Book of Common Prayer
Bön om ny nåd för Herrens folk
85 För körledaren. En psalm av Koras söner.
2 (A) Herre, förr var du nådig
mot ditt land,
du gjorde slut på Jakobs
fångenskap.
3 (B) Du förlät ditt folks skuld,
du övertäckte all deras synd.
Sela
4 Du drog tillbaka all din vrede,
du vände dig bort
från din vredesglöd.
5 Upprätta oss[a] igen,
du vår frälsnings Gud,
upphör med din harm mot oss!
6 (C) Tänker du vredgas på oss
för alltid,
ska din vrede fortsätta
från släkte till släkte?
7 Vill du inte ge oss liv igen,
så att ditt folk får glädjas i dig?
8 Herre, visa oss din nåd
och ge oss din frälsning!
Staden där folken föds på nytt
87 (A) En psalm, en sång av Koras söner.
Han har grundat sin stad
på de heliga bergen.
2 (B) Herren älskar Sions portar
mest av alla Jakobs boningar.
3 (C) Härliga ting har sagts om dig,
Guds stad. Sela
4 (D) "Jag ska räkna Rahab[a] och Babel
bland mina bekännare,
Filisteen och Tyrus
tillsammans med Kush[b].
De är födda där."
5 (E) Om Sion ska det sägas:
"Den och den är född där."
Och han, den Högste,
håller det vid makt.
6 (F) När Herren upptecknar folken
ska han räkna så:
"De är födda där." Sela
7 (G) Under sång och dans ska man säga:
"Alla mina källor har jag i dig."
Herrens löfte till David
89 (A) En vishetspsalm av esraiten Etan.[a]
2 (B) Jag vill sjunga om Herrens
nådegärningar för evigt,
med min mun
förkunna din trofasthet
från släkte till släkte.
3 (C) Jag säger:
För evigt är din nåd befäst,
i himlen är din trofasthet
grundad.
4 "Jag har slutit förbund
med min utvalde,
gett min ed till min tjänare David:[b]
5 (D) Jag ska låta din ätt bestå för evigt
och bygga din tron
från släkte till släkte." Sela
6 (E) Himlarna prisar dina under, Herre,
och din trofasthet
i de heligas församling.
7 Vem i skyn kan jämföras
med Herren?
Vem bland Guds söner kan liknas
vid Herren?
8 Gud är fruktad i de heligas råd,
stor och mer vördad
än alla omkring honom.
9 Herre Gud Sebaot,
vem är som du?
Stark är du, Herre,
och din trofasthet omger dig.
10 (F) Du råder över det stolta havet,
när dess vågor reser sig
stillar du dem.
11 (G) Du krossade Rahab som en slagen,
du skingrade dina fiender
med din mäktiga arm.
12 (H) Din är himlen,
din är också jorden.
Du har grundat världen
med allt vad den rymmer.
13 Nord och syd har du skapat,
Tabor och Hermon
jublar i ditt namn.
14 Du har en arm med kraft,
din hand är mäktig,
din högra hand är upphöjd.
15 (I) Rätt och rättfärdighet
är grunden för din tron,
nåd och sanning
står inför ditt ansikte.
16 (J) Saligt är det folk
som vet vad jubel är!
Herre, de vandrar
i ditt ansiktes ljus.
17 I ditt namn jublar de ständigt,
i din rättfärdighet upphöjs de,
18 för du är deras styrka
och härlighet,
i din nåd upphöjer du vårt horn.
19 (K) Ja, vår sköld tillhör Herren,
vår kung tillhör Israels Helige.
20 (L) Du talade en gång i en syn
till dina trogna och sade:
"Jag har sänt hjälp
genom en hjälte,
jag har upphöjt en yngling[c]
ur folket.
21 (M) Jag har funnit min tjänare David
och smort honom
med min heliga olja.
22 Min hand ska stödja honom,
min arm ska styrka honom.
23 Ingen fiende ska plundra honom,
ingen orättfärdig
ska förtrycka honom.
24 Jag ska krossa hans fiender
framför honom
och slå ner dem
som hatar honom.
25 Min trofasthet och nåd
ska vara med honom,
i mitt namn ska hans horn
bli upphöjt.
26 (N) Jag ska lägga havet
under hans hand,
floderna under hans högra hand.
27 (O) Han ska ropa till mig:
"Du är min Far, min Gud
och min frälsnings klippa!"
28 (P) Jag ska göra honom
till den förstfödde,
till den högste
bland[d] kungarna på jorden.
29 Jag ska bevara min nåd
mot honom för evigt,
mitt förbund med honom
ska stå fast.
14 Folket bröt då upp från sina tält för att gå över Jordan, och prästerna som bar förbundsarken gick framför folket. 15 (A) När de som bar arken kom till Jordan och prästerna som bar den satte sina fötter i vattenbrynet av Jordan, som under hela skördetiden[a] svämmar över alla sina bräddar, 16 (B) då stannade vattnet som kom uppifrån och blev stående som en mur långt borta, uppe vid Adam, staden som ligger bredvid Saretan.[b] Vattnet som flöt ner mot Hedmarkshavet, Döda havet, blev på så sätt helt avskuret. Och folket gick över mitt emot Jeriko. 17 Prästerna som bar Herrens förbundsark stod stadigt på torr mark mitt i Jordan. Och hela Israel gick över på torr mark tills allt folket hade kommit över Jordan helt och hållet.
