Book of Common Prayer
En bön för Herrens smorde
20 För körledaren. En psalm av David.
2 (A) Må Herren svara dig
på nödens dag,
må Jakobs Guds namn
bevara dig.
3 Må han sända dig hjälp
från helgedomen
och stödja dig från Sion.
4 Må han minnas alla dina offer
och ta emot dina brännoffer
med välbehag. Sela
5 (B) Må han ge dig
vad ditt hjärta önskar[a]
och fullborda alla dina planer.
6 Vi ska jubla över din frälsning
och lyfta baneret
i vår Guds namn.
Må Herren uppfylla
alla dina böner!
7 (C) Nu vet jag att Herren frälser
sin smorde.
Han svarar honom
från sin heliga himmel
med sin högra hands
frälsande storverk.
8 (D) Vissa prisar[b] vagnar
och andra hästar,
men vi prisar
Herren vår Guds namn.
9 De sjunker ner och faller,
men vi reser oss och står raka.
10 Herre, fräls!
Må kungen svara oss[c]
när vi ropar.
Herrens hjälp till kungen
21 För körledaren. En psalm av David.
2 (E) Herre, kungen gläds
över din makt,
hur högt jublar han inte
över din frälsning!
3 (F) Du ger honom
vad hans hjärta begär,
du nekar honom inte
vad hans läppar ber om. Sela
4 (G) Du möter honom
med rika välsignelser,
du sätter en krona av rent guld
på hans huvud.
5 (H) Han bad dig om liv
och du gav honom det,
långt liv i evigheters evighet.
6 Stor blir hans ära
genom din frälsning,
majestät och härlighet
skänker du honom.
7 (I) Du gör honom till välsignelse
för evigt,
du fyller honom med glädje
inför ditt ansikte,
8 (J) för kungen litar på Herren.
Genom den Högstes nåd
ska han inte vackla.
9 Din hand ska nå alla dina fiender,
din högra hand ska nå
dem som hatar dig.
10 (K) Du ska sätta dem
som i en glödande ugn
när du visar ditt ansikte.
Herren ska sluka dem i sin vrede,
eld ska förtära dem.
11 (L) Du ska utrota deras livsfrukt
från jorden,
deras avkomma
från människors barn,
12 för de ville dra ondska över dig,
de smidde listiga planer
men förmår ingenting.
13 (M) Du ska driva dem tillbaka,
du ska sikta med din båge
mot deras ansikten.
14 Res dig[d], Herre, i din makt!
Vi vill spela och sjunga
om din väldiga kraft.
Den evige Kungen och Prästen
110 [a]En psalm av David.
Herren sade till min Herre:
"Sätt dig på min högra sida
tills jag lagt dina fiender
som en pall under dina fötter."[b]
2 [c]Din makts spira
ska Herren sträcka ut från Sion.
Härska mitt bland dina fiender!
3 [d]Villigt kommer ditt folk
när du samlar din här.
I helig skrud[e] kommer din ungdom
till dig,[f]
som dagg ur morgonrodnadens
sköte.
Lovsång för räddning ur dödsfara
116 [a]Jag älskar Herren,
för han hör min röst,
mitt rop om nåd.
2 Han har vänt sitt öra till mig,
hela mitt liv
ska jag åkalla honom.
3 [b]Dödens band omslöt mig,
dödsrikets ångest grep mig,
jag var i nöd och förtvivlan.
4 Men jag åkallade Herrens namn:
"O, Herre, rädda min själ!"
5 [c]Herren är nådig och rättfärdig,
vår Gud är barmhärtig.
6 Herren bevarar de enkla,
jag var i nöd och han frälste mig.
7 [d]Vänd om till din ro, min själ,
för Herren har varit god mot dig.
8 [e]Du har räddat min själ från döden,
mitt öga från tårar, min fot från fall.
9 Jag ska vandra inför Herren
i de levandes land.
10 [f]Jag tror, därför talar jag,
jag som plågades svårt,
11 [g]jag som sade i min ångest:
"Alla människor sviker[h]."
12 Hur ska jag återgälda Herren
alla hans välgärningar mot mig?
13 Jag vill höja frälsningens bägare
och åkalla Herrens namn,
14 [i]jag vill uppfylla
mina löften till Herren
inför hela hans folk.
15 [j]Dyrbar i Herrens ögon
är hans trognas död.
16 O, Herre, jag är ju din tjänare,
jag är din tjänare,
din tjänarinnas son.
Du har lossat mina band.
17 [k]Åt dig vill jag offra lovets offer
och åkalla Herrens namn,
18 jag vill uppfylla
mina löften till Herren
inför hela hans folk,
19 i gårdarna till Herrens hus,
mitt i dig, Jerusalem.
Halleluja!
Lova Herren, alla folk
III. NOAS FORTSATTA HISTORIA 6:9-9:29
9 (A) Detta är Noas fortsatta historia. Noa var en rättfärdig man och fullkomlig bland sina samtida. Han vandrade med Gud. 10 Och Noa blev far till tre söner, Sem, Ham och Jafet.
