Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
Psalm 125
Herren beskyddar sitt folk
1 En vallfartssång.
De som förtröstar på Herren är som Sions berg.
Det rubbas inte, det står kvar för evigt.
2 Jerusalem omges av berg,
och Herren omger sitt folk
från nu och till evig tid.
3 Ogudaktighetens spira skall inte vila
över de rättfärdigas arvslott,
för att de rättfärdiga inte skall räcka ut
sina händer till orättfärdighet.
4 Gör gott, Herre, mot de goda,
mot dem som har uppriktiga hjärtan.
5 Men dem som viker av på krokiga vägar
skall Herren föra bort
tillsammans med ogärningsmännen.
Frid över Israel!
Inledning
1 Ordspråk av Salomo, Davids son, Israels kung.
2 Av dem lär man känna vishet och förmaning
och att förstå kloka ord.
3 Av dem hämtar man förmaning till vist handlande,
till rättfärdighet, rätt och redbarhet.
4 De ger enkla människor klokhet,
de unga kunskap och omdöme.
5 Den vise hör dem och får ökad lärdom
och den förståndige inhämtar visa råd.
6 Av dem lär man sig förstå ordspråk och liknelser,
de visas ord och deras gåtor.
7 Att frukta Herren är början till kunskap,
men vishet och förmaning föraktas av dåren.
Varning för förförelse
8 Hör, min son, din fars förmaning,
förkasta inte din mors undervisning.
9 Ty sådant är en skön krans för ditt huvud
och en vacker kedja kring din hals.
10 Min son, om syndare lockar dig,
så följ dem inte.
11 Om de säger: "Kom med oss,
vi vill ligga på lur efter blod,
gillra fällor för oskyldiga utan orsak.
12 Likt dödsriket vill vi sluka dem levande,
fastän friska och sunda måste de fara ner i graven.
13 Allt dyrbart skall vi vinna,
vi skall fylla våra hus med byte.
14 Dela du med oss vår lott,
vi skall alla ha samma penningpung."
15 Min son, gå inte samma väg som de,
håll din fot borta från deras stig.
16 Deras fötter skyndar till det som är ont,
de hastar att utgjuta blod.
17 Det är meningslöst att breda ut nätet
inför ögonen på fåglarna.
18 Men dessa ligger på lur efter sitt eget blod,
de gillrar fällor för sina egna liv.
19 Så går det var och en som söker orätt vinning,
sin egen herre berövar han livet.
Guds rättvisa dom över alla
2 Därför är du utan ursäkt, du människa, vem du än är som dömer. När du dömer en annan fördömer du dig själv. Du som dömer handlar ju på samma sätt. 2 Vi vet att Guds dom med rätta drabbar dem som handlar så. 3 Menar du att du skall komma undan Guds dom, du människa, när du dömer dem som handlar så, och själv gör på samma sätt? 4 Eller föraktar du hans stora godhet, mildhet och tålamod och förstår inte att det är hans godhet som för dig till omvändelse? 5 Genom ditt hårda och obotfärdiga hjärta samlar du på dig vrede till vredens dag, när Guds rättfärdiga dom uppenbaras.
6 Han skall ge var och en efter hans gärningar: 7 evigt liv åt dem som uthålligt gör det goda och söker härlighet, ära och odödlighet, 8 men vrede och dom åt dem som söker sitt eget och inte lyder sanningen utan orättfärdigheten. 9 Nöd och ångest skall komma över varje människa som gör det onda, främst över juden och även över greken, 10 men härlighet, ära och frid över var och en som gör det goda, främst över juden och även över greken, 11 ty Gud är inte partisk.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln