Print Page Options
Previous Prev Day Next DayNext

Book of Common Prayer

Daily Old and New Testament readings based on the Book of Common Prayer.
Duration: 861 days
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) (NUB)
Version
Psaltaren 8

Guds storhet och makt och människans ställning i skapelsen

För körledaren, enligt gittit.[a] En psalm av David.

Herre, vår Herre,
    hur majestätiskt är inte ditt namn över hela jorden!

Din härlighet når högre än alla himlar!
    Ut ur munnarna på barn och spädbarn har du instiftat makt
    för att tysta ovännen och hämnaren.[b]

När jag ser din himmel, dina fingrars verk,
    månen och stjärnorna, som du har satt där uppe,
vad är då en människa, att du tänker på henne,
    en människoson[c], att du lägger märke till honom?
Du gjorde honom lite lägre än Gud[d]
    och krönte honom med härlighet och ära.

Du satte honom att härska över allt du har skapat,
    du lade allt under hans fötter,
får, oxar, vilda djur,
    himlens fåglar, havets fiskar
och allt som vandrar på havets stigar.

10 Herre, vår Herre,
    hur majestätiskt är inte ditt namn över hela jorden!

Psaltaren 148

Hela skapelsen prisar och ärar Herren

148 Halleluja!

Lova Herren i himlen!
    Lova honom i höjden!
Lova honom, alla hans änglar,
    lova honom, hela hans härskara!
Lova honom, sol och måne
    lova honom, alla lysande stjärnor!
Lova honom, ni himlarnas himmel
    och ni vatten ovanför himlen!

De ska prisa Herrens namn,
    för han gav en befallning, och de skapades.
Han gav dem för evigt deras plats.
    Han gav en befallning som aldrig kan upphävas.
Lova Herren på jorden,
    ni havsodjur och alla djup,
blixt och hagel, snö och dimma,
    du stormvind, som lyder hans ord,
alla berg och kullar,
    alla fruktträd och cedrar,
10 vilddjur och boskap,
    kräldjur och flygande fåglar,
11 alla jordens kungar och folk
    med alla sina härskare och domare,
12 unga män och flickor,
    gamla och unga.

13 De ska lova Herrens namn.
    Endast hans namn är upphöjt,
    hans majestät sträcker sig över himmel och jord.
14 Han har lyft ett horn[a] åt sitt folk,
    lovprisning för alla sina fromma,
    för Israels folk som står honom nära.

Halleluja!

Job 38:1-7

Herren talar och svarar Job

(38:1—41:25)

Herrens första tal: skapelsen och naturen

38 Då svarade Herren Job från stormen:

Vem är denne som höljer mitt råd i mörker,
    med ord utan kunskap?
Gör dig nu beredd och var som en man,
    för jag tänker ställa frågor som du får svara på.

Var var du när jag lade grunden till jorden?
    Tala om det för mig, om du nu vet och förstår så mycket.
Vem som bestämde dess mått vet du nog!
    Vem spände mätsnöret över den?
På vad fästes dess grund,
    och vem lade dit hörnstenen
medan morgonstjärnorna sjöng tillsammans
    och Guds söner jublade av glädje?

Hebreerbrevet 1

Jesus är Guds Son

För länge sedan talade Gud, i olika omgångar och på olika sätt, till våra förfäder genom profeterna, men nu vid den här tidens slut har han talat till oss genom sin Son, som han har bestämt till att ärva allting och genom vilken han också har skapat världen[a]. Sonen utstrålar Guds egen härlighet. Han är avbilden av hans väsen, och han bär upp allting med sitt mäktiga ord. När han hade utfört syndareningen, satte han sig ner på Majestätets högra sida i höjden.[b]

Guds Son är mäktigare än änglarna

Han står alltså långt över änglarna, liksom det namn han fått ärva är överlägset deras. Gud har ju aldrig sagt till någon ängel:

”Du är min Son.
    Idag har jag blivit din Far[c].”

Och återigen:

”Jag ska vara hans Far,
    och han ska vara min Son.”[d]

Och när Gud låter sin förstfödde[e] komma till världen, säger han:

”Alla Guds änglar ska tillbe honom.”[f]

När han talar om änglarna, säger han:

”Han gör vindarna till sina budbärare
    och eldslågorna till sina tjänare.”[g]

Men till Sonen säger han:

”Gud, din tron består i tid och evighet.
    Din kungaspira är rättens spira.
Du har älskat rättfärdighet och hatat det orätta.
    Därför, Gud, har din Gud smort dig[h] med glädjens olja,
    mer än dina medbröder.”[i]

10 Och:

”Herre, i början lade du jordens grund,
    och himlarna är dina händers verk.
11 De ska försvinna, men du består.
    De ska alla bli som utslitna kläder.
12 Du ska rulla ihop dem som kläder
    och byta ut dem som en mantel.
Men du är densamme,
    och dina år ska aldrig ta slut.”[j]

13 Aldrig har Gud sagt till någon ängel:

”Sätt dig på min högra sida
    tills jag har lagt dina fiender
        som en pall under dina fötter.”[k]

14 Är inte änglarna tjänare, andar, som har sänts ut för att tjäna dem som får frälsningen som arv?

Psaltaren 34

Lovprisning och uppmaning till lovprisning för Herren, vittnesbörd om hans godhet, visdomsord

34 Av David, när han hade spelat vansinnig inför Avimelek, som drev bort honom, och han gick därifrån.[a]

Jag vill alltid prisa Herren,
    ständigt ha en lovsång till honom på mina läppar.
Med stolthet vill jag berätta omHerren,
    låt de ödmjuka höra det och glädja sig.
Lova Herren med mig,
    låt oss tillsammans upphöja hans namn.

Jag sökte Herren, och han svarade mig,
    han befriade mig från all min fruktan.
De som ser upp till honom strålar av glädje,
    de behöver inte böja sina huvuden i skam.
Denne arme man ropade till Herren
    och han hörde honom,
    han räddade honom ur all hans nöd.
Herrens ängel håller vakt kring dem
    som fruktar honom
    och befriar dem.

Smaka och se hur god Herren är!
    Lycklig är den människa som tar sin tillflykt till honom!
10 Frukta Herren, ni hans heliga,
    för de som fruktar honom lider ingen brist.
11 Lejon kan lida brist och gå hungriga,
    men de som söker Herren behöver aldrig sakna något gott.
12 Barn, kom och lyssna på mig,
    så ska jag lära er att frukta Herren.
13 Är du en människa som älskar livet
    och vill se många goda dagar?
14 Håll då din tunga borta från det onda
    och dina läppar fria från lögnaktigt tal.
15 Vänd dig bort från det onda,
    gör det goda
    och sök och sträva efter frid.

16 Herrens ögon följer de rättfärdiga,
    och hans öron hör deras rop.
17 Herren vänder sig mot de onda,
    han utplånar deras minne från jorden.

18 Herren hör när de rättfärdiga ropar,
    och han räddar dem ur all deras nöd.
19 Herren är nära de förtvivlade,
    och han räddar de förkrossade.

20 Den rättfärdige får uppleva mycket ont,
    men Herren befriar honom från allt.
21 Han beskyddar alla hans ben,
    inget av dem ska krossas.

22 Ondskan ska döda den gudlöse,
    och de som hatar den rättfärdige ska dömas.
23 Herren räddar sina tjänares liv,
    och ingen som tar sin tillflykt till honom ska dömas.

Psaltaren 150

En avslutande lovsång

150 Halleluja!

Lova Gud i hans helgedom.
    Lova honom i hans mäktiga himlafäste.
Lova honom för hans väldiga gärningar.
    Lova honom för hans oerhörda storhet.
Lova honom med trumpetstötar,
    med harpa och lyra.
Lova honom med tamburiner och dans.
    Lova honom med stränginstrument och flöjter.
Lova honom med klingande cymbaler,
    lova honom med ljudande cymbaler.
Må allt som andas prisa Herren!

Halleluja!

Psaltaren 104

Skaparens lov

104 Lova Herren, min själ!

Herre, min Gud, du är hög och stor,
    du är klädd i majestät och prakt!
Han sveper sig i ljus som en klädnad,
    som en tältduk har han spänt upp himlen.
Över vattnen har han timrat sina salar.
    Molnen är hans vagnar,
    och han rider på vindens vingar.
Han gör vindarna till sina budbärare
    och eldslågorna till sina tjänare.

Han har lagt en fast grund för jorden,
    så att den aldrig kan rubbas.
Du bredde ut djupet som en klädnad över den,
    och vattnen stod över bergstopparna.
De flydde vid din tillrättavisning,
    vid ditt dunder tog de till flykten.
Bergen reste sig,
    och i dalarna fick vattnen den plats du bestämde åt dem.
Du satte en gräns för dem,
    och de ska aldrig mer översvämma jorden.

10 Du lät källor springa fram i dalarna,
    och de vällde fram mellan bergen.
11 De ger djuren vatten att dricka.
    Där släcker vildåsnorna sin törst,
12 Vid dem bygger himlens fåglar sina bon
    och låter sin sång höras från trädens grenar.
13 Du sänder regn från dina salar över bergen,
    och jorden mättas med dina goda gåvor.
14 Du låter gräset växa upp åt boskapen
    och örter åt människan att odla.
Så växer det fram mat ur jorden
15 och vin som gör människan glad,
    olja som får hennes ansikte att skina
    och bröd som ger henne styrka.
16 Herrens träd blir väl vattnade,
    Libanons cedrar, som han planterade.
17 Där bygger fåglarna sina nästen,
    och hägern håller till bland cypresserna.
18 De höga bergen tillhör stengetterna,
    och klippgrävlingarna finner skydd bland klipporna.

19 Månen är gjord för att bestämma tider,
    och solen vet när den ska gå ner.
20 Du sänder mörkret och natten kommer,
    då alla skogens djur myllrar fram.
21 Då ryter de unga lejonen efter rov
    och begär sin mat av Gud.
22 Men när solen går upp
    drar de sig tillbaka till sina hålor för att lägga sig.
23 Då går människan till sitt arbete,
    där hon arbetar tills kvällen kommer.

24 Herre, hur många är inte dina verk!
    I vishet har du gjort alltsammans,
    och jorden är full av dina skapelser.
25 Där finns det stora och vida havet,
    som myllrar av otaliga livsformer,
    av både stora och små djur.
26 Där stävar fartygen fram,
    och där leker Leviatan,
    som du format.

27 Alla väntar de på dig,
    att du ska ge dem deras föda i rätt tid.
28 Du ger dem, och de samlar in.
    Du öppnar din hand,
    och de äter och blir mätta.
29 Men om du vänder dig bort från dem
    blir de förskräckta.
När du tar deras livsande ifrån dem
    dör de och blir åter jord.
30 Du sänder din Ande,
    och nytt liv skapas.
    Du förnyar jorden.

31 Herrens ära bestå i evighet!
    Herren glädja sig över sina verk!
32 Han ser på jorden, och den bävar,
    han rör vid bergen, och de ryker.

33 Jag vill sjunga till Herren, så länge jag lever.
    Jag vill prisa min Gud så länge jag är till.
34 Må mina tankar behaga honom,
    jag vill glädjas i Herren.
35 Låt syndarna förgås från jorden
    och de onda inte längre få finnas till!

Lova Herren, min själ.

Halleluja[a]!

Markus 13:21-27

När Jesus kommer tillbaka

(Matt 24:23-35; Luk 21:25-33)

21 Om någon då säger till er: ’Här är Messias’, eller: ’Där är han’, så tro honom inte! 22 Falska messiaser och falska profeter ska komma och göra tecken och under för att om möjligt lura de utvalda.

23 Men var på er vakt! Se, jag har varnat er för allt i förväg!

24 Men i de dagarna, efter den tidens lidande,

’kommer solen att förmörkas
    och månen att sluta lysa.
25 Stjärnorna ska falla från himlen
    och himlens krafter skakas.’[a]

26 Då ska man få se Människosonen komma bland molnen med stor makt och härlighet.[b] 27 Han ska sända ut sina änglar, och han ska samla ihop sina utvalda från alla väderstreck, från jordens gräns till himlens gräns.

nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) (NUB)

Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.