M’Cheyne Bible Reading Plan
Atalja regerar i Juda
(2 Krön 22:10-12)
11 När Atalja, Achasjas mor, såg att hennes son var död, bestämde hon sig för att förgöra hela kungahuset. 2 Men Josheva, kung Jorams dotter och Achasjas syster, lyckades gömma undan Achasjas son Joash, just när kungasönerna skulle dödas. Hon gömde honom och hans sköterska för Atalja i ett sovrum, så att han inte dödades. 3 Joash hölls gömd av henne i Herrens hus i sex år, medan Atalja regerade i landet.
Joash blir kung
(2 Krön 23:1-21)
4 Under sjunde året skickade Jojada bud efter officerarna, karierna och livgardet och förde dem till Herrens hus. Han slöt ett förbund med dem och tog en ed av dem i Herrens hus. Sedan visade han dem kungens son.
5 Han gav dem följande instruktioner: ”Så här ska ni göra: En tredjedel av er som går i tjänst på sabbaten har som uppgift att bevaka kungapalatset, 6 en tredjedel att bevaka Surporten och en tredjedel porten bakom vakten. Ni ska hålla vakt vid huset i tur och ordning.[a] 7 De övriga två kompanierna, som i vanliga fall går av vakten på sabbaten, ska bevaka Herrens hus åt kungen. 8 Ni ska ställa upp er runt kungen med vapen i hand. Den som försöker bryta sig igenom leden ska dödas. Ni ska stanna hos kungen vart han än går.”
9 Officerarna gjorde som de blivit beordrade av prästen Jojada. Var och en tog sina män, både dem som gick på och dem som gick av sitt pass på sabbaten, och kom så till prästen Jojada. 10 Sedan gav prästen Jojada officerarna de spjut och koger som hade tillhört kung David och fanns i Herrens hus. 11 Vakterna ställde sig på sina poster, var och en med vapen i sin hand, runt omkring kungen, från templets södra sida till dess norra, framför altaret och tempelhuset.
12 Sedan förde Jojada ut kungasonen, satte en krona på hans huvud, gav honom förbundsförordningarna[b] och utropade honom till kung. De smorde honom, applåderade och ropade: ”Länge leve kungen!”
13 När Atalja hörde folkets jubel, gick hon till dem som var i Herrens hus. 14 Där fick hon se kungen stå bredvid en pelare, så som seden var, och bredvid honom officerarna och trumpetarna. Allt folket jublade och lät trumpeterna ljuda.
Då rev Atalja sönder sina kläder och ropade: ”Förräderi! Förräderi!”
15 Prästen Jojada gav order till officerarna, som hade befälet över trupperna, och befallde: ”För ut henne bortom gången och om någon följer henne, ska han huggas ner med svärd.” Prästen hade nämligen sagt: ”Ni får inte döda henne i Herrens hus.”
16 Då grep de henne och ledde ut henne till Hästporten i kungapalatset och dödade henne där.
17 Jojada slöt sedan ett förbund mellan Herren och kungen och folket, att de skulle vara Herrens folk. Ett förbund mellan kungen och folket ingicks också. 18 Hela folket begav sig sedan till Baals tempel, rev ner det och bröt sönder altarna och gudabilderna och dödade Mattan, Baals präst, framför altarna. Prästen Jojada placerade sedan vakter vid Herrens hus. 19 Sedan tog han med sig officerarna, karierna, livgardet och allt folket och ledde kungen från Herrens hus, förbi vakthuset och in i palatset, och kungen satte sig på sin tron.
20 Allt folket i landet gladde sig, och det blev lugnt i staden, när Atalja dödats med svärd i kungapalatset.
21 Joash var sju år gammal när han blev kung i Juda.
Joash regerar i Juda
(2 Krön 24:1-3)
12 I Jehus sjunde regeringsår blev Joash kung, och han regerade i fyrtio år i Jerusalem. Hans mor hette Sivja och var från Beer Sheva. 2 Joash gjorde under hela sitt liv det som var rätt i Herrens ögon, så länge prästen Jojada vägledde honom. 3 Men offerhöjderna blev kvar, och folket fortsatte att offra och bränna rökelse där.
