Chronological

^2 (B) Herre, straffa mig inte
        i din vrede,
    tukta mig inte i din glöd!
^3 (C) Förbarma dig över mig, Herre,
        för jag är kraftlös.
    Hela mig, Herre,
        för jag är förskräckt
            i mitt innersta,
^4 (D) min själ är skräckslagen.
    Herre, hur länge?

^5 (E) Kom tillbaka, Herre,
    rädda min själ,
        fräls mig för din nåds skull!
^6 (F) I döden tänker ingen på dig.
    Vem tackar dig i dödsriket?

^7 (G) Jag är så trött av mitt suckande.
    Varje natt fuktar jag min bädd,
        jag dränker min säng
            med mina tårar.
^8 (H) Mina ögon är mörka av sorg,
    de har åldrats av alla mina fiender.

⁹ Bort från mig, alla förbrytare,
    för Herren har hört
        min högljudda gråt.
¹⁰ Herren har hört mitt rop om nåd,
    Herren har tagit emot min bön.
^11 (I) Alla mina fiender ska skämmas
        och bli skräckslagna,
    plötsligt ska de vika tillbaka
        med skam.

^2 (A) Herre, vår Herre,
    hur härligt är inte ditt namn
        över hela jorden,
    du som satt ditt majestät
        på himlen!
^3 (B) Av barns och spädbarns mun
    har du berett en makt^[b]
        för dina fienders skull,
    för att förgöra fiende och hämnare.^[c]

^4 (C) När jag ser din himmel,
        dina fingrars verk,
    månen och stjärnorna
        som du har skapat –
^5 (D) vad är då en människa
        att du tänker på henne,
    en människoson
        att du tar hand om honom?^[d]

^6 (E) En liten tid^[e] lät du honom
        vara lägre än^[f] Gud,
    med ära och härlighet
        krönte du honom.
^7 (F) Du satte honom att härska
        över dina händers verk,
    allt lade du under hans fötter:^[g]
8 alla får och oxar
    liksom vildmarkens djur,
⁹ himlens fåglar och havets fiskar,
    de som vandrar havens vägar.

¹⁰ Herre, vår Herre,
    hur härligt är inte ditt namn
        över hela jorden!

^2 (G) Jag vill tacka Herren
        av hela mitt hjärta,
    jag vill förkunna alla dina under.
³ Jag vill glädja mig och jubla i dig,
    jag vill lovsjunga ditt namn,
        du den Högste.

⁴ Mina fiender viker tillbaka,
    de faller och förgås
        inför ditt ansikte,
^5 (H) för du har hävdat min rätt
        och fört min talan.
    Du sitter på din tron
        som en rättfärdig domare.
^6 (I) Du har straffat hedningarna
        och förgjort de gudlösa,
    utplånat deras namn
        för alltid och för evigt.
^7 (J) Fienden är borta,
        utrotad för alltid.
    Du har ödelagt deras städer,
        minnet av dem är utplånat.

^8 (K) Herren regerar för evigt,
    han har rest sin tron till dom.
^9 (L) Han ska döma världen
        med rättfärdighet,
    hålla dom bland folken
        med rättvisa.
^10 (M) Herren är en borg
        för den förtryckte,
    en borg i nödens tider.
¹¹ De som känner ditt namn
        litar på dig,
    för du överger inte dem
        som söker dig, Herre.
^12 (N) Lovsjung Herren som bor i Sion,
    förkunna hans gärningar
        bland folken,
^13 (O) för han som straffar blodsdåd
        kommer ihåg dem,
    han glömmer inte
        de svagas rop.

^14 (P) Förbarma dig över mig, Herre!
    Se hur jag plågas
        av dem som hatar mig,
    du som lyfter mig
        från dödens portar
¹⁵ för att förkunna allt ditt lov
    och jubla över din frälsning
        i dottern Sions portar.
^16 (Q) Hedningarna sjönk
        i den grav som de grävde,
    deras fot fastnade
        i nätet de lade ut.
^17 (R) Herren har gjort sig känd,
        han har skipat rätt.
    Den gudlöse snärjs
        av sin egen gärning.
            Higgajón^[j], Sela

¹⁸ De gudlösa ska vika tillbaka
        ner i dödsriket,
    alla hedningar som glömmer Gud.
^19 (S) Men den fattige ska inte
        vara glömd för alltid,
    de svagas hopp ska inte
        försvinna för evigt.

