M’Cheyne Bible Reading Plan
No Make Like One Judge
7 “If you no like God judge you guys, no judge da odda guys. 2 Da way you guys judge da odda guys, dass how God goin judge you guys too. An da rules you guys use fo judge, he goin use da same rules fo judge you guys.
3 “How come you try spock one small piece junk inside yoa bruddaʼs eye, cuz you know, awready get one big two by four inside yoa own eye. 4 Eh, an how you goin tell yoa brudda, ‘Eh, try let me pull da small piece junk outa yoa eye,’ wen you get one big two by four inside yoa own eye? 5 You say one ting an do anodda! First you gotta take da big two by four outa yoa own eye. Den you can see good fo take da small piece junk outa yoa bruddaʼs eye.
6 “No give stuff dat stay spesho fo God to da guys dat goin talk stink bout um an goin waste um. Cuz dey jalike da dogs dat goin turn aroun fo attack you guys. An dey jalike da wild pigs -- if you give um fancy kine jewelry dat worth plenny, dey ony goin walk all ova on top um, den dey goin turn aroun an waste you guys.
Aks, Look, Knock
7 “Aks God, an you goin get um. Look, an you goin find um. Knock, an God goin open da door fo you. 8 All da guys dat aks, goin get. All da guys dat look fo someting, goin find um. All da guys dat stay knocking on top da door, God goin open da door fo dem. 9 If yoa boy aks you fo bread, you goin give um one rock, o wat? 10 If he aks fo one fish, you goin give um one snake, o wat? 11 Eh, no matta you guys no good, still yet you guys know how fo give good kine stuffs to yoa kids. Fo shua den, yoa Fadda in da sky goin give good kine stuffs to da peopo dat aks him. 12 So, wateva you guys like peopo do to you guys bumbye, make lidat to dem, same ting, now. Dis everyting dat Godʼs Rules say in da Bible, an everyting dat Godʼs talkas wen teach.
Da Skinny Gate
13 “Fo go inside Godʼs place, go inside thru da skinny gate. Get one nodda gate dat stay wide an get plenny room. Dass da gate fo da road fo take you to Hell, an get plenny guys going dat way. 14 But da real gate stay skinny an da real road mo smalla. Dass da one fo bring you to God who goin make you live fo real kine, an ony litto bit guys goin pick dat road.
Da Fruit Tree
15 “Watch out da guys dat say dey talk fo God an teach stuff dat not true. Dey ony make bulai kine. Dey come by you guys an ack all good kine, but fo real kine, inside dey like eat you up, jalike dey wild dogs dat try fo look like dey sheeps. 16 You goin know um by da kine stuff dey do. No can pick da grape o da fig from da kine tree wit thorns, yeah? 17 Da good kine tree goin give good kine fruit, an da no good kine tree goin give junk kine fruit. 18 Da good kine tree no can give junk kine fruit, an da no good kine tree no can give good kine fruit. 19 All da trees dat no give good kine fruit, dey cut um down an throw um on top da fire. 20 From da kine stuff dey stay doing, you goin know wat kine peopo dem.
I Donno You Guys
21 “Goin get peopo dat stay tell me, ‘Eh Boss! Boss!’ But not all a dem goin get God in da sky fo dea King. Ony da peopo dat do wat my Fadda in da sky like, dey going get him fo dea King. 22 Wen dat time come, plenny peopo goin tell me, ‘Eh, Boss, we wen tell everybody we yoa guys wen we wen talk fo you, an wen we wen make da bad kine spirits let go peopo, an wen we wen do stuffs dat show yoa power.’ 23 I goin tell um strait, ‘Who you? I donno you guys. Go way from me! You guys stay broke da Rules dat God wen make.’
Da Two House Builda Guys
24 “So you know, whoeva hear wat I say, an go do um, he jalike one smart guy dat make plan, den he build his house on top wea stay solid rock. 25 Da rain wen come, an get plenny water, an da wind wen come from all ova da place, an wen pound da house hard. But da house no fall down, cuz he wen build um wea stay solid rock.
26 “All da guys dat hear wat I say, an no do um, dey jalike one guy dat not tinking, an he build his house wea ony get sand. 27 Da rain wen come, an get plenny water, an da wind wen come from all ova da place, an pound da house hard. Az da house dat wen fall down an wen wipe out!”
Jesus Teach Wit Plenny Power
28 Wen Jesus pau teach, all da peopo, wen blow dea minds fo wat he teach um, 29 cuz he teach wit plenny power. He not jalike da teacha guys dat teach Godʼs Rules, dey no mo power.
Stephen Wen Talk
7 Da Head Priest guy wen tell Stephen, “Dass true, o wat?”
2 Stephen say, “My bruddas an my faddas, try listen to me! Da awesome God wen come by our ancesta Abraham wen he stay Mesopotamia side, befo he wen go Haran side. 3 God wen tell him, ‘Go way from yoa place an yoa ohana, an go da place I goin show you.’ 4 So Abraham wen go way from da place da Chaldea peopo live an stay in Haran. Afta Abraham fadda wen mahke, God wen send Abraham to dis place wea you guys stay now. 5 God neva give Abraham dis place fo his own home. He neva get even one litto bit land ova hea. But God wen promise him dat his ohana goin own dis land bumbye; no matta Abraham neva have kids dat time. 6 God wen tell him, ‘Yoa ohana goin stay one place far away, dat not deaʼs. Da peopo ova dea goin make dem slaves, an dey goin suffa fo four hundred years. 7 I goin punish da peopo dat make dem slaves. An latas, yoa ohana guys goin go way from ova dea, an dey goin pray an show me respeck in dis place.’ Dass wat God wen say. 8 Den God wen make one deal wit Abraham, dat dey goin cut skin dea guys fo show dat dey Godʼs peopo. Den Abraham wen get Isaac his boy, an he wen cut skin him day numba eight afta he wen born. Latas, Isaac wen get Jacob fo his boy, an Jacob wen get twelve boys. Dem twelve guys wen come da main faddas an leadas fo da twelve ohanas fo da Israel peopo.
9 “Da bruddas wen come jealous cuz a dea brudda Joseph, an dey wen sell him fo come one slave in Egypt side. But God wen stay wit him. 10 God wen take him outa all da trouble he stay in. He wen make him akamai, an wen help him. Da king fo Egypt, da one name Pharaoh, he wen tink Joseph one good guy. So Pharaoh wen make him da leada fo da Egypt land an all his palace. 11 Den one big hard time wen come all ova Egypt an Canaan, an everybody wen suffa plenny. So our ancesta guys no can find food fo eat. 12 Wen our ancesta Jacob wen hear dat had wheat Egypt side, he wen send his boys ova dea first time. 13 Da nex time dey wen go, da guy Joseph tell his bruddas who him, an den Pharaoh wen hear bout Josephʼs ohana. 14 Afta dat, Joseph wen send guys fo bring his fadda Jacob an all his ohana Egypt side. Had seventy-five peopo wen come. 15 Dass how Jacob wen go Egypt side. Bumbye he wen mahke, an our ancesta guys, dey wen mahke too. 16 Our peopo wen bring back dea bodies to Shekem, an wen put um inside da tombs dat Abraham wen buy from Hamorʼs boys befo time.
17 “Wen da time wen stay near fo God fo do all da stuff he wen promise our ancesta Abraham, our ohana in Egypt side wen come mo big. 18 Den one odda king wen come Pharaoh in Egypt dat neva know who Joseph. 19 He wen bulai our peopo an make our ancesta guys suffa plenny. He wen make dem throw out dea babies dat jus wen born, so dey no goin stay live. 20 Dat time Moses wen born. Everybody tink he look real nice. Three months dey wen hide Moses an take care him inside his faddaʼs house. 21 Wen dey no can hide him no moa, dey wen put him outside, an Pharaohʼs girl wen find him an wen take care him jalike he her own boy. 22 Dey wen teach Moses plenny so he wen know all da stuff da smart guys in Egypt wen know. An he wen talk an make jalike one guy dat get power.
23 “Wen Moses wen come forty years old, he wen like go by his bruddas an sistas, da Israel peopo. 24 He wen spock one Egypt guy dat wen bus up one Israel guy, so he wen go help da Israel guy. He wen kill da Egypt guy, fo pay him back. 25 He wen tink his own peopo goin know dat God wen use him fo take dem outa da bad kine stuff dey stay in, but dey neva know dat. 26 Da nex day Moses wen come by two Israel guys dat stay beefing. He wen try fo make um come friends. He wen say, ‘Eh, you guys bruddas. How come you hurting each odda?’ 27 But da guy dat stay bussing up da odda guy wen push Moses away an wen say, ‘Eh, who you tink you? Who wen make you da leada guy an da judge fo us? 28 You like kill me jalike you wen kill da Egypt guy yesterday?’ 29 Wen Moses wen hear dat, he wen beat it outa dea an go Midian side. An he wen stay ova dea long time, but he not from dea. An he wen marry an get two boys.
30 “Afta forty years, one angel guy wen come by Moses inside one bush dat stay burning in da boonies near da mountain name Sinai. 31 Wen Moses wen see dat, wen blow his mind. He wen go near ova dea fo check um out, an he wen hear da Boss say, 32 ‘I yoa ancestas God; I Abrahamʼs God, an Isaacʼs God, an Jacobʼs God.’ Eh, da guy Moses wen come so scared he wen shake all ova, an he neva like look. 33 Da Boss wen tell him, ‘Take off yoa slippas, cuz da place wea you stay standing, dat one place dat stay spesho fo me. 34 Fo shua I wen see how da Egypt peopo stay make my peopo suffa plenny. I wen hear dem moaning, an I stay come fo let dem go. Come, I goin send you back Egypt side.’ ”
35 Den Stephen wen tell dem, “Moses, he da guy dat da Israel peopo wen throw out. Dey wen say, ‘Eh, who make you da leada guy an da judge fo us guys?’ But Moses da one God wen send fo come dea leada an da one dat wen cut um loose from da bad kine stuff dey stay in, cuz da angel messenja guy dat Moses wen see inside da bush wen help him fo know dat he da one God wen pick. 36 Moses take da peopo outa Egypt an show dem awesome stuff wit power Egypt side, an by da Red Sea, an in da boonies fo forty years. 37 Moses, he da same guy dat wen tell da Israel peopo lata, ‘God goin send one Guy fo you dat goin talk fo him, jalike he wen send me. An dat One goin come from you guys ohana.’ 38 Moses wen stay wit all da peopo dat wen stay togedda inside da boonies, wit all our ancesta guys, an wit da angel guy dat wen talk to him on top Mount Sinai. God wen tell him good stuff fo tell us, an dat stuff still stay going strong.
39 “But our ancesta guys neva like do wat Moses wen say. Inside dea hearts dey like throw him out, an like go back Egypt side. 40 Dey wen tell Aaron, ‘Make odda gods fo us dat can show us da way fo go. Moses wen bring us outa Egypt, but we donno wea he stay now!’
41 Dat time dey wen make one idol kine god dat look jalike one baby cow. Dey wen make sacrifice fo um, an den wen make one big party fo da ting dey wen make wit dea own hands. 42 So God wen turn away from dem, an give dem ova so dey can go down an pray to da sun an da moon an da stars. Dat wen happen jalike da guy Amos, dat wen talk fo God long time ago, wen write down. He wen say,
‘You Israel peopo,
Dat no was fo me you wen make sacrifice,
Forty years inside da boonies! Nah!
43 You guys wen carry one tent fo da idol kine god Molok,
An fo da idol kine star god Refan.
Dey da gods you wen make
So you can go down an pray to dem.
Cuz a dat, I goin send you guys away
Fo stay long time one far place
Da odda side Babylon.’ ”
44 An den Stephen say, “Our ancesta guys dea inside da boonies wen get da big tent dat show God stay wit dem. Dey make um jalike God wen tell Moses. 45 Dey wen make da tent, an carry um wit dem. Den bumbye Joshua wen bring da peopo inside dis land. God wen push out da diffren peopos dat stay hea. An our ancesta guys wen take away da land from dem. Dat tent wen stay hea long time till King David wen come. 46 God wen do plenny good tings fo David. So David wen aks God fo let him make one mo betta house fo God, da same God dat Davidʼs ancesta Jacob wen pray to. 47 But Davidʼs boy Solomon, he da one wen make dat house fo God.
48 “But da God Dat Stay Mo Importan Den All Da Odda Gods, he no stay everytime inside one house dat peopo make. Jalike da guy Isaiah dat wen talk fo God, wen say, ‘Da Boss say,
49 “Da sky, dass my throne,
An da earth, dass da place fo my feets.
Wat kine house you goin make fo me?
Wea da place fo me fo rest?
50 You tink I not da One dat wen make all dis?’ ”
51 Den Stephen say, “You guys so hard head! Yoa hearts an yoa ears, you no like give um to God! You make jalike yoa ancesta guys! You everytime like beef agains Godʼs Spesho Spirit! 52 Yoa ancesta guys everytime wen make da guys dat wen talk fo God suffa. Yoa ancesta guys even wen kill da guys dat wen tell dat Godʼs Spesho Guy dat everytime do da right ting goin come. An den, you guys wen set him up an wen kill him! 53 No matta was you guys dat wen get da Rules from God, an da angel messenja guys wen bring um, still yet you guys no do wat Godʼs Rules say!”
Dey Throw Stones At Stephen
54 Wen dey hear dat, dey come wild, an dey grind dea teet at Stephen cuz dey mad. 55 But Godʼs Spesho Spirit wen take charge a him. An he look up to da sky, an see how awesome God stay, an Jesus standing by Godʼs right side. 56 He say, “Look! I see da sky stay open. An da Guy Dass fo Real stay standing by Godʼs right side!”
57 Den dey wen yell real loud, an dey wen cover dea ears, an dey wen run at him, 58 an drag him outside da town, an start fo throw stones at him. Da guys dat wen talk agains him inside da court, dey wen put down dea coats by one young guyʼs feet, da guy name Saul. 59 Dey all stay throwing stones at Stephen, an he wen tell da Boss Up Dea Inside Da Sky, “Jesus, you da Boss. Take my spirit!” 60 An he wen fall down on his knees, an wen yell, “Boss, no hold dis bad ting agains dem.” An afta he wen say dat, he wen mahke.
Copyright © 2000 by Wycliffe Bible Translators International. All rights reserved