Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
9 Gud, en ny sång vill jag sjunga till dig,
till tiosträngad psaltare vill jag lovsjunga dig,
10 du som ger seger åt kungarna,
du som befriar din tjänare David
från det onda svärdet.
11 Fräls mig och rädda mig ur främlingarnas hand.
Deras mun talar lögn
och deras högra hand är en falskhetens hand.
12 När våra söner står i sin ungdom
som högväxta plantor
och våra döttrar som hörnpelare,
uthuggna för palats,
13 när våra lador är fyllda
med förråd på förråd
och våra får förökar sig tusenfalt,
ja, tiotusenfalt på våra utmarker,
14 när våra oxar går med full last,
när ingen rämna har brutits i muren
och ingen tvingas dra ut som fånge,
när inget klagorop hörs på våra gator -
15 saligt är det folk som har det så,
ja, saligt är det folk som har Herren till sin Gud.
Vännerna
5 Vem är hon som kommer hit upp från öknen,
stödd på sin vän?
Bruden
Där under äppelträdet väckte jag dig.
Det var där som din moder födde dig,
hon som gav dig livet födde dig där.
6 Sätt mig som ett sigill på ditt hjärta,
som ett sigill på din arm.
Ty kärleken är stark som döden,
dess svartsjuka obetvinglig som dödsriket.
Dess glöd är som eldsglöd,
en Herrens låga.
7 De största vatten
kan ej släcka kärleken,
strömmar kan ej dränka den.
Om någon ville ge alla rikedomar i sitt hus för kärleken,
skulle han ändå bli försmådd.
9 Han sade också till dem: "Ni upphäver fullkomligt Guds bud för att hålla fast vid era egna stadgar. 10 Mose har sagt: Hedra din far och din mor [a] och: Den som förbannar sin far eller sin mor skall straffas med döden. 11 Men ni påstår att om någon säger till sin far eller mor: Vad du kunde ha fått av mig ger jag i stället som 'korban', som offergåva,[b] 12 då tillåter ni honom inte längre att göra något för sin far eller mor. 13 Ni upphäver Guds ord genom de stadgar som ni följer och för vidare. Och mycket annat sådant gör ni."
14 Jesus kallade till sig folket på nytt och sade: "Hör på mig allesammans och förstå: 15 Ingenting som utifrån går in i människan kan göra henne oren, men det som går ut ur människan, det orenar henne."[c] 17 När han hade lämnat folket och kommit hem, frågade hans lärjungar vad han menade med denna liknelse. 18 Han svarade dem: "Är ni också oförståndiga? Inser ni inte att det som utifrån går in i människan inte kan göra henne oren, 19 eftersom det inte går in i hennes hjärta utan ner i magen och ut på avträdet?" Därmed förklarade han all mat för ren. 20 Och han tillade: "Det som går ut ur människan, det gör henne oren. 21 Ty inifrån, från människans hjärta, utgår onda tankar, otukt, stöld, mord, 22 äktenskapsbrott, girighet, ondska, svek, lösaktighet, avund, hädelse, högmod och dårskap. 23 Allt detta onda kommer inifrån och gör människan oren."
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln