Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
5 (A) Jag ska låta din ätt bestå för evigt
och bygga din tron
från släkte till släkte." Sela
6 (B) Himlarna prisar dina under, Herre,
och din trofasthet
i de heligas församling.
7 Vem i skyn kan jämföras
med Herren?
Vem bland Guds söner kan liknas
vid Herren?
8 Gud är fruktad i de heligas råd,
stor och mer vördad
än alla omkring honom.
9 Herre Gud Sebaot,
vem är som du?
Stark är du, Herre,
och din trofasthet omger dig.
10 (C) Du råder över det stolta havet,
när dess vågor reser sig
stillar du dem.
11 (D) Du krossade Rahab som en slagen,
du skingrade dina fiender
med din mäktiga arm.
12 (E) Din är himlen,
din är också jorden.
Du har grundat världen
med allt vad den rymmer.
13 Nord och syd har du skapat,
Tabor och Hermon
jublar i ditt namn.
14 Du har en arm med kraft,
din hand är mäktig,
din högra hand är upphöjd.
15 (F) Rätt och rättfärdighet
är grunden för din tron,
nåd och sanning
står inför ditt ansikte.
16 (G) Saligt är det folk
som vet vad jubel är!
Herre, de vandrar
i ditt ansiktes ljus.
17 I ditt namn jublar de ständigt,
i din rättfärdighet upphöjs de,
18 för du är deras styrka
och härlighet,
i din nåd upphöjer du vårt horn.
19 (H) Ja, vår sköld tillhör Herren,
vår kung tillhör Israels Helige.
20 (I) Du talade en gång i en syn
till dina trogna och sade:
"Jag har sänt hjälp
genom en hjälte,
jag har upphöjt en yngling[a]
ur folket.
21 (J) Jag har funnit min tjänare David
och smort honom
med min heliga olja.
22 Min hand ska stödja honom,
min arm ska styrka honom.
23 Ingen fiende ska plundra honom,
ingen orättfärdig
ska förtrycka honom.
24 Jag ska krossa hans fiender
framför honom
och slå ner dem
som hatar honom.
25 Min trofasthet och nåd
ska vara med honom,
i mitt namn ska hans horn
bli upphöjt.
26 (K) Jag ska lägga havet
under hans hand,
floderna under hans högra hand.
27 (L) Han ska ropa till mig:
"Du är min Far, min Gud
och min frälsnings klippa!"
28 (M) Jag ska göra honom
till den förstfödde,
till den högste
bland[b] kungarna på jorden.
29 Jag ska bevara min nåd
mot honom för evigt,
mitt förbund med honom
ska stå fast.
30 (N) Jag ska låta hans ätt[c]
bestå i evighet
och hans tron
så länge himlen är till.
31 Om hans barn överger
min undervisning
och inte följer mina befallningar,
32 (O) om de bryter mina lagar
och inte håller mina bud,
33 då ska jag straffa deras brott med ris
och deras synd med plågor.
34 Men min nåd
ska jag inte ta ifrån honom,
jag ska inte svika min trofasthet.
35 (P) Jag ska inte bryta mitt förbund,
det mina läppar har sagt
ska jag inte ändra.
36 (Q) En gång för alla
har jag svurit vid min helighet,
jag sviker inte David:
37 (R) Hans ätt ska bestå för evigt
och hans tron som solen inför mig,
Sions frälsning är Herrens verk
51 Hör på mig,
ni som strävar
efter rättfärdighet,
ni som söker Herren!
Se på klippan ni är uthuggna ur
och på gruvan ni grävts fram ur.
2 (A) Se på er fader Abraham
och på Sara som födde er.
För jag kallade honom
när han ännu var ensam,
och jag välsignade
och förökade honom.
3 (B) Ja, Herren tröstar Sion,
han ser med medlidande
på alla dess ruiner.
Han gör dess öken lik Eden,
dess ödemark
lik Herrens lustgård.
Fröjd och glädje ska höras därinne,
tacksägelse och lovsångsljud.
4 (C) Hör på mig, du mitt folk,
lyssna till mig, du mitt folkslag[a],
för från mig ska undervisning gå ut,
jag ska sätta min rätt
till ett ljus för folken.
5 (D) Min rättfärdighet är nära,
min frälsning är på väg,
och mina armar ska döma folken.
Kustländerna väntar på mig
och hoppas på min arm.
6 (E) Lyft er blick till himlen
och se på jorden därnere,
för himlen ska försvinna som rök
och jorden nötas ut
som en klädnad.
Dess invånare ska dö som mygg.
Men min frälsning
ska bestå för evigt,
min rättfärdighet ska inte brytas ner.
7 (F) Hör på mig,
ni som känner rättfärdigheten,
du folk som har min undervisning
i ditt hjärta.
Var inte rädda för människors hån,
frukta inte deras förolämpningar,
8 (G) för mal ska förtära dem
som en klädnad,
mott ska äta dem som ylle.
Men min rättfärdighet
ska bestå för evigt,
min frälsning från släkte till släkte.
9 (H) Vakna, vakna, klä dig i kraft,
du Herrens arm!
Vakna som i forna dagar,
i gångna tider.
Var det inte du
som högg Rahab[b] i bitar,
som genomborrade draken?
10 (I) Var det inte du
som torkade ut havet,
det stora djupets vatten,
och gjorde havsdjupen till en väg
där de återlösta kunde gå fram?
11 (J) Så ska Herrens friköpta vända hem
och komma till Sion med jubel.
Evig glädje ska kröna
deras huvuden,
de ska få fröjd och glädje,
men sorg och suckan ska fly.
12 (K) Jag, jag är den som tröstar er.
Vem är då du, att du fruktar
människor som ska dö,
människobarn som torkar
som gräs,
13 (L) att du glömmer Herren din Skapare
som har spänt ut himlen
och lagt jordens grund,
att du ständigt dagen lång
är rädd för förtryckarens vrede,
när han är redo att fördärva?
Var är nu förtryckarens vrede?
14 Snart blir fången fri.
Han ska inte dö och läggas i graven,
han ska inte lida brist på bröd.
15 (M) Jag är Herren din Gud,
han som rör upp havet
så att dess vågor dånar,
Herren Sebaot är hans namn.
16 (N) Jag har lagt mina ord i din mun
och täckt dig med skuggan
av min hand,
för att plantera himlen
och grunda jorden
och säga till Sion: Du är mitt folk.
15 (A) När Jesus fick veta det, drog han sig undan därifrån.
Herrens tjänare
Många följde honom, och han botade dem alla. 16 Han förbjöd dem strängt att avslöja vem han var, 17 för att det skulle uppfyllas som var sagt genom profeten Jesaja:
18 [a]Se min tjänare som jag utvalt,
min älskade som min själ
gläder sig över.
Jag ska sända min Ande
över honom,
och han ska förkunna rätten
för folken.
19 Han ska inte gräla eller ropa,
ingen ska höra hans röst
på gatorna.
20 Ett brutet strå
ska han inte krossa,
en rykande veke
ska han inte släcka,
fram till det att han har fört
rätten till seger.
21 (B) Och till hans namn
ska folken sätta sitt hopp.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation