Book of Common Prayer
Den gode herden
23 En psalm av David.
Herren är min herde,
ingenting ska fattas mig.
2 Han låter mig vila på gröna ängar
och leder mig till lugna vatten.
3 Han ger mig ny kraft.[a]
Han leder mig på rättfärdighetens vägar
för sitt namns skull.
4 Även om jag vandrar i den mörkaste dal[b],
fruktar jag inget ont,
för du är med mig,
och din käpp och stav tröstar mig.
5 Du dukar ett bord för mig
framför ögonen på mina fiender,
du smörjer mitt huvud med olja,
min bägare flödar över.
6 Din godhet och nåd följer mig i hela mitt liv,
och jag ska få bo i Herrens hus för alltid[c].
Guds hjälp
121 En vallfartssång.
Jag ser upp mot bergen.
Varifrån ska min hjälp komma?
2 Min hjälp kommer från Herren,
han som har gjort himmel och jord.
3 Han låter inte din fot snava,
för han som bevarar dig slumrar inte.
4 Han som bevarar Israel
slumrar aldrig, sover aldrig.
5 Herren bevarar dig.
Hans skugga finns vid din högra sida.
6 Solen ska inte skada dig om dagen,
inte heller månen om natten.
7 Herren bevarar dig från allt ont,
han bevarar ditt liv.
8 Herren bevarar dig var du än rör dig,
nu och för evigt.
Job återupprättas
Job svarar Herren
42 Då svarade Job Herren:
2 Jag vet att du kan göra vad du vill
och att dina planer inte kan omintetgöras.
3 Du frågade: ”Vem är denne som döljer mitt råd, med ord utan kunskap?”[a]
Ja, jag talade om saker som jag inte förstod,
sådant som var alltför underbart för mig.
Hoppet om evigt liv
3 Välsignad är Gud, vår Herre Jesus Kristus Fader. I sin stora barmhärtighet lät han oss födas på nytt till ett levande hopp genom att Jesus Kristus uppstod från de döda, 4 hoppet att en dag få ärva det som aldrig kan förstöras eller fläckas eller tyna bort och som är förvarat åt er i himlen. 5 Med Guds kraft bevaras ni genom tron till den räddning som finns beredd och ska uppenbaras i den sista tiden.
6 Var därför glada och jubla, även om ni nu för en kort tid måste gå igenom olika slags prövningar. 7 Genom dessa förädlas er tro, så att bara det som är äkta blir kvar, det som är långt mer värt än guld som förädlas i eld men ändå förgås, det som blir till lov, pris och ära när Jesus Kristus uppenbarar sig.
8 Ni älskar honom trots att ni inte har sett honom. Och fastän ni ännu inte ser honom, tror ni på honom och jublar och fylls av en obeskrivlig, härlig glädje, 9 eftersom ni snart ska nå målet för er tro, räddningen för era liv.
Förtröstan på Herren, bön om hjälp
27 Av David.
Herren är mitt ljus och min frälsning.
Vem behöver jag vara rädd för?
Herren är mitt livs fästning.
Vem behöver jag bäva för?
2 När onda människor kommer emot mig
för att slita mig i stycken,
mina motståndare och fiender,
ska de själva snubbla och falla.
3 Även om en armé skulle omringa mig,
behöver jag inte känna någon fruktan.
Om ett krig skulle bryta ut mot mig,
är jag trygg.
4 Det enda jag ber Herren om,
det jag längtar efter,
är att få bo i hans tempel i hela mitt liv,
se Herrens ljuvlighet
och söka honom i hans tempel.
5 Han håller mig skyddad i sin hydda på olyckans dag,
han gömmer mig i sitt tält,
han för mig upp på en klippa.
6 Jag kan lyfta mitt huvud
inför mina fiender som omringar mig.
Med glädjerop vill jag ge mitt offer i hans tält,
och jag vill sjunga till Herrens ära.
7 Hör när jag ropar, Herre,
var nådig mot mig och svara mig!
8 I mitt innersta manar ditt ord: ”Sök Herren!”
Dig, Herre, vill jag söka.[a]
9 Dölj inte ditt ansikte för mig,
visa inte bort din tjänare i vrede!
Du, som varit min hjälp,
förkasta mig inte, överge mig inte,
min frälsnings Gud.
10 Även om min far och mor skulle överge mig,
tar Herren hand om mig.
11 Visa mig din väg, Herre,
led mig på en rak stig
för mina förtryckares skull.
12 Överlämna mig inte åt mina fienders illvilja,
för falska vittnen reser sig mot mig,
och de andas våld.
13 Men jag är övertygad om
att jag ska få möta Herrens godhet i de levandes land.
14 Vänta på Herren, var stark och modig.
Vänta på Herren!
Jesus är vägen till Gud
14 Låt inte era hjärtan oroas! Tro på Gud och tro på mig! 2 I min Faders hus finns det många rum och om det inte vore så, skulle jag ju inte ha sagt att jag går för att göra i ordning en plats åt er. 3 Om jag nu går bort för att göra i ordning en plats åt er, ska jag komma tillbaka och hämta er så att också ni kan vara där jag är. 4 Nu vet ni vart jag går och ni känner till vägen dit.”
5 Men Tomas sa: ”Herre, vi vet inte vart du går. Hur ska vi då kunna känna till vägen?”
6 Jesus svarade: ”Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kan komma till Fadern utom genom mig. 7 Om ni har lärt känna mig, ska ni också lära känna min Fader. Och ni känner honom redan och har sett honom.”
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.