Templet restaureras
(2 Krön 24:4-14)
4 Joash sa till prästerna: ”Ta alla pengar som bärs fram till Herrens hus, vare sig det är heliga gåvor, skatten från folkräkningen, från alla personliga löften eller frivilliga gåvor[c] till Herrens hus.” 5 Alla dessa offergåvor ska prästerna ta emot och använda till att rusta upp det som behövs i templet.
6 Men tjugotre år efter Joash tillträde som regent, hade prästerna ännu inte gjort några reparationer. 7 Joash kallade då till sig Jojada och de andra prästerna. ”Varför har ni inte gjort några reparationer i templet?” frågade han dem. ”Nu får ni inte längre använda något av templets inkomster för era egna behov[d], utan från och med nu ska ni ge allt till dem som reparerar templet!”
8 Prästerna samtyckte och lovade att inte samla in pengar för egna behov, och att de inte själva skulle befatta sig med reparationsarbetet. 9 Prästen Jojada tog då en kista, borrade ett hål i locket på den och ställde den på högra sidan av altaret vid tempelingången, och prästerna som var tröskelvakter stoppade i den folkets alla gåvor som fördes till Herrens hus. 10 När man såg att det var mycket silver i kistan räknade kungens sekreterare och översteprästen pengarna som kommit till Herrens hus och lade dem i säckar. 11 När summan bestämts, gavs pengarna till uppsyningsmännen vid Herrens hus, som sedan betalade snickare, byggnadsarbetare, 12 murare och stenhuggare, och de bekostade inköpen av timmer och sten och allt annat material som behövdes för att reparera Herrens hus. 13 Silver som kommit till Herrens hus användes aldrig för att köpa silverfat, ljussaxar, skålar, trumpeter eller andra guldföremål till Herrens hus. 14 Det gavs till arbetarna som rustade upp Herrens hus. 15 Uppsyningsmännen behövde inte redovisa för de pengar de betalade ut till arbetarna, för de var betrodda. 16 Men det som gavs som skuld- och syndoffer fördes inte in i Herrens hus, utan det fick prästerna behålla för eget bruk.
17 Vid den här tiden började kung Hasael i Aram krig mot Gat och intog det, och sedan vände han sig mot Jerusalem. 18 Kung Joash av Juda tog då alla heliga föremål som hans förfäder, kungarna av Juda, Joshafat, Joram och Achasja, hade helgat, samt allt det som han själv hade helgat och allt guld som fanns i skattkamrarna i Herrens hus och i kungapalatset. Han skickade allt detta till araméerkungen Hasael, som då drog sig tillbaka från Jerusalem.
19 Joashs historia i övrigt, allt han gjorde, finns nedtecknat i Juda kungars krönika.
20 Men hans officerare sammansvor sig mot honom och mördade honom i en byggnad i Millo, som ligger på vägen ner till Silla[e]. 21 Det var Josakar, Shimats son, och Josavad, Shomers son, som mördade honom. Han dog och begravdes bland sina förfäder i Davids stad, och hans son Amasja blev kung efter honom.
Arbeta och kämpa för Jesus
2 Mitt barn, hämta styrka från den nåd som finns hos Kristus Jesus. 2 Den undervisning du har hört av mig i många vittnens närvaro ska du föra vidare till pålitliga människor, som i sin tur kan undervisa andra.
3 Var beredd att lida för Kristus Jesus, likt en god soldat. 4 En soldats högsta prioritet är att lyda sin befälhavare och inte beblanda sig med vardagslivets angelägenheter. 5 Ingen idrottsman vinner segerkransen om han inte följer de regler som finns. 6 En hårt arbetande bonde ska vara den förste som får del av skörden. 7 Tänk på det jag säger här. Herren ska hjälpa dig att förstå allt.
8 Kom ihåg att Jesus Kristus, ättlingen till David, har uppstått från de döda, enligt evangeliet jag förkunnar. 9 För dess skull får jag lida och har till och med kedjats fast som en brottsling. Men Guds budskap har inte kedjats fast. 10 Därför är jag villig att stå ut med vad som helst för de utvaldas skull, för att de ska räddas genom Kristus Jesus och få evig härlighet.
11 Detta är att lita på:
Om vi har dött med honom,
ska vi också leva med honom.
12 Om vi håller ut,
ska vi också regera med honom.
Men förnekar vi honom,
ska han också förneka oss.
13 Om vi är trolösa,
förblir han ändå trogen,
för han kan inte förneka sig själv.
En arbetare som inte behöver skämmas
14 Påminn alla om detta och varna dem inför Gud att inte hålla på att strida om olika läror. Sådana diskussioner är meningslösa och leder till katastrof för dem som lyssnar. 15 Gör ditt yttersta för att bestå provet inför Gud, som en arbetare som inte behöver skämmas, en som rätt handskas med sanningens ord. 16 Ha inget att göra med dessa gudlösa läror, för deras anhängare ska hamna längre och längre bort i gudlösheten, 17 och deras budskap ska sprida sig som cancer. Bland dessa är Hymenaios och Filetos. 18 De har irrat sig bort från sanningen när de påstår att de döda redan har uppstått,[a] och de förstör många människors tro. 19 Men den grund som Gud har lagt står fast, förseglad med detta: ”Herren känner dem som är hans”[b] och ”Den som nämner Herrens namn ska hålla sig borta från orättfärdigheten”.[c]
20 I ett stort hem finns det skålar av guld och silver, men också av trä och lera, de förra för hedervärda ändamål och de andra för mindre hedervärda. 21 Den som renar sig från det onda jag talat om blir en skål för hedervärt bruk, helgad, användbar för sin herre, redo för allt gott verk.
22 Fly bort från ungdomens impulser. Sträva i stället efter rättfärdighet, tro, kärlek och frid, tillsammans med dem som tillber Herren av rent hjärta.
23 Undvik att bli indragen i dumma och okunniga diskussioner. Du vet att det bara leder till bråk, 24 och den som tjänar Herren ska inte bråka. Han måste vara vänlig mot alla och kunna undervisa, ha tålamod, 25 och på ett milt sätt visa de människor tillrätta som säger emot honom. Kanske ger då Gud dessa människor en möjlighet att vända om och förstå sanningen. 26 Kanske tar de då sitt förnuft till fånga och slipper loss ur djävulens fälla där han håller dem fångade, för att de skulle göra hans vilja.
Hosea och hans otrogna hustru
3 Herren sa till mig: ”Gå och älska din hustru igen, trots att hon är älskad av en annan och otrogen. Älska henne som Herren älskar israeliterna, trots att de har vänt sig till andra gudar och offrat druvkakor till dem.”[a] 2 Då köpte jag henne för femton siklar silver och 1,5 homer korn.[b] 3 Jag sa till henne: ”Nu ska du leva med mig en lång tid. Du får inte leva som sköka och inte vara tillsammans med någon annan man. Jag ska också vara så mot dig.” 4 För Israel ska under en lång tid leva utan kung och utan furste, utan offer och utan stenstod, utan efod och utan husgudar. 5 Men sedan ska israeliterna vända tillbaka och söka Herren, sin Gud, och David, sin kung. De ska komma bävande till Herren och till hans godhet i kommande dagar.
Guds otrogna folk
(4:1—14:10)
Herren anklagar Israel för synd
4 Hör Herrens ord, Israels folk!
Herren går till rätta med landets invånare.
”Det finns ingen sanning och nåd,
ingen kunskap om Gud i landet.
2 Man svär och ljuger,
mördar och stjäl,
begår äktenskapsbrott,
och det ena blodsdådet avlöser det andra.
3 Därför sörjer landet
och alla dess invånare tynar bort.
Både markens djur, himlens fåglar
och fiskarna i havet dör.
4 Ingen får skylla en annan,
ingen får anklaga en annan!
Ditt folk är som de som anklagar en präst.[c]
5 Du ska komma på fall om dagen,
om natten ska profeten komma på fall med dig,
och din mor ska jag förgöra.
