Book of Common Prayer
Den evige Kungen
93 [a](A) Herren är kung!
Han är klädd i höghet,
Herren är klädd
och rustad med kraft.
Världen står fast,
den vacklar inte.
2 (B) Din tron står fast
sedan urminnes tid,
du är av evighet.
3 (C) Strömmarna höjer sig, Herre,
strömmarna höjer sin röst,
strömmarna höjer sitt dån.
4 (D) Men mäktig är Herren i höjden,
mer än bruset av väldiga vatten,
mer än havets mäktiga
bränningar.
5 (E) Dina vittnesbörd
är alltigenom sanna.
Helighet tillhör ditt hus, Herre,
för alltid.
Hela jordens Kung
96 (A) Sjung till Herren en ny sång,
sjung till Herren, hela jorden!
2 (B) Sjung till Herren, lova hans namn,
ropa ut hans frälsning
dag efter dag!
3 (C) Förkunna hans ära
bland hednafolken,
bland alla folk hans under!
4 (D) Stor är Herren och högt prisad,
värd att vörda mer än alla gudar.
5 (E) Folkens alla gudar är avgudar,
men Herren har gjort himlen.
6 Majestät och härlighet
är inför hans ansikte,
makt och glans i hans helgedom.
7 (F) Ge åt Herren, ni folkens släkter,
ge åt Herren ära och makt!
8 (G) Ge åt Herren hans namns ära,
kom med gåvor till hans gårdar!
9 (H) Tillbe Herren i helig skrud,
bäva inför honom, hela jorden!
10 (I) Säg bland folken:
"Herren är kung,
världen står fast och vacklar inte.
Han ska döma folken med rättvisa."
11 (J) Himlen ska glädjas
och jorden fröjda sig,
havet ska brusa
med allt som fyller det.
12 (K) Marken ska jubla
med allt som den bär,
skogens alla träd
ska ropa av fröjd
13 (L) inför Herren, för han kommer,
han kommer för att döma jorden.
Han ska döma världen
med rättfärdighet
och folken med sin trofasthet.
Herrens godhet och hjälp
34 [a](A) Av David, när han spelade galen inför Abimelek[b], som drev bort honom så att han kom undan.
2 (B) Jag vill alltid prisa Herren,
hans lov ska ständigt
vara i min mun.
3 (C) Min själ ska vara stolt i Herren,
de ödmjuka ska höra det
och glädjas.
4 Lova Herren med mig,
låt oss upphöja hans namn
tillsammans!
5 (D) Jag sökte Herren
och han svarade mig,
han räddade mig
från allt som skrämde mig.
6 De som ser upp till honom
strålar av fröjd,
deras ansikten[c] behöver inte
rodna av skam.
7 Här är en plågad som ropade,
och Herren hörde honom
och frälste honom
ur all hans nöd.
8 (E) Herrens ängel vakar
runt dem som vördar honom,
och han befriar dem.
9 (F) Smaka och se att Herren är god!
Salig är den som flyr till honom.
10 (G) Vörda Herren, ni hans heliga,
för de som vördar honom
saknar ingenting.
11 (H) Unga lejon lider nöd och hungrar,
men de som söker Herren
saknar inget gott.
12 Kom, barn, lyssna till mig!
Jag ska lära er att vörda Herren.
13 (I) Är du en människa
som älskar livet
och vill se goda dagar?
14 (J) Vakta då din tunga
från det som är ont,
dina läppar från att tala svek.
15 (K) Undvik det onda och gör det goda,
sök friden och följ den.
16 (L) Herrens ögon är vända
till de rättfärdiga
och hans öron till deras rop.
17 (M) Men Herrens ansikte
är emot dem som gör det onda,
för att utplåna minnet av dem
från jorden.
18 (N) De rättfärdiga ropar
och Herren hör,
han räddar dem ur all deras nöd.
19 (O) Herren är nära dem
som har ett förkrossat hjärta
och frälser dem
som har en bedrövad ande.
20 (P) Mycket får den rättfärdige lida,
men Herren räddar honom ur allt.
21 (Q) Han bevarar alla hans ben,
inte ett enda av dem ska krossas.[d]
22 Ondskan blir den gudlöses död,
och de som hatar den rättfärdige
ska stå med skuld.
23 (R) Men Herren friköper
sina tjänares själar,
och ingen som flyr till honom
ska stå med skuld.
Sabbatsåret
25 Herren talade till Mose på Sinai berg. Han sade: 2 (A) Säg till Israels barn: När ni kommer in i det land som jag ger er, ska landet hålla sabbat åt Herren. 3 Sex år ska du beså din åker och i sex år beskära din vingård och skörda avkastningen från jorden, 4 men under det sjunde året ska landet ha sabbatsvila[a], en Herrens sabbat. Då ska du inte beså din åker och inte beskära din vingård. 5 Det som växer upp av spillsäden efter din skörd ska du inte bärga, och druvorna som växer på dina obeskurna vinstockar ska du inte skörda. Det ska vara ett år av sabbatsvila för landet.
6 Vad landets sabbat ändå ger ska ni ha till föda, du själv, din slav och din slavinna, din daglönare och din inneboende, alla som bor hos dig. 7 Din boskap och de vilda djuren i ditt land ska också ha sin föda av all dess avkastning.
Jubelåret
8 Du ska räkna sju årssabbater, det vill säga sju gånger sju år, så att tiden för de sju årssabbaterna blir fyrtionio. 9 (B) Då ska du i sjunde månaden på tionde dagen i månaden låta basunen[b] ljuda med kraftig ton. På försoningsdagen ska ni låta basunen ljuda över hela ert land. 10 (C) Ni ska helga det femtionde året och utropa frihet i landet för alla dess invånare. Det ska vara ett jubelår för er. Var och en av er ska då återvända till sin arvedel och var och en av er ska återvända till sin släkt. 11 Ett jubelår ska detta femtionde år vara för er. Då ska ni inte så något, och det som växer upp av spillsäden ska ni inte skörda, och ni ska inte samla in druvorna från era oskurna vinstockar, 12 för det är ett jubelår. Heligt ska det vara för er. Av markens egen avkastning ska ni få er föda.
13 Under ett sådant jubelår ska var och en av er återvända till sin arvedel. 14 Om ni alltså säljer något till er nästa eller köper något av honom, ska ni inte göra varandra orätt. 15 Efter antalet år från jubelåret ska du betala din nästa och efter antalet årsgrödor ska han få betalning av dig. 16 Ju fler åren är, desto högre pris ska du betala, och ju färre de är, desto lägre pris ska du betala. Det är ju ett visst antal grödor han säljer till dig. 17 Ni ska inte göra varandra orätt, du ska frukta din Gud, för jag är Herren er Gud.
Glädje i prövningen
2 (A) Räkna det som ren glädje, mina bröder, när ni råkar ut för olika slags prövningar. 3 (B) Ni vet ju att när er tro prövas ger det uthållighet. 4 (C) Och låt uthålligheten leda till fulländad gärning[a], så att ni är fullkomliga och hela, utan brist på något sätt.
5 (D) Om någon av er brister i vishet ska han be till Gud, som ger åt alla villigt och utan att kritisera, och han ska få. 6 (E) Men han ska be i tro, utan att tvivla. Den som tvivlar liknar havets våg som drivs och piskas av vinden. 7 En sådan människa ska inte tänka att hon kan ta emot något från Herren, 8 (F) splittrad som hon är och ostadig på alla sina vägar.
16 Bedra inte er själva, mina älskade bröder.
17 (A) Allt det goda vi får och varje fullkomlig gåva är från ovan. Det kommer ner från ljusens Far[a], som inte förändras eller växlar mellan ljus och mörker. 18 (B) I kraft av sin vilja har han fött oss på nytt genom sanningens ord till att vara en förstlingsfrukt[b] bland dem han har skapat.
Den rike dåren
13 Någon i folkmassan sade till honom: "Mästare! Säg till min bror att han ska dela arvet med mig." 14 Jesus sade till honom: "Människa, vem har satt mig till skiljedomare mellan er?" 15 (A) Sedan sade han till dem: "Se till att ni aktar er för all slags girighet, för livet handlar inte om att ha överflöd på ägodelar."
16 Och han berättade en liknelse för dem: "En rik mans åkrar hade gett god skörd. 17 Han frågade sig själv: Vad ska jag göra? Jag har ingen plats för mina skördar. 18 Så här ska jag göra, tänkte han: Jag river mina lador och bygger större, och där samlar jag all min säd och allt mitt goda. 19 (B) Sedan ska jag säga till mig själv: Kära själ, du har samlat mycket gott för många år. Ta det nu lugnt. Ät, drick och var glad.
20 (C) Men Gud sade till honom: Din dåre! I natt ska din själ avkrävas dig. Vem ska då få det du har samlat? 21 (D) Så går det för den som samlar skatter åt sig själv men inte är rik inför Gud."
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation