Print Page Options
Previous Prev Day Next DayNext

Book of Common Prayer

Daily Old and New Testament readings based on the Book of Common Prayer.
Duration: 861 days
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) (NUB)
Version
Psaltaren 119:1-24

Lovprisning för Guds lag

119 Lyckliga är de som lever klanderfritt
    och följer Herrens lag[a].
Lyckliga är de som följer hans befallningar
    och helhjärtat söker honom,
de som inte gör något ont
    utan följer hans vägar.
Du har gett dina befallningar
    för att de ska följas noggrant.
Ack om jag kunde leva i beslutsam lydnad
    för dina bud!
Då skulle jag inte behöva skämmas
    när jag betraktar alla dina bud.
Jag prisar dig med uppriktigt hjärta,
    när jag lär mig dina rättfärdiga lagar.
Jag tänker hålla dina bud.
    Överge mig aldrig!

Hur kan en ung man bevara sitt liv rent?
    Jo, genom att hålla sig till ditt ord.
10 Jag har sökt dig helhjärtat.
    Låt mig inte irra bort från dina bud!
11 Jag har lagt dina ord på minnet,
    för att hålla mig borta från synd mot dig.
12 Välsignad är du, Herre,
    lär mig dina bud!
13 Jag förkunnar alla de beslut
    som du har uttalat.
14 Jag gläder mig över att följa dina förordningar,
    såsom man gläder sig över rikedom.
15 Jag begrundar dina stadgar
    och beaktar dina vägar.
16 Jag är glad för dina stadgar
    och ska aldrig glömma ditt ord.

17 Var god mot mig, din tjänare, och låt mig få leva,
    så vill jag lyda ditt ord.
18 Öppna mina ögon,
    så att jag kan se allt det underbara i din lag.
19 Jag är en främling på jorden.
    Dölj inte dina bud för mig.
20 Mitt inre slits ständigt sönder
    av längtan efter dina beslut.
21 Du tillrättavisar de stolta,
    de förbannade, som irrar bort från dina bud.
22 Ta ifrån mig hån och förakt,
    för jag lyder dina befallningar.
23 Om än furstar sitter och talar illa om mig,
    tänker din tjänare på dina bud.
24 Dina befallningar är min glädje
    och mina rådgivare.

Psaltaren 12-14

Klagan över ondskan

12 För körledaren, enligt sheminit[a]. En psalm av David.

Herre, rädda mig! De fromma är borta,
    de trofasta människorna finns inte kvar.
Alla ljuger för varandra,
    de talar med hala tungor ur delade hjärtan.

Herren göra slut på de hala tungorna,
    tysta deras stora ord.
De säger: ”Vår tunga upphöjer oss,
    våra läppar ger oss makt.
Vem kan stå som herre över oss?”

”De svaga förtrycks, de fattiga klagar,
    och därför vill jag nu gripa in”, säger Herren,
    ”jag vill ge frälsning åt den som blir föraktad[b].”
Herrens ord är rena,
    som silver som renats i smältugnen sju gånger.

Herre, du som bevarar dem,
    beskydda oss alltid för detta släkte!
Överallt där uselheten prisas
    stryker de gudlösa omkring.[c]

Klagan i en ångestfylld situation

13 För körledaren. En psalm av David.

Hur länge, Herre, ska du glömma mig?
    Hur länge ska du gömma ditt ansikte för mig?
Hur länge måste jag brottas med mina tankar,
    bära denna ängslan inom mig dag efter dag?
Hur länge ska min fiende ha övertaget?

Se på mig och svara, Herre, min Gud!
    Upplys mina ögon, låt mig inte somna in i döden.
Låt inte min fiende säga: ”Jag har besegrat honom!”
    Låt inte mina ovänner få glädjas över mitt fall.

Jag förtröstar på din nåd,
    och mitt hjärta gläder sig över din räddning.
Jag vill sjunga till Herrens ära,
    för han har varit god mot mig.

Gudsförnekelsens dårskap

(Ps 53)

14 För körledaren. Av David.

Dåren säger för sig själv: ”Det finns ingen Gud!”
    De är onda, deras handlingar är fördärvliga,
    det finns ingen som gör det goda.

Från himlen ser Herren ner på människorna
    för att se om det finns någon med förstånd,
    någon som frågar efter Gud.
Men alla har vänt sig bort,
    alla är lika korrumperade.
Det finns ingen som gör det goda,
    inte en enda.

Förstår de då ingenting, alla de som gör orätt,
    de som äter mitt folk som man äter bröd,
    de som inte ber till Herren?
Men de ska bli skräckslagna,
    för Gud är hos de rättfärdiga.
Ni hånar den fattiges planer,
    men Herren är hans tillflykt.

O, att det från Sion kom räddning för Israel!
    När Herren återupprättar sitt folk från dess fångenskap
ska Jakob glädja sig och Israel jubla.

