Revised Common Lectionary (Complementary)

Gud straffar och räddar sitt folk

^1-3 Mitt folk, lyssna till min undervisning! Öppna era öron för vad jag säger, för jag ska berätta för er händelser ur vår historia, om sådant som vi har sett och hört från tidigare generationer.

⁴ Jag ska uppenbara dessa sanningar för er, så att ni kan beskriva Herrens väldiga gärningar för era barn och berätta för dem om de mäktiga under han utförde.

⁵ Han gav sina lagar till Israels folk och Jakobs efterföljare, och befallde våra förfäder att undervisa sina barn,

⁶ så att de i sin tur kunde undervisa sina barn. På så sätt har hans lagar hållits levande från generation till generation.

⁷ Och därmed har varje generation fått möjlighet att följa dessa lagar och sätta sitt hopp till Gud och inte glömma alla hans fantastiska under.

⁸ Ja, de skulle inte vara lika opålitliga som sina förfäder, som vände sig bort från Gud i upproriskhet, och gick sin egen väg.

¹⁷ Ändå fortsatte de med sitt uppror och syndade mot Gud, som är över alla gudar.

¹⁸ De utmanade Gud och krävde annan mat än den Gud gav dem.

^19-20 Med misstro frågade de: Kan Gud verkligen duka ett bord åt oss i öknen?

²¹ Men Herren hörde dem och blev vred. Hans vredes eld brann mot Israel

²² därför att de inte trodde på honom eller räknade med hans hjälp.

²³ Trots detta befallde han att himlen skulle öppnas. Han öppnade himlens fönster

²⁴ och lät manna regna ner som mat. Han gav dem bröd från himlen!

²⁵ Ja, de åt änglarnas mat, och han gav dem mer än de orkade äta.

²⁶ Med sin väldiga kraft lät han vinden blåsa från både öster och söder.

²⁷ Han lät fåglar regna ner, så många att de blev till ett tjockt lager på marken. Ja, de var lika många som sanden i havet.

²⁸ Till och med mitt bland tälten föll fåglarna till marken,

²⁹ och folket åt så mycket de ville. Han gav dem vad de bad om,

Böner till Herren inför särskilda tillfällen

26 När du har kommit in i landet och intagit det och bosatt dig där,

^2-3 ska du som ett offer bära fram det första av varje års skörd inför Herren i hans helgedom. Bär fram det i en korg till den tjänstgörande prästen och säg till honom: 'Med den här gåvan bekräftar jag att Herren, min Gud, har fört mig till det land han lovade mina förfäder.'

⁴ Prästen ska då ta korgen och ställa den framför altaret.

⁵ Sedan ska du säga inför Herren, din Gud: 'Mina förfäder var kringvandrande arameer, som flydde till Egypten. De var inte så många, men i Egypten växte de till en folkrik och mäktig nation.

^6-7 Egyptierna behandlade oss illa, och vi ropade till Herren Gud. Han hörde oss och såg vårt lidande, våra svårigheter och vårt förtryck

⁸ och förde oss ut ur Egypten genom mäktiga under och med stark hand. Han gjorde väldiga under inför egyptierna,

⁹ och han har lett oss till den här platsen och gett oss det här landet, som flyter av mjölk och honung!

¹⁰ Och nu, Herre, bär jag fram ett prov från min första skörd i det land som du har gett mig.' Ställ sedan korgen framför Herren, din Gud, och tillbed honom.

¹¹ Därefter ska du gå och ordna till en fest och bjuda på allt det goda som han har gett dig. Fira festen tillsammans med din familj och med de leviter och främlingar som bor hos dig.

¹² Vart tredje år ska du ge allt ditt tionde till leviter, främlingar, föräldralösa och änkor, så att de kan få äta sig mätta.

¹³ Då ska du säga inför Herren, din Gud: 'Jag har gett allt mitt tionde till leviterna, främlingarna, de föräldralösa och änkorna, precis som du har gett befallning om. Jag har inte överträtt eller glömt ett enda av dina bud.

¹⁴ Jag har inte ätit av det heliga när jag haft sorg eller när jag varit oren eller erbjudit något av det till de döda. Jag har varit lydig mot Herren, min Gud, och har gjort allt som du har befallt mig.

¹⁵ Se nu ner från din himmel och välsigna ditt folk och landet som du har gett oss och som du lovade våra förfäder. Gör det till ett land som flyter av mjölk och honung!'

³⁷ Petrus ord rörde dem djupt, och de frågade honom och de andra apostlarna: Bröder, vad ska vi göra?

³⁸ Petrus svarade: Var och en av er måste vända sig bort från synden och komma tillbaka till Gud och bli döpt i Jesu Kristi namn till syndernas förlåtelse. Då kommer ni också att få den helige Ande som gåva.

³⁹ Kristus har nämligen lovat att den helige Ande ska ges till var och en som har blivit kallad av Herren vår Gud, och till era barn, ja till och med till dem som bor i andra länder!

⁴⁰ Sedan höll Petrus en lång predikan och berättade om Jesus och uppmanade med stor kraft alla som lyssnade att ta emot frälsning och rädda sig undan detta onda släkte.

⁴¹ Och de som lät sig överbevisas av det Petrus sa döptes - tillsammans cirka tretusen personer.

Den första kristna församlingen

⁴² De förenade sig med de andra troende och deltog regelbundet i apostlarnas undervisning, i gudstjänsterna, i brödsbrytelsen och i bönen.

⁴³ Och en känsla av djup respekt fanns hos alla, för apostlarna utförde många under.

⁴⁴ Och alla de troende var ständigt tillsammans och delade allt med varandra.

⁴⁵ De sålde sina tillhörigheter och delade med sig till dem som behövde något.

⁴⁶ Varje dag bad de tillsammans i templet, och i hemmen samlades de i små grupper för att bryta bröd. De delade sina måltider i uppriktig glädje och tacksamhet

⁴⁷ och lovprisade Gud. Och alla i staden var vänligt inställda till dem, och varje dag växte församlingen i antal eftersom Gud frälste många.