Old/New Testament

Josef hos Potifar

39 Josef hade förts ner till Egypten. Och Potifar, som var hovman hos farao och befälhavare för drabanterna, köpte honom av ismaeliterna som hade fört honom dit. ² Herren var med Josef och allt lyckades för honom. Han var i sin egyptiske herres hus, ³ och hans herre såg att Herren var med honom, ty allt som han gjorde lät Herren lyckas väl. ⁴ Josef fann nåd för Potifars ögon och fick betjäna honom. Potifar satte honom över hela sitt hus, och allt han ägde lämnade han åt Josef att sköta om. ⁵ Från den stund han hade satt honom över sitt hus och alla sina ägodelar, välsignade Herren egyptierns hus för Josefs skull. Herrens välsignelse vilade över allt han ägde, både hemma och ute på marken. ⁶ Och han lämnade allt i Josefs vård och sedan han hade fått honom till sin hjälp bekymrade han sig inte om något annat än maten som han åt.

Josef var välväxt och såg bra ut. ⁷ Efter en tid hände det att hans herres hustru kastade sina blickar på honom och sade: "Ligg med mig!" ⁸ Men han vägrade och sade till sin herres hustru: "Ända sedan min herre tog mig i sin tjänst bekymrar han sig inte om något i huset. Allt han äger har han lämnat åt mig att sköta om. ⁹ Här i huset har han inte större makt än jag, och ingenting annat än dig har han förbehållit sig eftersom du är hans hustru. Hur skulle jag då kunna göra så mycket ont och synda mot Gud?" ¹⁰ Fast hon dag efter dag talade på det sättet till Josef, lyssnade han inte på henne och ville inte ligga med henne eller vara tillsammans med henne.

¹¹ Men en dag då han kom in i huset för att utföra sitt arbete och ingen av husfolket fanns inne, ¹² grep hon honom i manteln och sade: "Ligg med mig!" Men han lämnade manteln i hennes hand och flydde därifrån. ¹³ När hon såg att han hade lämnat manteln i hennes hand och flytt, ¹⁴ ropade hon på sitt husfolk och sade till dem: "Se här, han har fört hit till oss en hebreisk man som vill locka oss till lättsinne. Han kom in till mig och ville ligga med mig. Men jag skrek högt, ¹⁵ och när han hörde hur jag höjde rösten och skrek, lämnade han kvar manteln hos mig och flydde ur huset."

¹⁶ Sedan lät hon hans mantel ligga kvar hos sig till dess hans herre kom hem. ¹⁷ Då berättade hon samma sak för honom. Hon sade: "Den hebreiske tjänaren, som du har fört hit till oss, kom in till mig och ville locka mig till lättsinne. ¹⁸ Men när jag höjde rösten och ropade, lämnade han sin mantel hos mig och flydde ut ur huset." ¹⁹ När Josefs herre hörde sin hustru berätta för honom att hans tjänare hade handlat så mot henne, blev han rasande ²⁰ och satte Josef i det fängelse där kungens fångar hölls fängslade. Där satt Josef som fånge.

²¹ Men Herren var med Josef och visade honom nåd och lät honom bli vänligt bemött av föreståndaren för fängelset. ²² Han lät alla fångar i fängelset stå under Josefs uppsikt, och allt som skulle göras där fick Josef göra. ²³ Föreståndaren för fängelset bekymrade sig inte om något som Josef hade hand om, eftersom Herren var med honom och lät honom lyckas i allt han gjorde.

Hovmästarens och bagarens drömmar

40 En tid därefter hände det att den egyptiske kungens hovmästare och hans bagare handlade orätt mot sin herre, kungen i Egypten. ² Farao blev vred på sina båda hovmän, överhovmästaren och förste bagaren, ³ och lät sätta dem i förvar i drabantbefälhavarens hus, i det fängelse där Josef satt fången. ⁴ Befälhavaren för drabanterna utsåg Josef att betjäna dem och de satt där i förvar en tid.

⁵ Medan de satt i fängelset hade den egyptiske kungens hovmästare och hans bagare under samma natt var sin dröm, var och en med sin särskilda uttydning. ⁶ När Josef på morgonen kom in till dem, såg han att de var upprörda. ⁷ Han frågade faraos hovmän, som satt i förvar med honom i hans herres hus: "Varför ser ni så sorgsna ut i dag?" ⁸ De svarade honom: "Vi har haft en dröm och det finns ingen som kan uttyda den." Josef sade till dem: "Att ge uttydningen är Guds sak. Berätta drömmen för mig."

⁹ Då berättade överhovmästaren sin dröm för Josef och sade: "Jag drömde att jag såg en vinstock framför mig. ¹⁰ På vinstocken fanns tre rankor, och knappt hade den skjutit skott förrän blommorna slog ut och klasarna bar mogna druvor. ¹¹ Jag hade faraos bägare i handen, och jag tog druvorna och pressade dem i faraos bägare. Sedan satte jag bägaren i faraos hand." ¹² Josef sade till honom: "Detta är uttydningen: De tre rankorna betyder tre dagar. ¹³ Om tre dagar skall farao upphöja ditt huvud och ge dig tillbaka din plats. Du skall få ge farao bägaren i handen som förut då du var hans hovmästare. ¹⁴ Men tänk på mig när det går bra för dig, så att du visar barmhärtighet mot mig och nämner om mig för farao och hjälper mig ut ur det här huset. ¹⁵ Jag rövades bort från hebreernas land, och inte heller här har jag gjort något som man borde sätta mig i fängelse för."

