Book of Common Prayer
Guds dom över de trotsiga
75 (A) För körledaren. "Fördärva inte".
En psalm, en sång av Asaf.
2 Vi tackar dig, Gud, vi tackar dig!
Ditt namn är nära,
man förkunnar dina under.
3 (B) "Vid den tid jag bestämt
ska jag fälla en rättvis dom.
5 (D) Jag säger till de skrytsamma:
"Skryt inte!"
och till de gudlösa:
"Höj inte hornet!"
6 Höj inte ert horn så högt,
tala inte så trotsigt och fräckt.
7 Varken från öster eller väster
eller från öknen
kommer upphöjelsen.[b]
8 (E) Nej, Gud är den som dömer.
Den ene böjer han ner,
den andre reser han upp.
9 (F) I Herrens hand är en bägare[c]
med skummande vin,
full av blandad dryck.
Han häller upp,
och jordens alla gudlösa
måste dricka den i botten.
10 Men jag ska för evigt förkunna[d]
och lovsjunga Jakobs Gud.
11 Alla gudlösas horn
ska jag hugga av,
men den rättfärdiges horn
ska upphöjas.
Guds dom över fienderna
76 För körledaren, till stränginstrument.
En psalm, en sång av Asaf.
2 (G) Gud är känd i Juda,
hans namn är stort i Israel.
3 (H) I Salem[e] står hans hydda,
på Sion hans boning.
4 (I) Där bröt han bågens blixtrande pilar,
sköld och svärd och krigets vapen.
Sela
5 Strålande är du,
härligare än berg rika på byte[f].
6 (J) Modiga män ligger plundrade,
de sover sin sömn,
ingen stridsman
kan lyfta sin hand.
7 För ditt straffande ord,
du Jakobs Gud,
ligger ryttare och häst i dvala.
8 (K) Du, endast du, är värd att frukta.
Vem kan bestå inför dig
när du vredgas?
9 Från himlen låter du domen höras,
jorden förskräcks och blir stilla
10 när Gud står upp för att döma,
för att frälsa alla ödmjuka
på jorden. Sela
Den gode herden
23 (A) En psalm av David.
Herren är min herde,
mig ska inget fattas.
2 (B) Han låter mig vila på gröna ängar,
han för mig till vatten
där jag finner ro.
3 (C) Han ger liv åt[a] min själ,
han leder mig på rätta vägar
för sitt namns skull.
4 (D) Även om jag vandrar
i dödsskuggans dal
fruktar jag inget ont,
för du är med mig.
Din käpp och stav[b],
de tröstar mig.
5 (E) Du dukar för mig ett bord
i mina fienders åsyn,
du smörjer mitt huvud med olja[c]
och låter min bägare flöda över.
6 (F) Ja, godhet och nåd ska följa mig
i alla mina livsdagar,
och jag ska bo i[d] Herrens hus
för alltid.
Gemenskap med Herren
27 (A) Av David.
Herren är mitt ljus
och min frälsning.
Vem skulle jag frukta?
Herren försvarar mitt liv.
Vem skulle jag vara rädd för?
2 När de onda kommer emot mig
för att sluka mig,
mina motståndare och fiender,
då ska de själva snava och falla.
3 (B) Om en här belägrar mig
räds inte mitt hjärta,
om krig bryter ut mot mig
är jag ändå trygg.
4 (C) Ett har jag begärt av Herren,
detta söker jag:
att få bo i Herrens hus
i alla mina livsdagar,
för att se Herrens ljuvlighet
och söka honom i[a] hans tempel.
5 (D) Han gömmer mig i sin hydda
på olyckans dag,
han beskyddar mig i sitt tält,
han för mig upp på klippan.
6 Nu är mitt huvud högt
över mina fiender omkring mig.
Jag vill offra jublets offer i hans tält,
jag vill sjunga och spela
till Herren.
7 Herre, hör min röst när jag ropar,
förbarma dig över mig
och svara mig!
8 (E) Mitt hjärta tänker på ditt ord:
"Sök mitt ansikte!"[b]
Ditt ansikte, Herre, söker jag.
9 (F) Dölj inte ditt ansikte för mig,
avvisa inte din tjänare i vrede,
du som har varit min hjälp.
Släpp mig inte, överge mig inte,
du min frälsnings Gud.
10 Om min far och min mor
överger mig,
tar Herren emot mig.
11 (G) Visa mig, Herre, din väg,
led mig på en jämn stig
för mina förföljares skull.
12 (H) Utlämna mig inte
åt mina fienders vilja,
för falska vittnen stiger fram
mot mig och andas våld.
Nyårshögtiden
23 Herren talade till Mose. Han sade: 24 (A) Säg till Israels barn: I sjunde månaden, på första dagen[a] i månaden, ska ni hålla sabbatsvila, en minneshögtid med basunklang, en helig sammankomst. 25 Inget arbete ska ni då utföra, och ni ska offra eldsoffer åt Herren.
Försoningsdagen
26 Och Herren talade till Mose. Han sade: 27 (B) Men på tionde dagen i samma sjunde månad är försoningsdagen[b]. Då ska ni hålla en helig sammankomst, och ni ska fasta och offra eldsoffer åt Herren. 28 På den dagen ska ni inte utföra något arbete, för det är en försoningsdag då försoning bringas för er inför Herren er Gud. 29 Var och en som inte fastar på denna dag ska utrotas ur sin släkt. 30 Och var och en som utför något arbete på just den dagen ska jag utrota ur hans folk.
31 Inget arbete ska ni utföra. Detta ska vara en evig stadga för er från släkte till släkte, var ni än bor. 32 En vilosabbat ska den vara för er, och ni ska då fasta. På kvällen den nionde dagen i månaden ska ni hålla denna sabbatsvila, från kväll till kväll.
Lövhyddohögtiden
33 Herren talade till Mose. Han sade: 34 (C) Säg till Israels barn: På femtonde dagen i samma sjunde månad är det Herrens lövhyddohögtid[c] i sju dagar. 35 På den första dagen ska man hålla en helig sammankomst och inte utföra något arbete. 36 (D) I sju dagar ska ni offra eldsoffer åt Herren. På åttonde dagen ska ni hålla en helig sammankomst och offra eldsoffer åt Herren. Det är en högtidsförsamling. Inget arbete ska ni då utföra.
37 Detta är Herrens högtider. Ni ska utlysa dem som heliga sammankomster och offra eldsoffer åt Herren, brännoffer och matoffer, slaktoffer och dryckesoffer, varje dag de bestämda offren för den dagen. 38 Detta är utöver Herrens sabbater och era övriga gåvor och alla era löftesoffer och alla era frivilliga offer som ni ger åt Herren.
39 Alltså ska ni på femtonde dagen i sjunde månaden, när ni har hämtat in landets skörd, fira Herrens högtid i sju dagar. Den första dagen är en sabbatsvila, och den åttonde dagen är också en sabbatsvila. 40 (E) På första dagen ska ni ta frukt av era vackraste träd, kvistar av palmer och grenar av lummiga träd och av pilträd, och ni ska glädja er i sju dagar inför Herren er Guds ansikte.
41 Ni ska fira denna högtid som en Herrens högtid sju dagar om året. Detta ska vara en evig stadga för er från släkte till släkte. I sjunde månaden ska ni fira den. 42 Då ska ni bo i lövhyddor i sju dagar. Alla infödda i Israel ska bo i lövhyddor, 43 för att era efterkommande ska veta att jag lät Israels barn bo i lövhyddor när jag förde dem ut ur Egyptens land. Jag är Herren er Gud.
44 Och Mose talade till Israels barn om Herrens högtider.
Be och arbeta
3 (A) För övrigt, bröder, be för oss. Be att Herrens ord ska spridas snabbt och bli ärat liksom hos er, 2 (B) och att vi blir räddade från fientliga och onda människor. Alla har ju inte tron.
3 (C) Men Herren är trofast. Han ska styrka er och skydda er från den onde[a]. 4 (D) I Herren har vi förtroende för er att ni gör och kommer att göra det vi föreskriver er. 5 Må Herren leda era hjärtan in i Guds kärlek och Kristi uthållighet.
6 (E) Bröder, vi uppmanar er i vår Herre Jesu Kristi namn att hålla er borta från varje broder som lever oansvarigt och inte följer den undervisning som de fått av oss.[b] 7 Ni vet själva hur man bör följa vårt exempel. Vi levde inte oansvarigt hos er, 8 (F) vi åt inte gratis av någons bröd. Nej, vi arbetade med möda och slit natt och dag för att inte ligga någon av er till last. 9 (G) Inte så att vi inte hade rätt till lön, men vi ville ge er ett exempel att följa. 10 (H) När vi var hos er gav vi er denna föreskrift: den som inte vill arbeta ska inte heller äta.
11 Men vi hör att vissa bland er lever oansvarigt. De arbetar inte utan gör allt möjligt annat. 12 (I) Sådana befaller och förmanar vi i Herren Jesus Kristus att arbeta i lugn och ro och äta sitt eget bröd.
13 (J) Och ni, bröder, tröttna inte på att göra det som är gott. 14 (K) Om någon inte rättar sig efter det vi säger i detta brev, ge noga akt på honom och umgås inte med honom så att han får skämmas. 15 (L) Men betrakta honom inte som en fiende, utan tillrättavisa honom som en broder.
Sluthälsning
16 (M) Må han som är fridens Herre alltid och på alla sätt ge er sin frid. Herren vare med er alla.
17 (N) Här skriver jag, Paulus, min hälsning med egen hand. Detta är ett kännetecken i alla mina brev, så skriver jag. 18 Vår Herre Jesu Kristi nåd vare med er al[c]la.
De två vägarna
13 (A) Gå in genom den trånga porten. Den port är vid och den väg är bred som leder till fördärvet, och det är många som går in genom den. 14 (B) Men den port är trång och den väg är smal som leder till livet, och det är få som finner den.
15 (C) Akta er för de falska profeterna. De kommer till er i fårakläder, men i sitt inre är de rovlystna vargar. 16 På deras frukt ska ni känna igen dem. Man plockar väl inte vindruvor från törnbuskar eller fikon från tistlar? 17 (D) Så bär varje gott träd god frukt, men ett dåligt träd bär dålig frukt. 18 Ett gott träd kan inte bära dålig frukt, inte heller kan ett dåligt träd bära god frukt. 19 (E) Varje träd som inte bär god frukt huggs bort och kastas i elden. 20 Alltså ska ni känna igen dem på deras frukt.
21 (F) Inte alla som säger ’Herre, Herre’ till mig ska komma in i himmelriket, utan den som gör min himmelske Fars vilja.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation