Print Page Options
Previous Prev Day Next DayNext

M’Cheyne Bible Reading Plan

The classic M'Cheyne plan--read the Old Testament, New Testament, and Psalms or Gospels every day.
Duration: 365 days
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) (NUB)
Version
1 Kungaboken 16

16 Herrens ord kom till Jehu, Hananis son, mot Basha:

”Jag lyfte upp dig ur gruset för att göra dig till furste över mitt folk Israel, men du har vandrat på Jerobeams vägar. Du har fått mitt folk Israel att synda och mig att bli vred. Därför ska jag nu rensa bort Basha och hans familj, på samma sätt som jag gjorde med Jerobeam, Nevats son. De i Bashas familj som dör inne i staden ska bli uppätna av hundar, och de som dör ute på landsbygden ska bli mat åt fåglar.”

Bashas historia i övrigt, vad han gjorde och hans erövringar finns nedtecknat i Israels kungars krönika. Basha dog och begravdes bland sina fäder i Tirsa. Hans son Ela blev kung efter honom. Genom profeten Jehu, Hananis son, kom Herrens ord till Basha och hans familj: på grund av allt det onda han hade gjort inför Herren, väckt hans vrede genom sina handlingar och förgjort Jerobeams familj, gick det för honom som för dennes familj.

Ela regerar i Israel

Ela, Bashas son, blev kung i Israel under kung Asas tjugosjätte regeringsår i Juda, och han regerade i två år i Tirsa. Då anstiftade hans tjänare Simri, som hade befälet över hälften av stridsvagnarna, en sammansvärjning mot honom. En dag var kung Ela berusad när han befann sig i Tirsa hemma hos Arsa, som hade ansvaret för palatset i Tirsa. 10 Simri kom in, slog ner och dödade Ela. Detta hände under kung Asas tjugosjunde regeringsår i Juda. Sedan blev Simri kung i hans ställe.

11 Efter att ha blivit kung och intagit tronen dödade Simri hela Bashas familj och skonade ingen enda man eller pojke, varken släktingar eller vänner. 12 Simri utrotade hela Bashas ätt i överensstämmelse med vad Herren hade förutsagt mot Basha genom profeten Jehu. 13 Detta var en följd av Bashas och hans son Elas synder som de hade förlett Israel till, och så väckt Herren, Israels Guds vrede genom sina värdelösa gudar.

14 Elas historia i övrigt, vad han gjorde, finns nedtecknat i Israels kungars krönika.

Simri regerar i Israel

15 Simri regerade i Tirsa i sju dagar under Juda kungs Asas tjugosjunde regeringsår. När Israels armé, som då belägrade den filisteiska staden Gibbeton, 16 fick höra att Simri hade gjort en sammansvärjning och mördat kungen, beslöt de att samma dag göra Omri, överbefälhavaren för hären, till kung över Israel. 17 Omri förflyttade sig med alla israeliterna från Gibbeton till Tirsa, som han belägrade. 18 När Simri såg att staden var förlorad, gick han in i kungapalatset och satte eld på det och sig själv. Han dog, 19 därför att han hade syndat och gjort det som var ont i Herrens ögon, gått Jerobeams väg och begått samma synder som han förlett Israels folk till.

20 Simris historia i övrigt och hans sammansvärjning finns nedtecknad i Israels kungars krönika.

Omri regerar i Israel

21 Men nu blev Israels folk delat i två halvor. Ungefär hälften av folket fortsatte att följa Omri, medan de återstående ville ha Tivni, Ginats son, till sin kung. 22 Men Omris anhängare segrade över Tivnis; Tivni, Ginats son, dog, och Omri blev kung.

23 Omri blev kung i Israel under Juda kungs Asas trettioförsta regeringsår och regerade i tolv år, sex av dem i Tirsa. 24 Omri köpte kullen Samaria av Semer för två siklar silver och byggde en stad där som han kallade Samaria efter Semer, den tidigare ägaren. 25 Men Omri gjorde det som var ont i Herrens ögon och syndade mer än de tidigare kungarna. 26 Han följde alla Jerobeams, Nevats sons, vägar och begick samma synder som han förlett Israel till, så att de väckte Herrens, Israels Guds vrede med sina värdelösa gudar.

27 Omris historia i övrigt, vad han gjorde och hans framgångar, finns nedtecknat i Israels kungars krönika.

28 När Omri dog begravdes han i Samaria, och hans son Achav blev kung efter honom.

Achav regerar i Israel

29 Achav, Omris son, blev kung över Israel i Juda kungs Asas trettioåttonde regeringsår. Achav regerade över Israel i Samaria i tjugotvå år. 30 Achav gjorde ännu mer ont i Herrens ögon än någon av hans företrädare. 31 Som om det inte var ont nog att han tog efter Jerobeams, Nevats sons, synder, gifte han sig med Isebel, dotter till sidoniernas kung Etbaal och började sedan själv tjäna och tillbe Baal. 32 Först byggde han ett altare åt Baal i baalstemplet som han byggt i Samaria, 33 och därefter tillverkade han en asherapåle och kom på så sätt att uppväcka Herrens, Israels Guds, vrede mer än någon tidigare kung i Israel.

34 Under Achavs regering byggde Hiel från Betel upp Jeriko på nytt. När han lade dess grund kostade det honom hans förstfödde son Aviram, och när han satte upp stadsportarna kostade det honom hans yngste son Seguv. Detta var helt enligt Herrens ord, som hade uttalats av Josua, Nuns son.[a]

Kolosserbrevet 3

Råd angående det nya livet

Ni uppstod alltså tillsammans med Kristus. Sträva då efter det som finns där uppe, där Kristus sitter på Guds högra sida[a]. Låt era tankar vara inriktade på det som finns där uppe, och inte på det som finns här på jorden. Ni har ju dött och ert liv är dolt med Kristus i Gud. Men när Kristus träder fram, han som är vårt[b] liv, då ska också ni träda fram tillsammans med honom, i härlighet.

Döda därför de jordiska begären hos er: sexuell omoral, orenhet, onda lustar och smutsiga begär och girighet, för det är detsamma som avgudadyrkan. Det är sådant som framkallar Guds vrede över olydnadens barn, sådant som ju även ni ägnade er åt medan ni fortfarande levde i det. Men nu måste ni dessutom lägga av med vrede och häftigt humör, ondska och ovanan att förolämpa andra samt allt snuskigt prat. Ljug inte för varandra. Ni har ju kastat av er ert gamla jag och dess dåliga vanor. 10 I stället har ni tagit på er det nya jaget, som ständigt förnyas till sann kunskap och blir alltmer likt sin Skapare. 11 Då spelar det ingen roll om man är grek eller jude, omskuren eller inte, utlänning, skyt[c], slav eller fri. Nej, Kristus är allt och i alla.

12 Ni är Guds utvalda, heliga och älskade. Klä er därför i innerlig medkänsla, godhet, ödmjukhet, mildhet och tålamod. 13 Ha överseende med varandra och förlåt den som kan förebrås för något. Herren har ju förlåtit er, och så ska också ni förlåta varandra. 14 Men det viktigaste av allt är att ni älskar varandra, för kärleken är det band som binder er samman till en fullständig enhet.

15 Låt friden från Kristus regera i era hjärtan, för den har ni kallats till som lemmar i en och samma kropp. Och var alltid tacksamma! 16 Låt Kristus budskap rikligen bo hos er med all sin vishet. Undervisa och vägled varandra med psalmer, hymner och andliga sånger, och sjung Guds lov med tacksamhet i era hjärtan.[d] 17 Men vad ni än säger eller gör, så gör det i Herren Jesus namn. Tacka Gud, Fadern, genom honom.

Råd angående familj och slavar

18 Ni gifta kvinnor, underordna er era män, för så ska det vara bland dem som tillhör Herren.

19 Och ni gifta män, älska era hustrur och var inte hårda mot dem.

20 Ni barn, lyd era föräldrar i allting, för det behagar Herren.

21 Och ni föräldrar, reta inte upp era barn så att de blir missmodiga.

22 Ni slavar, lyd era jordiska herrar i allting. Ställ inte bara upp för att behaga dem när de ser er, utan av uppriktigt hjärta, i fruktan för Herren. 23 Vad ni än gör, gör det helhjärtat, som om ni gjorde det för Herren och inte för människor. 24 Kom ihåg att det är Herren själv som en dag ska belöna er och låta er få ert arv. Det är Herren Kristus ni tjänar. 25 Men den som gör orätt ska straffas för det. Då görs ingen skillnad på människor.

Hesekiel 46

Särskilda offer i templet

46 Så säger Herren, Herren: Den inre förgårdens östra port ska vara stängd under de sex arbetsdagarna men öppen på sabbaten och nymånadsfesten. Fursten ska komma in utifrån genom portens förhus och ställa sig vid dörrposten. Prästerna ska offra hans brännoffer och gemenskapsoffer. Han ska tillbe vid portens tröskel och sedan gå ut. Porten får inte stängas förrän på kvällen. Folket i landet ska tillbe Herren vid ingången till denna port på sabbaterna och nymånadsfesterna.

Det brännoffer som fursten bär fram till Herren på sabbatsdagen ska bestå av sex felfria lamm och en felfri bagge. Matoffret som han bär fram ska vara en efa mjöl för baggen och ett mått som han själv bestämmer för lammen, samt en hin olja för varje efa.[a]

På nymånadsfesten ska han offra en felfri ungtjur, sex lamm och en bagge, alla felfria. Som matoffer ska han offra en efa för tjuren, en efa för baggen och för lammen vad han själv bestämmer, samt en hin olja för varje efa.

När fursten kommer ska han gå in genom portens förhus och ut igen samma väg. Men när folket i landet kommer inför Herren vid högtiderna, ska den som har gått in genom norra porten för att tillbe gå ut genom södra porten. Den som har gått in genom södra porten ska gå ut genom den norra. Ingen får gå tillbaka ut genom samma port som han kom in, utan man måste alltid gå ut genom den motsatta porten. 10 Fursten ska vara med dem, komma in med dem och gå ut med dem.

11 Vid högtider och fester ska matoffret vara en efa mjöl för tjuren, en efa för baggen och så mycket för lammen som han själv bestämmer, samt en hin olja för varje efa. 12 När fursten vill bära fram ett frivilligt offer till Herren, ett brännoffer eller ett gemenskapsoffer, ska den östra porten öppnas för honom, så att han kan bära fram sitt brännoffer och gemenskapsoffer precis som på sabbaten. Sedan ska han gå ut igen, och porten ska stängas efter honom.

13 Du ska dagligen ge ett årsgammalt felfritt lamm som brännoffer till Herren. Varje morgon ska du offra ett sådant. 14 Du ska också som matoffer varje morgon ge en sjättedels efa mjöl och en tredjedels hin olja att fukta mjölet med. Denna förordning för Herrens matoffer ska gälla som en bestående stadga för alltid. 15 Lammet, matoffret och oljan ska bäras fram varje morgon som ett regelbundet brännoffer.

16 Så säger Herren, Herren: Om fursten ger någon av sina söner en del av sin egendom som gåva, ska den tillhöra hans söner. Det ska vara deras egendom som de ärvt. 17 Men om han ger en del av sin egendom som gåva till någon av sina tjänare, får denne behålla den fram till friåret. Då återgår den till fursten. Det är bara hans söner som får behålla hans egendom. 18 Fursten får inte heller ta något av folkets arvedel eller tvinga bort dem från deras egendom. Han ska ge sina söner av sin egendom, för att ingen bland mitt folk ska behöva skiljas från sin egendom.’ ”

19 Sedan förde han mig genom ingången vid sidan om porten till prästernas heliga rum som låg mot norr. Längst bort vid västra ändan syntes en plats. 20 Han sa till mig: ”Det här är platsen där prästerna kokar skuldoffret och syndoffret och bakar matoffret, för att slippa bära dem till den yttre förgården och därmed helga folket.”

21 Därefter förde han mig ut till den yttre förgården och runt till dess fyra hörn. I varje hörn syntes en gård. 22 I den yttre förgårdens fyra hörn fanns det slutna gårdar, 20 meter långa och 15 meter breda, alla gårdarna i de fyra hörnen var lika stora. 23 Utmed insidan av de fyra gårdarna fanns på alla sidor en mur, och nertill i muren runt omkring hade man byggt eldstäder för kokning. 24 Han sa till mig: ”I dessa kök kokar tempeltjänarna folkets slaktoffer.”

Psaltaren 102

Ångerpsalm; tröst i nöden

102 Bön av en betryckt och svag som utgjuter sin klagan inför Herren.

Herre, hör min bön!
    Låt mitt rop om hjälp nå dig!
Dölj dig inte för mig när jag är i nöd.
    Lyssna, och skynda dig att svara mig när jag ropar.

För mina dagar försvinner som rök,
    och det brinner i mitt inre som en glöd.
Mitt innersta är förtorkat,
    vissnat som gräs.
    Jag glömmer att äta min mat,
och min suckan har gjort
    att jag magrat till bara skinn och ben.
Jag är som en pelikan[a] långt ute i vildmarken,
    som en uggla bland ruiner.
Jag ligger vaken,
    jag är som en ensam fågel på taket.
Mina fiender hånar mig dag efter dag
    och använder mig i svordomar.
10 Jag äter aska som bröd
    och blandar min dryck med tårar,
11 för din vredes och förbittrings skull.
    Du har gripit mig och stött bort mig.
12 Mitt liv är som kvällsskuggan,
    jag vissnar som gräset.

13 Men du, Herre, regerar i evighet,
    och från generation till generation ska man komma ihåg dig.
14 Du ska gripa in
    och visa nåd mot Sion.
Nu är det dags att visa medlidande med det,
    nu har den tiden kommit.
15 Dina tjänare älskar dess stenar,
    de lider av att se det ligga i grus.
16 Folken ska frukta Herrens namn
    och kungarna på jorden din härlighet,
17 när Herren bygger upp Sion på nytt
    och visar sig i sin härlighet.
18 Han ska lyssna till de nödlidandes böner
    och inte förakta vad de ber om.

19 Detta ska skrivas ner för kommande generationer,
    för att folk som han kommer att skapa[b] ska prisa Herren.
20 För han blickar ner från sin heliga höjd,
    Herren ser ner till jorden.
21 Han hör den fångnes klagan
    och befriar de dödsdömda.
22 Herrens namn ska förkunnas i Sion
    och hans lov i Jerusalem,
23 när folk och riken samlas
    för att tjäna honom.

24 Han har gjort mig kraftlös trots att jag är i mina bästa år.
    Han har förkortat min levnadstid.
25 Jag säger:
    ”Min Gud, ryck inte bort mig mitt i livet,
    du som själv lever från generation till generation!
26 För länge sedan lade du jordens grund,
    och himlarna är dina händers verk.
27 De ska försvinna, men du består.
    De är alla som utslitna kläder som du byter ut,
        och de försvinner.
28 Men du är densamme,
    och dina år ska aldrig ta slut.
29 Dina tjänares barn ska leva vidare hos dig,
    och deras efterkommande bestå inför dig.”

nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) (NUB)

Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.