Previous Prev Day Next DayNext

Revised Common Lectionary (Semicontinuous)

Daily Bible readings that follow the church liturgical year, with sequential stories told across multiple weeks.
Duration: 1245 days
Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Version
Psaltaren 72

Fredskungen och hans rike

72 (A) Av Salomo.

Gud, ge kungen dina domar,
    kungasonen din rättfärdighet!
Han ska döma ditt folk
        med rättfärdighet,
    dina förtryckta med rättvisa.
(B) Bergen ska bära frid åt folket,
    höjderna rättfärdighet.
(C) Han ska skipa rätt
        för de förtryckta bland folket,
    han ska frälsa de fattigas barn
        och krossa förtryckaren.

(D) Dig ska man vörda[a]
    så länge solen finns till,
        så länge månen skiner,
    från släkte till släkte.
(E) Han ska komma som regn
        över nyslagen äng,
    en regnskur som vattnar jorden.
(F) I hans dagar
        ska den rättfärdige blomstra,
    stor frid ska råda
        tills månen inte mer
            finns till.

(G) Han ska härska från hav till hav,
    från floden[b] till jordens ändar.
(H) Öknens folk
        ska böja knä för honom,
    hans fiender ska slicka stoftet.
10 (I) Kungar från Tarshish
    och kustländerna
        ska komma med tribut,
    kungar från Saba och Seba[c]
        ska bära fram gåvor.
11 (J) Alla kungar ska falla ner för honom,
    alla folk ska tjäna honom.

12 Ja, han ska rädda den fattige
        som ropar
    och den förtryckte
        som ingen hjälpare har.
13 Han ska vara mild
        mot den svage och fattige
    och frälsa de fattigas själar,
14 (K) han ska befria deras själ
        från förtryck och våld.
    Deras blod är dyrbart i hans ögon.

15 Må han leva och få guld från Saba,
    må man ständigt be för honom
        och välsigna honom dagen lång.
16 (L) Må säden växa rikt i landet,
        ända upp till bergens toppar.
    Må dess frukt vaja
        som Libanons skogar
    och städernas folk blomstra
        som markens örter.
17 (M) Må hans namn leva för evigt,
    må hans namn blomstra
        så länge solen skiner.
    I honom ska man välsigna sig,
        alla hednafolk
            ska prisa honom salig.


18 (N) Välsignad är Herren Gud,
    Israels Gud som ensam gör under!
19 (O) Välsignat är hans härliga namn
        för evigt.
    Må hans ära fylla hela jorden!
        Amen, amen.

20 Slut på Davids, Ishais sons, böner.

Josua 1:1-9

Befallning att inta landet

(A) När Herrens tjänare Mose var död sade Herren till Josua, Nuns son, Moses tjänare: (B) ”Min tjänare Mose är död. Bryt nu upp och gå över Jordan, du och hela folket, in i det land som jag ska ge åt Israels barn. (C) Varje plats där ni sätter er fot har jag gett er, som jag lovade Mose. (D) Från öknen till Libanon och ända till den stora floden Eufrat, över hela hetiternas land[a] och till Stora havet[b] västerut ska ert område sträcka sig.

(E) Ingen ska kunna stå emot dig under alla dina livsdagar. Så som jag var med Mose, så ska jag också vara med dig. Jag ska inte lämna dig eller överge dig. (F) Var stark och frimodig, för du ska som arv åt detta folk fördela det land som jag med ed har lovat deras fäder att ge dem. (G) Var bara stark och mycket frimodig så att du håller fast vid och följer all den undervisning som min tjänare Mose har gett dig. Vik inte av från den vare sig åt höger eller åt vänster, så ska du ha framgång vart du än går. (H) Låt inte denna lagbok vara skild från din mun. Tänk på den[c] både dag och natt, så att du håller fast vid och följer allt som är skrivet i den. Då ska du lyckas på din väg och då ska du ha framgång. Har jag inte befallt dig att vara stark och frimodig? Var inte rädd eller förfärad, för Herren din Gud är med dig vart än du går.”

Hebreerbrevet 11:32-12:2

32 (A) Vad mer ska jag säga? Tiden räcker inte för att berätta om Gideon, Barak, Simson och Jefta, om David, Samuel och profeterna. 33 (B) Genom tron besegrade de kungariken, skipade rätt, fick löften uppfyllda, stängde lejons gap, 34 (C) släckte rasande eld och undkom svärdets egg. De var svaga men fick kraft, de blev starka i strid och drev främmande härar på flykten. 35 (D) Kvinnor fick sina döda tillbaka genom uppståndelse.

Andra blev torterade och accepterade ingen befrielse[a], för de ville nå en bättre uppståndelse. 36 (E) Andra fick utstå hån och piskrapp, ja, även bojor och fängelse. 37 (F) De blev stenade, söndersågade[b], dödade med svärd. De gick runt i fårskinn och gethudar, nödlidande, plågade och misshandlade. 38 (G) Världen var inte värdig att ta emot dem. De irrade omkring i öknar och bergstrakter, i grottor och hålor.

39 (H) Och fast alla dessa hade fått vittnesbörd för sin tro, fick de inte det som var utlovat. 40 Gud har nämligen förberett något bättre för oss: först tillsammans med oss ska de nå fram till målet.

Maning till uthållighet

12 (I) När vi nu har en så stor sky av vittnen omkring oss, låt oss då lägga bort allt som tynger och särskilt synden som snärjer oss så hårt, och löpa uthålligt i det lopp vi har framför oss. (J) Och låt oss ha blicken fäst på Jesus, trons upphovsman och fullkomnare. För att nå[c] den glädje som låg framför honom uthärdade han korset, utan att bry sig om skammen, och sitter nu på högra sidan om Guds tron.

Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)

Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation