Revised Common Lectionary (Semicontinuous)

² Under natten talade Gud i en syn till Israel. ”Jakob! Jakob!” sa han. ”Ja, här är jag”, svarade Jakob. ³ ”Jag är Gud”, sa Gud, ”din fars Gud. Var inte rädd för att resa ned till Egypten, för jag ska göra dig till ett stort folk där. ⁴ Jag ska följa dig till Egypten, och jag ska föra dig tillbaka därifrån. Josefs hand kommer att sluta dina ögon.”

⁵ Då lämnade Jakob Beer Sheva. Israels söner tog med sig sin far Jakob, tillsammans med sina barn och hustrur, och de reste med de vagnar som farao hade skickat för att hämta dem.

⁶ De tog med sig sina djur och alla de ägodelar som de samlat i Kanaans land, och så kom Jakob och hela hans familj till Egypten. ⁷ Jakob tog med sig alla sina barn, söner och döttrar, sonsöner och sondöttrar, hela sin släkt.

⁸ Här följer namnen på Israels söner som kom till Egypten, Jakob och hans söner, av vilka Ruben var den förstfödde:

¹⁵ Dessa var alla ättlingar till Jakob och Lea, och tillsammans med dottern Dina, som också föddes åt Jakob i Paddan Aram, var de trettiotre personer.

¹⁶ Gads söner var Sifjon, Haggi, Shuni, Esbon, Eri, Arodi och Areli.

¹⁷ Ashers söner var Jimna, Jishva och Jishvi, Beria och de hade en syster som hette Serach. Berias söner hette Hever och Malkiel.

¹⁸ Dessa sexton personer var barn till Jakob och Silpa, den slavflicka som Lea fått av sin far Laban.

²² Dessa var Rakels och Jakobs söner, sammanlagt fjorton personer.

²³ Dans son var Hushim.

²⁴ Naftalis söner var Jachseel, Guni, Jeser och Shillem.

²⁵ Dessa var Jakobs söner med Bilha, Rakels slavflicka som Laban gett sin dotter, sammanlagt sju personer.

²⁶ De ättlingar som reste med Jakob till Egypten var sextiosex till antalet, sönernas hustrur oräknade. ²⁷ Om man också räknar med Josefs två söner som föddes åt honom i Egypten, utgjorde Jakobs hela familj i Egypten totalt sjuttio personer.

²⁸ Jakob sände Juda i förväg till Josef för att hitta fram till Goshen. När de kom till Goshen, ²⁹ gjorde Josef sig beredd med sin vagn och mötte dem där. Så snart han fick se sin far kastade han sig i hans famn. De kramade om varandra och grät länge.

³⁰ Sedan sa Israel till Josef: ”Nu är jag beredd att dö, för jag har sett dig igen och vet att du lever.”

³¹ Josef sa sedan till sina bröder och till hela sin fars familj: ”Jag ska gå och berätta för farao att mina bröder och hela min fars familj har kommit hit till mig från Kanaans land ³² och att ni är herdar och att ni har fört med er era hjordar och allt ni äger. ³³ När sedan farao kallar på er och frågar er om ert yrke, ³⁴ så ska ni säga till honom: ’Vi, dina tjänare, har varit herdar ända sedan ungdomen, vi liksom våra förfäder.’ När han hör detta, kommer han att låta er bo här i Goshens land.” Herdar var nämligen avskydda av egypterna.

47 Josef gick och berättade för farao: ”Min far och mina bröder har kommit hit från Kanaans land med alla sina hjordar och tillhörigheter. De befinner sig nu i Goshens land.”

² Han hade tagit med sig fem av sina bröder och presenterade dem för farao. ³ Farao frågade dem: ”Vad har ni för yrke?” De svarade: ”Vi, dina tjänare, är herdar, som våra förfäder. ⁴ Vi har kommit för att bo en tid här i Egypten, för det finns inget bete för våra hjordar i Kanaan. Hungersnöden har varit mycket svår där. Vi ber dig om tillstånd att få bosätta oss i Goshens land.”

⁵ Farao sa då till Josef: ”Din far och dina bröder har alltså kommit till dig. ⁶ Hela landet är öppet för dig. Låt dem bo i den bästa delen av landet – Goshen passar utmärkt. Och om du vet några av dem som är skickliga nog, så ge dem ansvaret också för mina hjordar.”

⁷ Sedan tog Josef sin far Jakob till farao och Jakob hälsade farao med en välsignelse. ⁸ ”Hur gammal är du?” frågade farao honom. ⁹ Jakob svarade: ”Min vandringstid har bara blivit 130 få och hårda år, inte alls som mina förfäders.” ¹⁰ Sedan välsignade Jakob farao innan han gick därifrån.

¹¹ Josef lät sin far och sina bröder bosätta sig i Egypten och gav dem land i de bästa områdena, i Ramses land, precis som farao hade befallt. ¹² Josefs far och bröder och hela hans fars husfolk fick också sitt underhåll av Josef, alltefter familjernas storlek.

Liknelsen om senapsfröet

(Matt 13:31-32; Luk 13:18-19)

³⁰ Han sa: ”Hur ska vi beskriva Guds rike? Vilken liknelse ska vi använda? ³¹ Det är som ett senapsfrö som sås i jorden. Det är det minsta^[a] av alla frön som sås i jorden, ³² men när det har såtts växer det upp och blir störst bland kryddväxterna och får så stora grenar att himlens fåglar kan bygga bo i dess skugga.”

³³ Jesus förkunnade ordet för dem i många sådana liknelser, så mycket de nu kunde förstå. ³⁴ Han talade aldrig till dem utan en liknelse, men när han blev ensam med sina lärjungar förklarade han allt för dem.