11 Men jorden blev mer och mer fördärvad inför Gud och full av våld. 12 Gud såg på jorden, och se, den var fördärvad, eftersom alla människor[a] levde i fördärv på jorden.
Floden förutsägs och arken byggs
13 Då sade Gud till Noa: ”Jag har bestämt mig för att göra slut på allt levande, för jorden är full av våld på grund av dem. Se, jag ska förgöra dem tillsammans med jorden. 14 Gör dig en ark[b] av goferträ[c], inred den med kamrar och bestryk den med jordbeck[d] både på insidan och utsidan. 15 Så ska du göra arken: Den ska vara trehundra alnar lång, femtio alnar bred och trettio alnar hög.[e] 16 Högst upp ska du göra en öppning för ljuset, en aln hög, runt hela arken. En dörr till arken ska du sätta på sidan. Du ska inreda den så att den får en undervåning, en mellanvåning och en övervåning.
17 Se, jag ska låta floden[f] komma med vatten över jorden för att förgöra alla varelser under himlen som har livsande. Allt på jorden ska förgås. 18 Men med dig vill jag upprätta mitt förbund. Du ska gå in i arken med dina söner, din hustru och dina sonhustrur. 19 Av allt levande, av alla varelser, ska du föra in ett par i arken för att de ska överleva tillsammans med dig. Hankön och honkön ska det vara. 20 Av fåglarna efter deras slag, av fyrfotadjuren efter deras slag och av alla kräldjur på marken efter deras slag ska ett par av varje slag gå in till dig för att förbli vid liv. 21 Och du ska ta med dig all slags föda, sådant som kan ätas, och samla i förråd. Det ska tjäna som mat för dig och dem.”
22 Och Noa gjorde så. Han gjorde i allt som Gud hade befallt honom.
En sabbatsvila för Guds folk
4 När nu ett löfte finns kvar om att få komma in i hans vila, låt oss då akta oss så att ingen av er visar sig gå miste om det. 2 Evangeliet har förkunnats för oss liksom för dem, men de hade ingen nytta av ordet de hörde eftersom det[a] inte smälte samman i tro med dem som lyssnade. 3 Det är vi som tror som går in i vilan. Herren säger: Så svor jag i min vrede: De ska aldrig komma in i min vila.[b] Ändå har hans verk stått färdiga sedan världens skapelse, 4 för på ett ställe säger han om den sjunde dagen: Och Gud vilade på den sjunde dagen från alla sina verk.[c] 5 Men här säger han: De ska aldrig komma in i min vila.[d]
6 (A) Det står alltså fast att vissa går in i vilan, och att de som först fick höra evangeliet inte kom in på grund av olydnad. 7 Därför bestämmer han på nytt en dag, i dag, när han långt senare säger genom David vad som redan är sagt: I dag, om ni hör hans röst, förhärda inte era hjärtan.[e] 8 (B) För om Josua hade fört dem in i vilan, skulle Gud inte senare ha talat om en annan dag.
9 Alltså kvarstår en sabbatsvila för Guds folk. 10 (C) Den som går in i hans vila får vila sig från sina gärningar, liksom Gud vilade från sina. 11 Låt oss därför sträva efter att komma in i den vilan, så att ingen kommer på fall som de och blir ett exempel på olydnad.
12 (D) Guds ord är levande och verksamt. Det är skarpare än något tveeggat svärd och genomtränger tills det skiljer själ och ande, led och märg, och det dömer över hjärtats uppsåt och tankar. 13 (E) Inget skapat är dolt för honom, utan allt ligger naket och blottat[f] för hans ögon. Och inför honom måste vi stå till svars.
Det gamla och det nya templet
13 Judarnas påsk närmade sig, och Jesus gick upp till Jerusalem. 14 (A) På tempelplatsen såg han dem som sålde oxar, får och duvor och dem som satt där och växlade[a] pengar. 15 Då gjorde han en piska av rep och drev ut allesammans från tempelgården med både får och oxar. Han slog ut växlarnas mynt och välte deras bord, 16 och till duvförsäljarna sade han: "Ta bort det härifrån! Gör inte min Fars hus till en marknadsplats!" 17 Hans lärjungar kom då ihåg att det står skrivet: Brinnande iver för ditt hus ska förtära mig.[b]
18 (B) Då reagerade judarna och frågade honom: "Vad kan du visa oss för tecken eftersom du gör så här?" 19 (C) Jesus svarade: "Riv ner det här templet, så ska jag resa upp det på tre dagar." 20 Judarna sade: "I fyrtiosex år har man byggt[c] på det här templet, och du ska resa upp det på tre dagar!" 21 (D) Men templet han talade om var hans kropp. 22 (E) När han sedan uppstod från de döda kom hans lärjungar ihåg att han hade sagt detta, och de trodde på Skriften och på ordet som Jesus hade sagt.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation