Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
FÖRSTA BOKEN
De två vägarna
1 (A) Salig är den som inte följer
de gudlösas råd,
som inte går in på[a] syndares väg
och sitter bland föraktare,
2 (B) utan har sin glädje
i Herrens undervisning[b]
och begrundar [c]hans ord
både dag och natt.
3 (C) Han är som ett träd,
planterat vid vattenbäckar,
som bär sin frukt i rätt tid
och vars löv inte vissnar.
Och allt han gör, det lyckas väl.
1 Ord av Predikaren, son till David, kung i Jerusalem.
Allt jordiskt är förgängligt
2 (A) Förgängligt, förgängligt[a]!
säger Predikaren.
Förgängligt, förgängligt!
Allt är förgängligt.
3 (B) Vad vinner människan
med all sin möda
där hon strävar under solen?
4 (C) Släkten kommer, släkten går,
men jorden står evigt kvar.
5 (D) Solen går upp och solen går ner,
och skyndar tillbaka till sin plats
där den går upp.
6 Vinden blåser mot söder
och vänder mot norr,
den vänder och vänder
och börjar sitt kretslopp på nytt.
7 Alla floder rinner ut i havet,
men havet blir aldrig fullt.
Dit floderna runnit förut,
rinner de igen.
8 (E) Allt är fullt av möda,[b]
människan kan inte beskriva det.
Ögat blir inte mätt av att se,
örat blir inte fullt av att höra.
9 (F) Det som har hänt
kommer att hända igen,
det som är gjort
kommer att göras igen.
Det finns inget nytt under solen.
10 Säger man om något: ”Det här är nytt!”, så har det redan funnits i forna tider, före oss. 11 Ingen minns dem som fanns före oss. Och de som kommer efter oss blir inte ihågkomna av dem som kommer efter dem.
Att söka vishet är också förgängligt
12 (G) Jag, Predikaren, var kung över Israel i Jerusalem. 13 (H) Jag inriktade mitt hjärta på att med vishet undersöka och utforska allt[c] som sker under himlen. Det är en bedrövlig möda som Gud har gett människors barn att plåga sig med. 14 (I) Jag såg allt som görs under solen, och se, allt är förgängligt och ett jagande efter vind.
15 (J) Det som är krokigt kan inte bli rakt,
och det som saknas kan inte räknas.
16 (K) Jag sade i mitt hjärta: Se, jag har samlat större vishet än alla som varit i Jerusalem[d] före mig. Mitt hjärta har sett mycket vishet och kunskap. 17 (L) Men när jag inriktade mitt hjärta på att lära känna visheten och förstå dumhet och dårskap, då insåg jag att också det var ett jagande efter vind.
18 Stor vishet ger stor sorg,
ökad kunskap ger ökad smärta.
29 (A) Ve er, skriftlärda och fariseer, era hycklare! Ni bygger profeternas gravar och smyckar de rättfärdigas gravmonument 30 och säger: Hade vi levt på våra fäders tid, så hade vi inte varit medskyldiga till profeternas blod. 31 Så vittnar ni om er själva att ni är söner till dem som mördade profeterna. 32 (B) Fyll då också ni era fäders mått[a]! 33 (C) Ormar, huggormsyngel, hur ska ni kunna undgå att dömas till Gehenna?
34 (D) Därför sänder jag er profeter, visa män och skriftlärda. Några av dem kommer ni att döda och korsfästa, andra kommer ni att piska i era synagogor och jaga från stad till stad. 35 Så kommer över er allt rättfärdigt blod som har spillts på jorden, från blodet av den rättfärdige Abel till blodet av Sakarja, Berekjas son,[b] som ni mördade mellan templet och altaret. 36 Jag säger er sanningen: Allt detta ska komma över det här släktet.
Jesu klagan över Jerusalem
37 Jerusalem, Jerusalem, du som mördar profeterna och stenar dem som är sända till dig! Hur ofta har jag inte velat samla dina barn, så som hönan samlar sina kycklingar under vingarna. Men ni ville inte. 38 (E) Nu ska ert hus lämnas öde[c], 39 (F) för jag säger er: Härefter kommer ni inte att se mig förrän ni säger: Välsignad är han som kommer i Herrens namn.[d]"
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation