Imprimir Opciones de la página Listen to Reading
Anterior Día anterior Día siguienteSiguiente

The Daily Audio Bible

This reading plan is provided by Brian Hardin from Daily Audio Bible.
Duration: 731 days

Today's audio is from the CSB. Switch to the CSB to read along with the audio.

nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) (NUB)
Version
1 Krönikeboken 22-23

David förbereder tempelbygget

22 Sedan sa David: ”Här ska Herren Guds hus och altaret för Israels brännoffer stå!”

David gav befallning om att alla främlingar som bodde i Israel skulle sammankallas. Han utsåg bland dem stenarbetare för att hugga ut stenblock till bygget av Guds hus. David skaffade fram stora mängder av järn för att tillverka spikarna för dörrarna i portarna och till deras förstärkningar och så mycket koppar att man inte ens kunde väga den. Och männen från Tyros och Sidon förde med sig ett oräkneligt antal cederstockar till David.

”Min son Salomo är ung och oerfaren”, sa David, ”och Herrens hus måste få en enastående utformning, så att det blir berömt och ryktbart över hela världen. Därför ska jag redan nu börja med planeringen.”

David gjorde omfattande förberedelser före sin död. Han kallade till sig sin son Salomo och gav honom i uppdrag att bygga ett tempel åt Herren, Israels Gud.

David talade till Salomo: ”Min son, jag ville bygga ett tempel åt Herrens, min Guds namn, men Herrens ord kom till mig: ’Du har utgjutit mycket blod och fört många krig. Du ska inte bygga något tempel för mitt namn, eftersom du har utgjutit så mycket blod på jorden inför mig. Men du ska få en son, och han ska vara en fridens man, och jag ska låta honom få fred med sina fiender runt omkring. Hans namn ska vara Salomo[a], och jag ska ge Israel frid och ro under hans regering. 10 Han ska bygga ett hus åt mitt namn, han ska vara min son och jag hans far, och jag ska befästa hans kungatron för Israel för alltid.’

11 Min son, må nu Herren vara med dig och göra dig framgångsrik, så att du kan bygga ett hus åt Herren, din Gud, så som han har sagt om dig. 12 Herren ge dig vishet och förstånd, så att du, när han sätter dig som härskare över Israel, kan hålla Herrens, din Guds lag. 13 Du kommer att lyckas, om du noga följer alla de bud och förordningar som Herren gav Israel genom Mose. Var frimodig och stark, frukta inte och var inte modlös!

14 Med stor möda har jag samlat in till Herrens hus 3 500 ton guld och 35 000 ton silver[b], så mycket järn och koppar att de inte kunnat vägas, och dessutom trävirke och sten. Mer kan du själv lägga till. 15 Det finns gott om stenhuggare, murare, snickare och alla slags hantverkare 16 i guld och silver, koppar och järn. Sätt nu igång arbetet, och må Herren vara med dig!”

17 Sedan gav David alla Israels ledare order om att bistå Salomo i arbetet: 18 Herren, er Gud, är med er. Han har låtit er få fred på alla sidor. Han har överlämnat landets invånare åt mig och lagt landet under Herren och hans folk. 19 Sök nu Herren, er Gud, av hela ert hjärta och med hela er själ. Börja med att bygga Herren Guds helgedom, så kan ni föra in Herrens förbundsark och de heliga kärlen för gudstjänsten i det hus som byggs åt Herrens namn.”

Leviterna tilldelas uppgifter

23 När David blev gammal och mätt av år, gjorde han sin son Salomo till kung över Israel. Han sammankallade alla Israels ledare, präster och leviter. Alla leviterna från trettio års ålder och uppåt räknades och de manliga var sammanlagt 38 000.

Av dem skulle 24 000 leda arbetet vid Herrens hus och 6 000 vara tjänstemän och domare, 4 000 dörrvaktare, och 4 000 lovsjunga Herren med de instrument som David[c] låtit tillverka för lovsången.

Sedan delade David upp dem i avdelningar efter Levis söner Gershom, Kehat och Merari.

Till Gershoms släkt hörde Ladan och Shimi.

Ladans söner var Jechiel, den förste, Setam och Joel, alltså tre.

Shimis[d] söner Shelomot, Hasiel och Haran, alltså tre. Dessa var Ladans familjeöverhuvuden.

10 Shimis söner var Jachat, Sisa, Jeush och Beria. Dessa var alltså Shimis fyra söner.

11 Jachat var överhuvudet och Sisa den andre, men Jeush och Beria hade inte många söner och räknades därför som en enda familj, en avdelning.

12 Kehats söner var Amram, Jishar, Hebron och Ussiel, alltså fyra.

13 Amrams söner var Aron och Mose. Aron och hans söner avskildes för all framtid till uppgiften att inviga det högheliga, offra åt Herren, tjäna honom och att välsigna i hans namn för all framtid.

14 Gudsmannen Moses söner räknades till Levis stam. 15 Moses söner var Gershom och Elieser. 16 Gershom hade sonen Shuvael, som var överhuvud, 17 Elieser hade en son, Rechavja, som var överhuvud, Elieser hade inga andra söner, men Rechavja hade många.

18 Jishar hade sonen Shelomot, som var överhuvud.

19 Hebrons söner var Jeria, överhuvud, Amarja den andre, Jachasiel, den tredje och Jekamam, den fjärde.

20 Ussiels söner var Mika, överhuvudet, och Jishia, den andre.

21 Meraris söner var Machli och Mushi. Machlis söner var Elasar och Kish.

22 Elasar dog utan att ha fått några söner, endast döttrar, och de gifte sig med sina kusiner, Kishs söner.

23 Mushis söner var Machli, Eder och Jeremot, alltså tre.

24 Dessa var Levis ättlingar, efter deras familjer, med deras familjeöverhuvuden, så som de registrerades, varje person och namn för sig, de som var tjugo år gamla eller äldre och som gjorde tjänst i Herrens hus. 25 David hade sagt: ”Herren, Israels Gud, har låtit sitt folk komma till ro, och han kommer alltid att bo i Jerusalem. 26 Nu behöver inte längre leviterna bära boningen och dess tillbehör från plats till plats.” 27 Enligt Davids sista anvisningar skulle de leviter räknas som var minst tjugo år gamla.

28 Leviternas uppgift var att assistera Arons ättlingar i tjänsten i Herrens hus. De skötte om förgårdarna och kamrarna, reningen av alla heliga föremål och tjänstgjorde i Guds hus. 29 De svarade för skådebröden, mjölet till matoffren och det osyrade brödet och bakning och tillredning samt alla vikter och mått. 30 Varje morgon och kväll stod de och prisade och lovade Herren. 31 De assisterade vid alla brännoffren åt Herren, på sabbaten, vid nymånadsfester och högtider, och tjänade inför Herren i det antal och som det var föreskrivet att de alltid skulle tjäna inför Herren. 32 Leviterna skötte på detta sätt sina uppgifter i uppenbarelsetältet och i templet och hjälpte prästerna, Arons ättlingar, i tjänsten i Herrens hus.

Romarbrevet 3:9-31

Alla människor har syndat

Så vad har vi nu kommit fram till? Är då vi bättre än andra? Nej, inte alls, för vi har redan visat att alla människor utan undantag är syndare, vare sig de är judar eller greker.

10 Det står ju skrivet:
    ”Det finns ingen rättfärdig, inte en enda.
11 Ingen förstår något,
    ingen söker Gud.
12 Alla har vänt sig bort, alla är lika korrumperade.
    Det finns ingen som gör det goda, inte en enda.[a]
13 Deras strupe är en öppen grav.
    Deras ord är som huggormsgift.[b]
14 Deras mun är full av förbannelse och bitterhet.[c]
15     Deras fötter skyndar till att utgjuta blod,
16 förödelse och elände finns på deras vägar.
17     Fridens väg känner de inte.[d]
18 Inför deras ögon finns ingen gudsfruktan.[e]

19 Det som lagen säger är riktat till dem som är under lagen, för att varje mun ska tystas och hela världen ställas till svars inför Gud.

20 Ingen kan ju någonsin bli rättfärdig inför Gud genom laggärningar. Nej, lagen kan bara ge insikt om synd.

Jesus Kristus tog vårt straff

21 Men nu har Gud visat en rättfärdighet som inte är beroende av lagen. Lagen och profeterna vittnar dock om den. 22 Det är en rättfärdighet från Gud genom tron på Jesus Kristus och gäller alla som tror, utan åtskillnad. 23 Alla har ju syndat och gått miste om härligheten från Gud. 24 Nu har de gjorts rättfärdiga, fritt, av nåd, genom att han låtit Kristus Jesus köpa dem fria. 25 Gud lät honom, hans blod, offras till försoning för dem som tror. Han ville genom detta visa sin rättfärdighet, eftersom han tidigare hade låtit straffet vänta för de begångna synderna.[f] 26 Och nu i vår egen tid ville han visa sin rättfärdighet, att han är rättfärdig och gör den rättfärdig som tror på Jesus.

27 Har vi då något att skryta med? Nej, absolut ingenting. Vad är det för lag som säger det? Gärningarnas? Nej, trons. 28 Vi menar nämligen att människan blir rättfärdig på grund av sin tro, oberoende av laggärningar. 29 Annars skulle väl Gud bara vara judarnas Gud? Nog är han väl en Gud för andra folk också? Ja, självklart är han en Gud för alla, 30 eftersom det bara finns en Gud. Och han gör de omskurna rättfärdiga genom tron, likaväl som de oomskurna genom samma tro. 31 Men gör vi då lagen om intet genom tron? Nej, tvärtom! Vi befäster lagen.

Psaltaren 12

Klagan över ondskan

12 För körledaren, enligt sheminit[a]. En psalm av David.

Herre, rädda mig! De fromma är borta,
    de trofasta människorna finns inte kvar.
Alla ljuger för varandra,
    de talar med hala tungor ur delade hjärtan.

Herren göra slut på de hala tungorna,
    tysta deras stora ord.
De säger: ”Vår tunga upphöjer oss,
    våra läppar ger oss makt.
Vem kan stå som herre över oss?”

”De svaga förtrycks, de fattiga klagar,
    och därför vill jag nu gripa in”, säger Herren,
    ”jag vill ge frälsning åt den som blir föraktad[b].”
Herrens ord är rena,
    som silver som renats i smältugnen sju gånger.

Herre, du som bevarar dem,
    beskydda oss alltid för detta släkte!
Överallt där uselheten prisas
    stryker de gudlösa omkring.[c]

Ordspråksboken 19:13-14

13 En dåraktig son är en olycka för sin far,
    och en hustrus tjat är som ett ihållande takdropp.

14 Hus och rikedomar kan man ärva av sina föräldrar,
    men en förståndig hustru kommer från Herren.

nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) (NUB)

Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.