6 Mitt folk går under i brist på kunskap.
Du har förkastat kunskapen,
och därför ska jag förkasta dig som min präst.
Du har glömt din Guds lag,
och därför ska jag glömma dina barn.
7 Ju fler präster det blir,
desto mer syndar de mot mig.
Jag ska förvandla deras ära till skam.
8 De lever av mitt folks synd
och längtar efter deras gudlöshet.
9 Sådant folk, sådana präster
ska det bli.
Jag ska straffa dem båda för deras levnadssätt
och vedergälla dem för deras handlingar.
10 De ska äta utan att bli mätta
och leva i otukt men inte föröka sig.
För de har övergett Herren och ägnar sig åt
11 otukt och både gammalt och nytt vin.
Det berövar dem förståndet.
12 Mitt folk frågar sin träbit om råd
och vill ha svar av en stock.
En ande av otukt leder dem vilse,
och de är otrogna mot sin Gud.
13 De förrättar offer på bergstoppar
och tänder rökelse på höjder,
under ekar, popplar och terebinter,
som har en så behaglig skugga.
Så blir era döttrar skökor,
och så begår era svärdöttrar äktenskapsbrott.
14 Jag vill inte straffa era döttrar
för att de är skökor
eller era svärdöttrar
för att de begår äktenskapsbrott.
För männen hänger själva ihop med skökor
och förrättar offer med tempelprostituerade.
Ett folk utan förstånd går under.
15 Även om du, Israel, lever i otukt,
får inte Juda bli skyldigt.
Kom inte till Gilgal,
gå inte upp till Bet Aven!
Svär inte: ’Så sant Herren lever.’
16 Som en motspänstig kviga är Israel.
Skulle Herren då valla dem
som lamm på betesmarker?
17 Efraim har förenat sig med avgudar,
låt honom vara!
18 Även när deras dryckeslag är över
fortsätter de med sin otukt.
Deras härskare är djupt förälskade i det skamlösa.[d]
19 En stormvind ska sopa bort dem,
och deras offer ska bringa dem skam.
121 Jag har gjort vad som är rättfärdigt och rättvist,
utlämna mig inte till mina förtryckare.
122 Låt det gå väl för din tjänare, så som du lovat,
och låt inte de oförskämda förtrycka mig.
123 Jag längtar så innerligt efter din räddning,
den som du utlovat till mig.
124 Behandla din tjänare utifrån din kärlek,
och lär mig dina bud.
125 Jag är din tjänare.
Ge mig förstånd, så att jag lär känna dina befallningar.
126 Herre, det är dags för dig att gripa in,
för din lag har brutits.
127 Därför älskar jag dina bud
mer än guld, renaste guld.
128 Därför betraktar jag alla dina stadgar som rätta,
all slags falskhet avskyr jag.
129 Dina förordningar är underbara
och därför håller jag dem.
130 När dina ord öppnar sig ger de ljus,
de ger förstånd åt de okunniga.
131 Jag öppnar min mun och flämtar
i min starka längtan efter dina bud.
132 Vänd dig till mig och var mig nådig,
så som du är mot dem som älskar ditt namn.
133 Led mina steg så som du lovat,
låt inget ont få makt över mig.
134 Befria mig från människors förtryck,
så att jag kan följa dina bud.
135 Låt ditt ansikte lysa över din tjänare,
och lär mig dina bud.
136 Tårarna strömmar från mina ögon
för att man inte håller din lag.
137 Herre, du är rättfärdig
och allt vad du beslutar är rätt.
138 Du har gett dina befallningar i rättfärdighet
och stor trofasthet.
139 Min lidelse förtär mig,
när jag ser hur mina fiender struntar i dina ord.
140 Dina ord är fullständigt rena,
därför älskar din tjänare dem.
141 Själv är jag obetydlig och föraktad,
men jag glömmer inte dina föreskrifter.
142 Din rättfärdighet är evig
och din lag sann.
143 Nöd och ångest har kommit över mig,
men jag gläder mig över dina stadgar.
144 Dina förordningar är rättfärdiga för evigt.
Ge mig förstånd, så att jag får leva.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.