Minnesstenar sätts upp
4 När hela folket hade kommit över Jordan sade Herren till Josua: 2 (C) ”Välj ut tolv män bland folket, en man från varje stam, 3 och befall dem och säg: Ta här ur Jordan tolv stenar från stället där prästerna stod stadigt med sina fötter, och bär med dem över och lägg ner dem på den plats där ni ska slå läger i natt.”
4 Då kallade Josua till sig de tolv män som han hade utsett bland Israels barn, en man från varje stam. 5 Och Josua sade till dem: ”Gå framför Herren er Guds ark och gå ut mitt i Jordan. Var och en av er ska lyfta upp en sten på axeln, efter antalet av Israels stammar, 6 (D) så att detta blir ett minnesmärke bland er. När era barn i framtiden frågar: Vad betyder dessa stenar? 7 (E) ska ni svara dem: De betyder att Jordans vatten här skars av i sitt lopp framför Herrens förbundsark. När den fördes över Jordan skars Jordans vatten av. Så ska dessa stenar vara ett minnesmärke[c] för Israels barn till evig tid.”
5 (A) Bli därför Guds efterföljare, som hans älskade barn. 2 (B) Och lev i kärlek, så som Kristus har älskat oss och utgett sig själv för oss som en offergåva, ett väldoftande offer åt Gud.
3 (C) Men sexuell omoral och all orenhet eller girighet ska inte ens nämnas bland er, det anstår inte de heliga. 4 (D) Skamligt och dumt prat eller grova vitsar är också opassande. Tacka i stället Gud. 5 (E) Ni ska veta att ingen som är sexuellt omoralisk, oren eller girig, alltså en avgudadyrkare, har någon arvedel i Kristi och Guds rike. 6 (F) Låt ingen bedra er med tomma ord. Allt sådant gör att Guds vrede drabbar olydnadens barn. 7 Ha därför inget med dem att göra.
8 (G) Tidigare var ni mörker, men nu är ni ljus i Herren. Lev då som ljusets barn, 9 (H) för ljusets frukt består i allt vad godhet, rättfärdighet och sanning heter. 10 (I) Och pröva vad som gläder Herren. 11 (J) Var inte delaktiga i mörkrets ofruktbara gärningar utan avslöja dem i stället. 12 (K) Vad de gör i hemlighet är skamligt till och med att nämna. 13 (L) Men allt som avslöjas av ljuset blir synligt, 14 (M) för allt som uppenbaras är ljus. Därför heter det:
"Vakna, du som sover.
Stå upp från de döda,
och Kristus ska lysa över dig."[a]
15 (N) Tänk alltså noga på hur ni lever, inte som ovisa människor utan som visa. 16 (O) Ta väl vara på varje tillfälle, för dagarna är onda. 17 Var därför inte oförnuftiga utan förstå vad som är Herrens vilja. 18 (P) Berusa er inte med vin, det leder till vårdslöshet[b]. Låt er i stället uppfyllas av Anden 19 (Q) och tala till varandra med psalmer,[c] hymner och andliga sånger. Sjung och spela för Herren i era hjärtan. 20 (R) Och tacka alltid vår Gud och Far för allt i vår Herre Jesu Kristi namn.
Jesus botar en blindfödd
9 När Jesus kom gående såg han en man som hade varit blind från födseln. 2 (A) Hans lärjungar frågade: "Rabbi, vem har syndat så att han föddes blind? Han själv eller hans föräldrar?" 3 (B) Jesus svarade: "Det är varken han eller hans föräldrar som har syndat, utan det har hänt för att Guds verk skulle uppenbaras på honom. 4 (C) Så länge dagen varar måste vi göra hans gärningar som har sänt mig. Natten kommer då ingen kan arbeta. 5 (D) När jag är i världen är jag världens ljus."
6 (E) När han hade sagt detta spottade han på marken, gjorde en deg av saliven, smorde den blindes ögon med degen 7 (F) och sade till honom: "Gå och tvätta dig i dammen Siloam[a]" – det betyder "utsänd". Då gick han dit och tvättade sig, och när han kom tillbaka kunde han se.
8 Hans grannar och de som tidigare hade sett honom tigga sade: "Är inte det han som satt och tiggde?" 9 Några sade: "Det är han!", andra: "Nej, men han är lik honom." Själv sade han: "Det är jag." 10 De frågade: "Hur öppnades dina ögon?" 11 Han svarade: "Mannen som kallas Jesus gjorde en deg och smorde mina ögon och sade till mig: Gå till Siloam och tvätta dig där. Jag gick dit, och när jag hade tvättat mig kunde jag se." 12 De frågade: "Var är den mannen?" Han svarade: "Det vet jag inte."
35 Jesus fick höra att de hade kört ut honom. När han fann honom, sade han: "Tror du på Människosonen?" 36 Han svarade: "Vem är han, Herre? Säg det så att jag kan tro på honom." 37 (A) Jesus sade: "Du har sett honom. Det är han som talar med dig." 38 Då sade mannen: "Jag tror, Herre." Och han tillbad honom.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation