Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
Lovprisning av en god hustru
10 En god hustru,[a] var finner man en sådan?
Långt mer än pärlor är hon värd.
11 På henne litar hennes mans hjärta
och han saknar ingenting.
12 I alla sina livsdagar
gör hon honom gott, aldrig ont.
13 Omsorg har hon om ull och lin,
och hennes händer arbetar med lust.
14 Hon är som en köpmans skepp,
fjärran ifrån hämtar hon sin mat.
15 Medan det ännu är natt stiger hon upp
och sätter fram mat åt sitt husfolk,
åt tjänarinnorna deras bestämda del.
16 Hon har planer på en åker och skaffar sig den,
av sina händers förvärv planterar hon en vingård.
17 Hon fäster ivrigt upp sin klädnad
och går till verket med starka armar.
18 Hon märker att hennes arbete går bra,
hennes lampa släcks inte om natten.
19 Hon sträcker händerna mot spinnrocken,
och fingrarna fattar om sländan.
20 För den betryckte öppnar hon sin hand,
hon räcker ut sina armar mot den fattige.
21 Hon fruktar ej för sin familj när vintern kommer,
ty alla i huset är klädda i scharlakansfärgad ull.
22 Täcken gör hon åt sig,
hon har kläder av finaste linne och purpur.
23 Hennes man är känd i stadens portar,
där han sitter bland landets äldste.
24 Linneskjortor gör hon och säljer,
köpmännen förser hon med bälten.
25 Kraft och värdighet är hennes klädnad,
och hon ler mot den dag som kommer.
26 Hon öppnar sin mun med vishet
och har vänlig förmaning på sin tunga.
27 Hon vakar över ordningen i sitt hem
och äter ej sitt bröd i lättja.
28 Hennes barn står upp och välsignar henne
och hennes man berömmer henne:
29 "Många duktiga kvinnor har funnits,
men du, du överträffar dem alla."
30 Älskvärdhet kan bedra och skönhet är en vindfläkt,
men prisas skall den hustru som fruktar Herren.
31 Låt henne få njuta frukten av sitt arbete
och må hennes gärningar prisa henne i portarna.
FÖRSTA BOKEN
Psalm 1
De rättfärdigas lycka
1 Salig är den som inte följer de ogudaktigas råd
och inte går på syndares väg
eller sitter bland bespottare
2 utan har sin glädje i Herrens undervisning[a]
och begrundar hans ord dag och natt.
3 Han är som ett träd,
planterat vid vattenbäckar,
vilket bär sin frukt i rätt tid
och vars blad inte vissnar.
Allt vad han gör lyckas väl.
4 Så är det inte med de ogudaktiga,
de är som agnar som vinden för bort.
5 Därför skall de ogudaktiga ej bestå i domen,
ej syndarna i de rättfärdigas församling.
6 Ty Herren känner de rättfärdigas väg,
men de ogudaktigas väg leder till fördärvet.
Sann och falsk visdom
13 Är någon bland er vis och förståndig, då skall han visa sina gärningar genom ett klokt och vänligt uppträdande. 14 Men bär ni på bitter avund och stridslystnad i ert hjärta, skall ni inte skryta och tala emot sanningen. 15 En sådan vishet kommer inte ovanifrån utan är jordisk, oandlig, ja, demonisk. 16 Ty där avund och stridslystnad råder, där råder också oordning och allt som är ont. 17 Men visheten ovanifrån är först och främst ren, vidare fredlig, mild, foglig, fylld av barmhärtighet och goda frukter, opartisk och uppriktig. 18 Rättfärdighetens frukt sås i frid och ges åt dem som skapar frid.
Varningar till de stridslystna
4 Varifrån kommer strider och tvister ibland er? Kommer de inte från begären, som för krig i era lemmar? 2 Ni vill ha men får inget, ni dödar och är ivrare[a] men kan inte vinna något. Ni kämpar och strider men har inget, därför att ni inte ber. 3 Ni ber men får inget, därför att ni ber illa - för att slösa bort allt på njutningar.
7 Underordna er därför Gud. Stå emot djävulen, så skall han fly bort från er. 8 Närma er Gud, så skall han närma sig er. Gör era händer rena, ni syndare, och rena era hjärtan, ni tvehågsna.
Jesus talar än en gång om sitt lidande
30 Sedan gick de därifrån och vandrade genom Galileen. Jesus ville inte att någon skulle få veta det, 31 eftersom han höll på att undervisa sina lärjungar. Han sade: "Människosonen skall utlämnas i människors händer, och de kommer att döda honom, och efter tre dagar skall han uppstå." 32 Men de förstod inte vad han sade och vågade inte fråga honom.
Vem är störst?
33 De kom till Kapernaum. När Jesus nu var hemma, frågade han dem: "Vad var det ni talade om på vägen?" 34 De teg, eftersom de på vägen hade talat med varandra om vem som var störst. 35 Jesus satte sig ner, kallade på de tolv och sade till dem: "Om någon vill vara den förste skall han vara den siste av alla och allas tjänare." 36 Sedan tog han ett litet barn och ställde det mitt ibland dem, slöt det i sin famn och sade till dem: 37 "Den som tar emot ett sådant barn i mitt namn, han tar emot mig. Och den som tar emot mig, han tar inte bara emot mig utan honom som har sänt mig."
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln