Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
Herrens tjänare
42 (A) Se, min tjänare som jag stöder,
min utvalde som min själ
glädjer sig över.
Jag har sänt min Ande
över honom.
Han ska utbreda rätten
bland hednafolken.[a]
2 Han ska inte skria eller ropa,
inte låta sin röst höras på gatorna.
3 Ett brutet strå
ska han inte krossa,
en tynande veke
ska han inte släcka.
Han ska i trofasthet utbreda rätten.
4 Han ska inte försvagas
eller brytas ner
förrän han har grundat rätten
på jorden.
Havsländerna väntar
på hans undervisning.
5 (B) Så säger Gud,
Herren som har skapat himlen
och spänt ut den,
han som har brett ut jorden
med allt som växer där,
han som har gett liv åt folket
som bor där
och ande åt dem som vandrar
på den.
6 (C) Jag, Herren,
har kallat dig i rättfärdighet.
Jag ska hålla dig i handen,
jag ska bevara dig
och göra dig till ett förbund
för folket,
till ett ljus för hednafolken,[b]
7 (D) för att du ska öppna blinda ögon
och föra fångar ut ur fängelset,
ur fångenskapen
dem som sitter i mörker.
8 (E) Jag är Herren,
det är mitt namn.
Jag ger inte min ära åt någon annan
eller mitt lov åt avgudabilder.
9 Se, det jag förkunnade förut
har kommit.
Nu förkunnar jag nya ting,
jag låter er höra om dem
innan de visar sig.
Herrens ära och makt
29 (A) En psalm av David.
Ge åt Herren, ni Guds söner,
ge åt Herren ära och makt!
2 Ge åt Herren hans namns ära,
tillbe Herren i helig skrud!
3 (B) Herrens röst hörs över vattnen,
ärans Gud dundrar,
Herren över väldiga vatten.
4 (C) Herrens röst är mäktig,
Herrens röst är majestätisk.
5 Herrens röst knäcker cedrar,
Herren knäcker Libanons cedrar.
6 Han får dem att hoppa som kalvar,
Libanon och Sirjon[a]
som unga vildoxar.
Petrus tal
34 (A) Då började Petrus tala: "Nu förstår jag verkligen att Gud inte gör skillnad på människor, 35 (B) utan tar emot den som fruktar honom och gör det som är rätt, vilket folk han än tillhör. 36 (C) Detta är det ord som Gud sände till Israels folk när han förkunnade frid genom Jesus Kristus. Han är allas Herre, 37 (D) och ni känner till det som har hänt[a] i hela Judeen, med början i Galileen efter dopet som Johannes förkunnade: 38 (E) hur Gud smorde Jesus från Nasaret med den helige Ande och kraft. Han gick omkring och gjorde gott och botade alla som var i djävulens våld, för Gud var med honom. 39 (F) Vi är vittnen till allt som han gjorde både i judarnas land och i Jerusalem.
De hängde upp honom på trä och dödade honom, 40 men Gud uppväckte honom på tredje dagen och lät honom visa sig – 41 (G) inte för hela folket utan för de vittnen som Gud i förväg hade utvalt, för oss som åt och drack med honom efter att han uppstått från de döda. 42 (H) Och han befallde oss att predika för folket och vittna om att han är den som Gud har utvalt till domare över levande och döda. 43 (I) Om honom vittnar alla profeterna att var och en som tror på honom får syndernas förlåtelse genom hans namn."
Jesus blir döpt
13 (A) Sedan kom Jesus från Galileen till Johannes vid Jordan för att döpas av honom. 14 Men Johannes försökte hindra honom och sade: "Jag behöver döpas av dig – och du kommer till mig!" 15 Jesus svarade honom: "Låt det nu ske. Det är så vi ska uppfylla all rättfärdighet." Då lät han det ske.
16 (B) När Jesus hade blivit döpt, steg han genast upp ur vattnet. Då öppnades himlen, och han såg Guds Ande sänka sig ner som en duva och komma över honom. 17 (C) Och en röst från himlen sade: "Han är min älskade Son. I honom har jag min glädje."
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation