Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
Fredskungen och hans rike
72 (A) Av Salomo.
Gud, ge kungen dina domar,
kungasonen din rättfärdighet!
2 Han ska döma ditt folk
med rättfärdighet,
dina förtryckta med rättvisa.
3 (B) Bergen ska bära frid åt folket,
höjderna rättfärdighet.
4 (C) Han ska skipa rätt
för de förtryckta bland folket,
han ska frälsa de fattigas barn
och krossa förtryckaren.
5 (D) Dig ska man vörda[a]
så länge solen finns till,
så länge månen skiner,
från släkte till släkte.
6 (E) Han ska komma som regn
över nyslagen äng,
en regnskur som vattnar jorden.
7 (F) I hans dagar
ska den rättfärdige blomstra,
stor frid ska råda
tills månen inte mer
finns till.
8 (G) Han ska härska från hav till hav,
från floden[b] till jordens ändar.
9 (H) Öknens folk
ska böja knä för honom,
hans fiender ska slicka stoftet.
10 (I) Kungar från Tarshish
och kustländerna
ska komma med tribut,
kungar från Saba och Seba[c]
ska bära fram gåvor.
11 (J) Alla kungar ska falla ner för honom,
alla folk ska tjäna honom.
12 Ja, han ska rädda den fattige
som ropar
och den förtryckte
som ingen hjälpare har.
13 Han ska vara mild
mot den svage och fattige
och frälsa de fattigas själar,
14 (K) han ska befria deras själ
från förtryck och våld.
Deras blod är dyrbart i hans ögon.
15 Må han leva och få guld från Saba,
må man ständigt be för honom
och välsigna honom dagen lång.
16 (L) Må säden växa rikt i landet,
ända upp till bergens toppar.
Må dess frukt vaja
som Libanons skogar
och städernas folk blomstra
som markens örter.
17 (M) Må hans namn leva för evigt,
må hans namn blomstra
så länge solen skiner.
I honom ska man välsigna sig,
alla hednafolk
ska prisa honom salig.
18 (N) Välsignad är Herren Gud,
Israels Gud som ensam gör under!
19 (O) Välsignat är hans härliga namn
för evigt.
Må hans ära fylla hela jorden!
Amen, amen.
20 Slut på Davids, Ishais sons, böner.
Mose vid den brinnande busken
3 Mose vallade fåren åt sin svärfar Jetro[a], prästen i Midjan. En gång drev han fåren till andra sidan öknen och kom till Guds berg Horeb[b]. 2 (A) Där uppenbarade sig Herrens ängel för honom i en eldslåga som slog upp ur en buske. Han såg att busken brann av elden utan att busken brann upp. 3 Då tänkte Mose: ”Jag måste gå dit och se den underbara synen, varför busken inte brinner upp.”
4 När Herren såg att han kom för att se efter, ropade Gud till honom ur busken: ”Mose! Mose!” Han svarade: ”Här är jag.” 5 (B) Då sade Gud: ”Kom inte närmare! Ta av dig skorna[c], för platsen där du står är helig mark.”
23 (A) I tron hölls den nyfödde Mose gömd av sina föräldrar i tre månader. De såg att det var ett vackert barn och lät sig inte skrämmas av kungens påbud.[a] 24 (B) I tron vägrade Mose som vuxen att kallas Faraos dotterson. 25 (C) Han valde att hellre bli förtryckt tillsammans med Guds folk än att ha en kortvarig njutning av synden. 26 (D) Han räknade Kristi vanära som en större rikedom än Egyptens alla skatter, för han hade blicken riktad mot lönen. 27 (E) Genom tron lämnade han Egypten utan att frukta kungens vrede. Han höll ut därför att han liksom såg den Osynlige. 28 (F) I tron firade han påsken och strök blodet på dörrposterna för att fördärvaren[b] inte skulle röra deras förstfödda.
29 (G) I tron gick folket genom Röda havet som på torr mark, men när egyptierna försökte drunknade de. 30 (H) Genom tron föll Jerikos murar, efter att man hade gått runt omkring dem i sju dagar. 31 (I) Genom tron slapp den prostituerade Rahab att gå under med dem som inte trodde, eftersom hon välkomnade spejarna som vänner.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation