Book of Common Prayer
97 Vad jag älskar ditt ord! Jag tänker på det hela dagen.
98 Det gör mig klokare än mina fiender.
99 Ja, när jag tänker på dina bud gör de mig visare än mina lärare.
100 De gör mig till och med visare än gamla människor med sin livserfarenhet.
101 Jag har inte lyssnat till orättfärdiga förslag, för jag vill fortsätta att vara lydig mot ditt ord.
102-103 Jag kan inte vända mig bort från vad du har lärt mig. Smaken av dina ord är sötare än honung.
104 Eftersom bara dina lagar kan ge mig vishet och förstånd, är det inte att undra på att jag avskyr all slags falskhet.
105 Dina ord är som en lykta, som lyser upp stigen framför mig och hjälper mig att inte snubbla.
106 Jag har lovat att göra allt det som du fastställt i ditt ord.
107 Jag är plågad till det yttersta, men låt mig behålla livet, som du har lovat!
108 Ta emot mitt tack som ett offer och tala om din vilja för mig!
109 Mitt liv hänger på en skör tråd, men trots det tänker jag inte sluta upp att följa dina lagar.
110 De ogudaktiga har satt ut sina fällor för mig längs vägen, men jag tänker inte gå några omvägar.
111 Dina lagar är en skatt, som jag kommer att vara glad över i all framtid.
112 Jag har bestämt mig för att följa dem tills jag dör.
113 Herre, jag avskyr dem som inte vet om de ska lyda dig eller inte. Men jag älskar din lag.
114 Du är den som beskyddar mig och försvarar mig, och dina löften är mitt enda hopp.
115 Försvinn, ni människor som vill göra mig illa! Försök inte hindra mig från att lyda Guds befallningar!
116 Herre, du har lovat att låta mig leva! Låt det aldrig få sägas att Gud svek mig!
117 För mig i säkerhet för mina fiender. Då kan jag fortsätta att följa dina lagar.
118 Men du förkastar alla som förkastar dina lagar. Och den som vill föra dig bakom ljuset bedrar sig bara själv.
119 De ogudaktiga är som slagg, som man kastar bort. Inte undra på att det bästa jag vet är att följa dina lagar!
120 Hela jag ryser av fruktan inför dig. Jag är rädd för dina domar.
En glädjesång till Israels Gud
1-2 Herren gör oss starka! Jubla högt inför honom. Låt oss höja glädjerop till Israels Gud.
3 Stäm upp lovsång och slå på trummor. Spela på lyror och harpor.
4 Blås i trumpeter! Kom till våra glada fester vid fullmåne och nymåne.
5 Gud har gett oss dessa högtidsdagar. De finns nerskrivna i Israels lagar.
6 Redan då, när han kämpade mot egyptierna, gav han dessa lagar till sitt folk.Då hör jag en okänd röst som säger:
7 Nu ska jag befria er från denna börda! Ni ska få lägga ner er tunga last!
8 Ni ropade på mig när ni var i nöd, och jag frälste er. Jag svarade er från Sinais berg, mitt gömställe i stormen. Jag prövade er tro vid Meriba, när ni klagade över att det inte fanns något vatten.
9 Lyssna till mig, mitt folk, och ta emot mina varningar! Israel, om du bara ville lyssna!
10 Ni ska aldrig tillbe någon avgud eller ha främmande gudar ibland er.
11 För det var jag, Herren, er Gud, som ledde er ut ur Egypten. Pröva mig bara! Öppna er mun och se om jag inte kommer att fylla den.
12 Men nej, mitt folk lyssnar inte på mig. Israel vill inte ha med mig att göra.
13 Därför låter jag dem gå sina egna dåraktiga vägar och leva som de själva vill.
14 Tänk om mitt folk bara ville lyssna på mig! Tänk om Israel ville följa mig och vandra på mina vägar!
15 Tänk hur snabbt jag då skulle besegra deras fiender! Jag skulle på en gång krossa deras ovänner!
16 Ja, alla som hatar Herren måste böja sig ner i fruktan, och deras straff ska vara utan ände.
17 Men er skulle han låta skörda det finaste vete, och han skulle låta er få njuta av vildhonung.
Guds suveränitet
82 Gud reser sig i himlens domstol. Han uttalar sin dom över domarna.
2 Hur länge ska ni domare vägra att ta hänsyn till bevismaterialet? Hur länge ska ni ta parti för det onda?
3 Hjälp den fattige och bedrövade och var rättvis mot den föräldralöse. Hjälp den utfattige till att få rätt!
4 Rädda dem ur onda människors grepp!
5 Men ni fattar ingenting och vet ingenting! På grund av er ondska vacklar samhällets grundvalar.
6 Jag har kallat er alla för gudar och söner till den Högste,
7 men ni ska dö som vanliga människor. Ni kommer att falla som vilka furstar som helst för alla måste dö.
8 Res dig, Gud, och döm jorden, för hela jorden tillhör dig! Alla människor är i dina händer.
David hedrar Mefiboset
9 En dag undrade David om någon ur Sauls familj fortfarande levde. I så fall ville han göra något gott mot denne, eftersom han hade lovat Jonatan detta.
2 Då fick han höra talas om Siba, som hade tjänat Saul, och han sände genast bud efter honom.Är du Siba? frågade kungen.Till er tjänst, svarade han.
3 Kungen frågade då: Finns det någon ur Sauls familj i livet som jag på något sätt kan glädja och visa Guds godhet? Ja, svarade Siba. Jonatans halte son lever fortfarande.
4 Var finns han? frågade kungen.I Lo-Debar, i Makirs hus, han som är son till Ammiel, svarade Siba.
5-6 Kung David lät hämta Mefiboset, Jonatans son och Sauls sonson från Lo-Debar. När Mefiboset ställdes inför kungen var han rädd, och han hälsade på kungen i stor ödmjukhet och bugade sig djupt inför honom.
7 Men David sa: Var inte rädd! Jag har bett dig komma hit, så att jag kan göra något för dig, eftersom jag gett ett löfte till din far Jonatan. Du ska få tillbaka allt det land som tillhörde din farfar Saul, och du ska bo här med mig i palatset!
8 Mefiboset bugade sig djupt och utropade: Men hur kan det vara möjligt att min kung skulle lägga märke till mig, så obetydlig som jag är?
9 Kungen sände efter Sauls tjänare Siba och sa till honom: Jag har gett din husbondes sonson allt som tillhörde Saul och hans familj.
10-11 Du och dina söner och tjänare ska bruka landet åt honom, så att han får mat till sin familj, men själv ska han bo här hos mig.Siba, som hade femton söner och tjugo tjänare, svarade: Jag ska i allt göra som du har sagt.Från den dagen åt Mefiboset vid kung Davids bord, som en av hans söner.
12 Mefiboset hade en liten son, som hette Mika. Hela Sibas familj blev Mefibosets tjänare.
13 Själv flyttade han till Jerusalem för att bo i palatset. Detta var den man som var handikappad i båda sina fötter.
De troende i Efesos tar emot den helige Ande
19 Medan Apollos var i Korinth reste Paulus genom landet till Efesos, där han fann flera lärjungar till Johannes döparen.
2 Tog ni emot den helige Ande, när ni började tro? frågade han dem.Nej, svarade de, vi vet inte vad du menar. Vad är den helige Ande?
3 Vad trodde ni på när ni döptes? frågade han.De svarade: Det som Johannes döparen undervisade om.
4 Då förklarade Paulus för dem att Johannes dop var ett uttryck för en önskan att lämna synden och vända sig till Gud, och att de som tog emot hans dop sedan måste fortsätta att tro på Jesus, den som Johannes sa skulle komma senare.
5 Så snart de hörde detta lät de döpa sig i Herren Jesu namn.
6 När Paulus sedan lade sina händer på dem tog de emot den helige Ande, och de talade på främmande språk och profeterade.
7 Tillsammans var det omkring tolv män.
Paulus predikar frimodigt och övertygande i Efesos
8 Sedan gick Paulus till synagogan och predikade frimodigt varje sabbatsdag under tre månader, och förklarade vad han trodde på och varför, och många kom till tro på Jesus genom hans övertygande undervisning.
9 Men några avvisade hans budskap och talade offentligt mot Kristus. Därför lämnade han dem och tog de troende med sig. I stället började han att hålla möten i Tyrannos föreläsningssal, och han undervisade där varje dag.
10 Detta pågick i två års tid, så att alla i provinsen Asien, både judar och greker, fick höra Herrens ord.
34 Sedan ropade han på lärjungarna och bad dem och allt folket att komma.Om ni vill bli mina efterföljare och gå i mina spår, sa han till dem, så kan ni inte längre tänka på er själva, utan var och en av er måste vara villig och ta sitt kors på sig.
35 För den som klamrar sig fast vid sitt eget liv kommer att förlora det. Bara den som ger upp sitt liv därför att han tror på mig och på mina ord kommer att få veta vad det verkligen innebär att leva.
36 Vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen men samtidigt får betala med sitt liv?
37 Finns det något som är mer värt än du själv?
38 Den som skäms för mig och de ord jag talar inför dessa gudlösa människor, för honom ska Människosonen skämmas när han återvänder i sin Fars härlighet tillsammans med de heliga änglarna.
9 Jesus sa vidare till dem: Några av er som står här nu, kommer att leva kvar och få se Guds rike komma med väldig kraft.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®