^20 (T) Res dig, Herre!
    Låt inte människor få makten,
        låt hedningarna bli dömda
            inför ditt ansikte.
^21 (U) Slå dem med skräck, Herre.
    Låt hedningarna förstå
        att de bara är människor. Sela

^4 (X) I sitt högmod
        söker han inte Gud^[l],
    i alla hans tankar
        finns ingen plats för Gud.
^5 (Y) Han har ständig framgång
        på sina vägar,
    dina domar går högt
        över hans blick,
    han fnyser åt alla sina fiender.
⁶ Han säger i sitt hjärta:
    "Jag vacklar inte,
        mig drabbar aldrig
            någon olycka."
^7 (Z) Hans mun är full av förbannelse,
        svek och förtryck,
    under hans tunga
        finns ondska och olycka.

⁸ Han ligger på lur vid gårdarna,
    han vill döda den oskyldige i smyg,
        hans ögon spanar
            efter den olycklige.
^9 (AA) Han lurar dold
        som ett lejon i sitt snår,
    han lurar för att gripa den svage,
        han griper den svage
            och drar in honom i sitt nät.
^10 (AB) Han hukar sig ner, han ligger på lur,
        och de olyckliga faller i hans klor.
^11 (AC) Han säger i sitt hjärta:
    "Gud glömmer,
        han har dolt sitt ansikte,
            han ser det aldrig."

¹² Res dig, Herre!
    Gud, lyft din hand,
        glöm inte de svaga!
^13 (AD) Varför får den gudlöse förakta Gud
    och säga i sitt hjärta
        att du inte ställer till svars?
^14 (AE) Du ser det,
    du ser olycka och sorg
        för att ta det i din hand.
    Den olycklige lämnar sig åt dig,
        du är den faderlöses hjälpare.
^15 (AF) Bryt den ondes och gudlöses arm,
    gör upp med hans gudlöshet
        tills du inte ser den mer!

^16 (AG) Herren är kung
        i evigheters evighet,
    hedningar försvinner
        ur hans land.
¹⁷ Du hör de förtrycktas längtan,
        Herre,
    du styrker deras hjärtan,
        du vänder ditt öra till dem
^18 (AH) för att ge den faderlöse
        och förtryckte rätt.
    Människor komna av jord
        ska aldrig mer sprida skräck.

Dåren säger i sitt hjärta:
        "Det finns ingen Gud."
    Onda och vidriga
        är deras gärningar,
    ingen finns som gör det goda.
^2 (B) Herren blickar ner från himlen
        över människors barn
    för att se om det finns
        någon som förstår,
            någon som söker Gud.
^3 (C) Men alla har avfallit,
        alla är fördärvade.
    Ingen finns som gör det goda,
        inte en enda.

^4 (D) Förstår de ingenting,
        alla dessa förbrytare
    som äter mitt folk som bröd
        och inte åkallar Herren?
^5 (E) Där grips de av skräck,
    för Gud är med
        de rättfärdigas släkte.
^6 (F) Ni hånar den svages råd^[b],
    men^[c] Herren är hans tillflykt.

^7 (G) O att det från Sion
        kom^[d] frälsning för Israel!
    När Herren gör slut
        på sitt folks fångenskap,
    då ska Jakob jubla
        och Israel glädjas.

Bevara mig, Gud,
    för jag flyr till dig.
^2 (B) Jag säger till Herren:
    "Du är min Herre,
        jag har inget gott utom dig.
³ De heliga i landet, de härliga,
    hos dem har jag all min glädje."

^4 (C) De som jagar efter andra gudar
        får många sorger.
    Jag offrar inte deras
        dryckesoffer^[b] av blod,
    jag tar inte deras namn
        på mina läppar.