¹⁶ När förste bagaren såg att Josef hade givit en god uttydning, sade han till honom: "Jag hade också en dröm, och se, jag bar tre korgar med vetebröd på huvudet. ¹⁷ I den översta korgen fanns det alla slags bakverk, sådana som farao brukar äta. Men fåglarna åt av dem ur korgen på mitt huvud." ¹⁸ Då sade Josef: "Detta är uttydningen: De tre korgarna betyder tre dagar. ¹⁹ Om tre dagar skall farao upphöja ditt huvud och ta det av dig. Han skall hänga upp dig på trä och fåglarna skall äta ditt kött."

²⁰ Tre dagar därefter var det faraos födelsedag och han gjorde en fest för alla sina tjänare. Då upphöjde han bland sina tjänare både överhovmästarens huvud och förste bagarens. ²¹ Han satte överhovmästaren tillbaka i tjänst så att denne åter fick sätta bägaren i faraos hand, ²² men förste bagaren lät han hänga, så som Josef hade uttytt för dem.

²³ Men överhovmästaren kom inte ihåg Josef utan glömde honom.

11 När Jesus hade gett sina tolv lärjungar alla dessa föreskrifter, gick han därifrån för att undervisa och predika i deras städer.

Jesus svarar Johannes Döparen

² Johannes fick i fängelset höra talas om Kristi gärningar. Han sände då bud med sina lärjungar ³ och frågade honom: "Är du den som skulle komma,^[a] eller skall vi vänta på någon annan?" ⁴ Jesus svarade dem: "Gå och berätta för Johannes vad ni hör och ser: ⁵ Blinda får sin syn, lama går, spetälska blir rena, döva hör, döda uppstår och för fattiga predikas glädjens budskap. ⁶ Och salig är den som inte tar anstöt av mig."

Jesus vittnar om Johannes

⁷ När de hade gått, började Jesus tala till folket om Johannes: "Vad gick ni ut i öknen för att se? Ett strå som vajar för vinden? ⁸ Om inte, vad gick ni ut för att se? En man klädd i fina kläder? Se, de som bär fina kläder finns i kungapalatsen. ⁹ Men vad gick ni då ut för att se? En profet? Ja, det säger jag er: Han är ännu mer än en profet. ¹⁰ Det är om honom det står skrivet: Se, jag sänder min budbärare framför dig, och han skall bereda vägen för dig. ^{[b] 11} Amen säger jag er: Bland dem som är födda av kvinnor har ingen trätt fram som är större än Johannes Döparen. Men den mindre^[c] i himmelriket är större än han. ¹² Och från Johannes Döparens dagar ända till nu är himmelriket utsatt för våld, och våldsmän förtrycker det. ¹³ Ty alla profeterna och lagen har profeterat fram till Johannes, ¹⁴ och om ni vill ta emot det - han är den Elia som skulle komma. ¹⁵ Lyssna, du som har öron!

¹⁶ Vad skall jag likna detta släkte vid? De liknar barn, som sitter på torgen och ropar till andra barn: ¹⁷ Vi har spelat flöjt för er, men ni dansade inte. Vi har sjungit sorgesånger, men ni grät inte. ¹⁸ Johannes kom, och han varken äter eller dricker,^[d] och man säger: Han är besatt^[e]. ¹⁹ Människosonen kom, och han äter och dricker, och då säger man: Se, vilken frossare och drinkare, en vän till publikaner och syndare! Men Visheten har fått rätt av sina barn."^[f]

Jesu verop

²⁰ Sedan började Jesus gå till rätta med de städer där han hade utfört sina många kraftgärningar och förebrå dem att de inte hade omvänt sig. ²¹ "Ve dig, Korasin! Ve dig, Betsaida! Ty om de kraftgärningar som har utförts hos er hade blivit gjorda i Tyrus och Sidon, skulle de för länge sedan ha omvänt sig i säck och aska.^{[g] 22} Jag säger er: För Tyrus och Sidon skall det på domens dag bli lindrigare än för er. ²³ Och du, Kapernaum, skall du kanske upphöjas till himlen? Nej, ner i helvetet^[h] skall du fara. Ty om de kraftgärningar som har utförts i dig hade gjorts i Sodom, skulle det ha stått ännu i dag. ²⁴ Men jag säger er: För Sodoms land skall det på domens dag vara lindrigare än för dig."

Jesus är Guds vishet

²⁵ Vid den tiden sade Jesus: "Jag prisar dig, Fader, du himlens och jordens Herre, för att du har dolt detta för de visa och kloka och uppenbarat det för de små. ²⁶ Ja, Fader, detta var din goda vilja. ²⁷ Allt har min Fader överlämnat åt mig. Och ingen känner Sonen utom Fadern. Inte heller känner någon Fadern utom Sonen och den som Sonen vill uppenbara honom för. ²⁸ Kom till mig, alla ni som arbetar och bär på tunga bördor,^[i] så skall jag ge er vila. ²⁹ Ta på er mitt ok och lär av mig, ty jag är mild och ödmjuk i hjärtat. Då skall ni finna ro för era själar. ³⁰ Ty mitt ok är milt, och min börda är lätt."