Revised Common Lectionary (Semicontinuous)

^7 (B) Slaktoffer och matoffer
    vill du inte ha
        – du har öppnat mina öron^[a] –
    brännoffer och syndoffer
        begär du inte.
^8 (C) Därför säger jag:
    "Se, jag kommer,
        i bokrullen står det skrivet om mig.
^9 (D) Att göra din vilja, min Gud,
        är min glädje.
    Din lag är i mitt hjärta."^[b]

^10 (E) Jag förkunnar glädjebudet
    om rättfärdighet
        i den stora församlingen,
    jag sluter inte mina läppar.
        Du, Herre, vet det.
¹¹ Jag döljer inte din rättfärdighet
        i mitt hjärta,
    jag talar om din trofasthet
        och din frälsning.
    Jag gömmer inte
        din nåd och din sanning
            för den stora församlingen.

^12 (F) Du, Herre, tar inte
        din barmhärtighet ifrån mig.
    Din nåd och din sanning
        ska alltid bevara mig,
^13 (G) för jag är omgiven av
        otaliga onda ting.
    Mina synder har hunnit ifatt mig,
        jag orkar inte se dem^[c].
    De är fler än håren på mitt huvud.
        Mitt mod sviker mig.

¹⁴ Var nådig, Herre, och rädda mig!
    Herre, skynda till min hjälp!
^15 (H) Låt alla som vill ta mitt liv
        möta skam och vanära,
    låt dem som önskar mig ont
        vika tillbaka och skämmas.
^16 (I) Låt dem häpna av skam,
    de som säger till mig:
        "Haha, haha!"
^17 (J) Låt alla som söker dig
        få jubla och glädjas i dig,
    låt dem som älskar din frälsning
        alltid säga: "Herren är stor!"

    För vem blev Herrens arm
        uppenbarad?^[a]
2 (B) Som en späd planta
    sköt han upp inför honom,
        som ett rotskott ur torr jord.
    Han hade varken skönhet
        eller majestät när vi såg honom,
    inget utseende som vi drogs till.
^3 (C) Han var föraktad
        och övergiven av människor,
    en smärtornas man
        och förtrogen med lidande.
    Han var som en
        som man skyler ansiktet för,
    så föraktad att vi inte
        respekterade honom.

^4 (D) Men det var våra sjukdomar han bar,
        våra smärtor tog han på sig,
    medan vi såg honom som hemsökt,
        slagen av Gud och pinad.^[b]
5 (E) Han blev genomborrad för våra brott,
        slagen för våra synder.
    Straffet blev lagt på honom
        för att vi skulle få frid,
    och genom hans sår är vi helade.
^6 (F) Vi gick alla vilse som får,
        var och en gick sin egen väg.
    Men all vår skuld
        lade Herren på honom.

^7 (G) Han blev misshandlad,
    men han ödmjukade sig
        och öppnade inte sin mun.
    Som ett lamm som förs bort
        för att slaktas,
    som ett får som är tyst
        inför dem som klipper det,
    så öppnade han inte sin mun.^[c]
8 (H) Genom våld och dom
        blev han borttagen.
    Vem i hans släkte betänker
        att när^[d] han rycktes bort
            från de levandes land,
    blev han plågad på grund av
        mitt folks brott?
^9 (I) Han fick sin grav
    bland de ogudaktiga
        men var hos en rik vid sin död,
    för han hade inte gjort något orätt,
        och inget svek fanns i hans mun.^[e]

^10 (J) Det var Herrens vilja
        att slå honom och låta honom lida.
    När du gör hans liv
        till ett skuldoffer^[f],
    får han se avkomlingar
        och leva länge,
    och Herrens vilja ska ha framgång
        genom hans hand.
^11 (K) Genom den möda
    hans själ har utstått
        får han se^[g] och bli tillfreds.
    Genom sin kunskap^[h] förklarar
        min rättfärdige tjänare
            de många rättfärdiga,
    och han bär deras skulder.

^12 (L) Därför ska jag ge honom
    de många^[i] som hans del,
        och de starka ska han få som byte,
    eftersom han utgav sitt liv i döden
        och räknades bland förbrytare,^[j]
    han som bar de mångas synd
        och gick in i överträdarnas ställe^[k].