jag kommer att straffa det folk som gör dem till slavar
8 Vid den tiden gav Gud också Abraham föreskrifter om omskärelsen. Den skulle vara ett bevis på förbundet mellan Gud och Abraham. Abrahams son Isak omskars därför när han var åtta dagar gammal. Isak blev far till Jakob, och Jakob blev far till det judiska folkets tolv stamfäder.
9 Dessa bröder var mycket avundsjuka på Josef och sålde honom som slav till Egypten. Men Gud var med honom
10 och räddade honom ur alla svårigheter och lät honom bli framgångsrik hos kung Farao. Gud gav också Josef en ovanlig vishet, och Farao utsåg honom därför till att styra över hela Egypten. Dessutom gav han honom ansvaret för den kungliga förvaltningen.
11 Men sedan blev det hungersnöd i Egypten och i Kanaan, och våra förfäder fick det mycket svårt. När de inte hade någon mat kvar
12 hörde Jakob att det fortfarande fanns säd i Egypten, och därför sände han sina söner dit för att köpa säd.
13 Andra gången de for dit avslöjade Josef för dem vem han var, och bröderna blev presenterade för Farao.
14 Sedan skickade Josef efter sin far Jakob och alla sina bröders familjer, så att de kunde komma till Egypten. Tillsammans var de sjuttiofem personer.
15 På så sätt kom Jakob till Egypten, där han och alla hans söner dog.
16 De fördes alla till Sikem och begravdes i den grav som Abraham där hade köpt för pengar av Emmors söner.
Jesus talar om en andlig skörd
27 Just då kom lärjungarna tillbaka. De blev förvånade när de såg att han talade med en kvinna, men ingen av dem frågade honom varför eller vad de samtalade om.
28-29 Då lämnade kvinnan sin vattenkruka vid brunnen och sprang tillbaka till staden och ropade till alla: Kom och träffa en man som har berättat för mig om allt vad jag har gjort! Jag undrar om inte han är Messias?
30 Och folk strömmade nyfikna ut från staden för att få se honom.
31 Under tiden ville lärjungarna ge Jesus någonting att äta,
32 men han tackade nej och sa: Jag har mat som ni inte känner till.
33 Lärjungarna sa då till varandra: Vem har gett honom mat?
34 Då förklarade Jesus: Min mat är att göra hans vilja som har sänt mig och att utföra hans uppdrag.
35 Tror ni inte att man börjar skörda förrän om fyra månader när sommaren är slut? Se er omkring. Stora fält är mogna och färdiga att skördas.
36 Skördearbetarna som för människor till evigt liv ska få god lön. Vilken glädje väntar inte både den som sår och den som skördar!
37 För det är sant att en sår och en annan skördar.
38 Jag sänder ut er att skörda där ni inte har sått. Andra har utfört arbetet och ni får bärga skörden.
Många samarier kommer till tro
39 Många människor i staden Sykar trodde nu att Jesus var Messias därför att kvinnan sagt: Han visste allt om mig.
40-41 När de kom till brunnen för att se honom bad de honom att stanna kvar hos dem. Det gjorde han också under två dagar, och det var tillräckligt för att ännu fler skulle komma till tro när de lyssnade på honom.
42 Sedan sa de till kvinnan: Nu tror vi därför att vi själva har hört honom, inte på grund av vad du berättade för oss. Han är verkligen världens Frälsare.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®