^5 (D) Herren är min lott
        och min bägare,
    du tryggar min arvedel.
^6 (E) En ljuvlig lott har tillfallit mig,
    ett underbart arv har jag fått.
⁷ Jag prisar Herren som ger mig råd.
    Även mitt inre förmanar mig
        om natten.

^8 (F) Jag har alltid Herren för ögonen.
    Han är vid min högra sida,
        jag vacklar inte.^[c]
9 (G) Därför gläds mitt hjärta
        och jublar min ära.^[d]
    Även min kropp får vila trygg,
^10 (H) för du lämnar inte
        min själ åt dödsriket,
    du låter inte din Helige
        se förgängelsen.
^11 (I) Du visar mig livets väg.
    Jag mättas av glädje
        inför ditt ansikte,
    av ljuvlighet på din högra sida
        för evigt.

^2 (A) Himlarna vittnar
        om Guds härlighet,
    himlavalvet förkunnar
        hans händers verk.
³ Dag berättar för dag,
    natt ger kunskap till natt,
⁴ utan tal och utan ord,
    utan att man hör deras röst.
^5 (B) Deras röst^[a] når ut över hela jorden,
    deras ord till världens ände.

I himlen har han gjort
        en hydda åt solen.^[b]
6 Den liknar en brudgum
        som kommer ut ur sin kammare,
    den jublar som en hjälte
        över att löpa sin bana.
⁷ Vid himlens ena ände går den upp
    och följer sitt kretslopp
        till den andra.
    Ingenting är dolt för dess hetta.

^8 (C) Herrens undervisning är fullkomlig,
        den ger nytt liv åt^[c] själen.
    Herrens vittnesbörd är sant,
        det ger vishet åt enkla människor.
^9 (D) Herrens befallningar är rätta,
        de ger glädje åt hjärtat.
    Herrens bud är klart,
        det ger ljus åt ögonen.
¹⁰ Herrens vördnad är ren,
        den består för evigt.
    Herrens domar är sanna,
        de är alla rättfärdiga.

^11 (E) De är mer värda än guld,
        än mängder av fint guld.
    De är sötare än honung,
        än renaste honung.
^12 (F) Genom dem blir din tjänare varnad.
    Den som följer dem får stor lön.

^13 (G) Vem märker hur ofta han felar?
    Förlåt mig mina hemliga brister.
^14 (H) Bevara också din tjänare
        från de fräcka^[d],
    låt dem inte få makt över mig,
        så blir jag fullkomlig
            och fri från svår synd.
^15 (I) Låt min muns ord
    och mitt hjärtas tankar behaga dig,
        Herre, min klippa och återlösare.

^2 (A) Herre, kungen gläds
        över din makt,
    hur högt jublar han inte
        över din frälsning!
^3 (B) Du ger honom
        vad hans hjärta begär,
    du nekar honom inte
        vad hans läppar ber om. Sela

^4 (C) Du möter honom
        med rika välsignelser,
    du sätter en krona av rent guld
        på hans huvud.
^5 (D) Han bad dig om liv
        och du gav honom det,
    långt liv i evigheters evighet.
⁶ Stor blir hans ära
        genom din frälsning,
    majestät och härlighet
        skänker du honom.
^7 (E) Du gör honom till välsignelse
        för evigt,
    du fyller honom med glädje
        inför ditt ansikte,
^8 (F) för kungen litar på Herren.
    Genom den Högstes nåd
        ska han inte vackla.

⁹ Din hand ska nå alla dina fiender,
    din högra hand ska nå
        dem som hatar dig.
^10 (G) Du ska sätta dem
    som i en glödande ugn
        när du visar ditt ansikte.
    Herren ska sluka dem i sin vrede,
        eld ska förtära dem.
^11 (H) Du ska utrota deras livsfrukt
        från jorden,
    deras avkomma
        från människors barn,
¹² för de ville dra ondska över dig,
    de smidde listiga planer
        men förmår ingenting.
^13 (I) Du ska driva dem tillbaka,
    du ska sikta med din båge
        mot deras ansikten.

¹⁴ Res dig^[a], Herre, i din makt!
    Vi vill spela och sjunga
        om din väldiga kraft.