Amos 3:12-4:5

12 Så säger Herren:

”Som en herde räddar ur lejonets gap
    ett par benpipor eller en bit av ett öra,
så ska israeliterna räddas,
    de som nu sitter i Samaria
på sängkanten och i mjuka soffor.[a]

13 Hör och vittna mot Jakobs släkt! säger Herren, Herren, härskarornas Gud.

14 Samma dag som jag straffar Israel för dess synd
    ska jag också låta straffet drabba Betels altaren,
och altarets horn ska huggas av
    och falla till marken.
15 Jag ska slå ner
    både vinter- och sommarbostäderna.
Elfenbenspalatsen ska förstöras
    och de många husen utplånas, säger Herren.”

Israel har inte återvänt till Herren

Hör detta, ni Bashans kor[b]
    som bor på Samarias berg,
ni kvinnor som förtrycker de svaga
    och krossar de fattiga,
ni som säger till era män:
    ”Kom med något att dricka!”
Herren, Herren har svurit
    vid sin helighet:
”Det ska komma en tid
    då man ska driva iväg er med oxpikar
och de sista av er med metkrokar.[c]
    Då ska ni var och en gå ut
genom närmaste hål i muren,
    ni ska kastas ut mot Hermon,[d] säger Herren.

Israels förhärdelse

Gå till Betel och synda,
    till Gilgal, och begå ännu mer synd!
Bär fram era offer på morgonen
    och ert tionde på tredje dagen.
Bränn syrat bröd som tackoffer
    ropa och skryt om era frivilliga offer,
för det är ju vad ni, israeliter, älskar! säger Herren, Herren.

2 Petrusbrevet 3:1-10

Jesus ska komma tillbaka

Detta är mitt andra brev till er, mina kära, och i båda breven har jag genom mina påminnelser velat väcka ert rena sinne. Jag har velat påminna er om de heliga profeternas förutsägelser och om vår Herres och Frälsares bud, som ni har hört från era apostlar.

Först av allt måste ni veta att det under den sista tiden ska komma personer som drivs av sina begär och som kommer att håna er. De ska säga: ”Var är nu löftet om att han ska komma tillbaka? Alltsedan våra förfäders död har ju allting varit sig likt, ända sedan världen skapades.”

Men när de säger så, glömmer de att himlarna och jorden för länge sedan hade blivit till genom Guds ord, och att jorden uppstod ur vatten och genom vatten.[a] Den dåtida världen dränktes sedan i vatten och gick under.[b] Men de himlar och den jord som nu existerar har genom samma ord förvarats åt elden, sparats till domens dag, då de ogudaktiga ska förintas.

Men glöm inte detta, mina kära, att för Herren är en dag som tusen år, och tusen år som en dag.[c] Det är inte så som många tror, att Herren är sen med att infria sitt löfte. Nej, han väntar för er skull, eftersom han inte vill att någon ska gå förlorad utan alla ska ha tid att vända om. 10 Men Herrens dag kommer som en tjuv. Då ska himlarna försvinna med ett dån, himlakropparna[d] upplösas i eld, och jorden och allt som har skapats på den ska utplånas.[e]

Matteus 21:23-32

De judiska ledarna ifrågasätter Jesus fullmakt

(Mark 11:27-33; Luk 20:1-8)

23 När Jesus hade kommit till tempelplatsen och höll på att undervisa där, kom översteprästerna och folkets ledare fram till honom. De frågade: ”Vad har du för fullmakt att göra detta, och vem har gett dig den fullmakten?” 24 Jesus sa: ”Jag vill också ställa en fråga till er. Om ni svarar på den, ska jag tala om för er vad jag har för fullmakt att göra detta.” 25 ”Varifrån kom Johannes dop, från himlen eller från människor?”

De började genast diskutera med varandra och sa: ”Om vi säger att det var från himlen, så kommer han att fråga varför vi inte trodde på honom. 26 Men om vi säger att det var från människor, då kommer vi att få vara rädda för folket. Alla anser ju att Johannes var en profet.” 27 Därför svarade de till slut: ”Vi vet inte.”

Då sa Jesus till dem: ”I så fall säger inte jag heller vad jag har för fullmakt att göra detta.”

Liknelsen om de två sönerna

28 ”Men vad säger ni om det här? En man hade två söner, och en dag sa han till den ene: ’Gå ut och arbeta i vingården idag.’ 29 ’Det vill jag inte’, svarade sonen, men efter ett tag ändrade han sig och gick ändå. 30 Sedan sa fadern likadant till den andre, och han svarade: ’Javisst, far, det ska jag göra.’ Men han gick aldrig. 31 Vilken av dessa två lydde sin far?” De svarade: ”Den förste naturligtvis.”

Då sa Jesus till dem: ”Sannerligen säger jag er: tullindrivare och prostituerade ska gå före er till Guds rike. 32 Johannes kom ju och visade er rättfärdighetens väg, men ni trodde inte på honom. Tullindrivarna och de prostituerade trodde däremot på honom. Men trots att ni såg detta ångrade ni er inte och började tro på honom.

nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) (NUB)

Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.