M’Cheyne Bible Reading Plan
Israels första folkräkning
1 Herren talade till Mose i Sinai öken, i uppenbarelsetältet, på första dagen i andra månaden av det andra året[a] efter deras uttåg ur Egyptens land. Han sade: 2 (A) ”Räkna antalet av Israels barn, hela deras församling efter deras släkter och familjer. Skriv upp namnen på alla män, varje person[b] för sig, 3 alla vapenföra i Israel från tjugo år och uppåt. Du och Aron ska mönstra dem efter deras häravdelningar. 4 En man från varje stam ska vara med er, den som är huvudman för sin stams familjer.
5 Detta är namnen på de män som ska bistå er:
Från Ruben: Elisur, Shedeurs son,
6 från Simeon: Shelumiel,
Surishaddajs son,
7 från Juda: Nahshon,
Amminadabs son,
8 från Isaskar: Netanel, Suars son,
9 från Sebulon: Eliab, Helons son,
10 från Josefs barn:
från Efraim: Elishama,
Ammihuds son.
från Manasse: Gamliel,
Pedasurs son,
11 från Benjamin: Abidan,
Gideonis son,
12 från Dan: Ahieser,
Ammishaddajs son,
13 från Asher: Pagiel, Okrans son,
14 från Gad: Eljasaf, Deguels son,
15 från Naftali: Ahira, Enans son.”
16 Dessa var utvalda från församlingen. De var ledare för sina fäders stammar, stamhövdingar i Israel.
17 Mose och Aron tog med sig dessa namngivna män. 18 De samlade hela församlingen på första dagen i andra månaden, och folket infördes i förteckningen efter sina släkter och familjer. Var och en blev räknad, de som var tjugo år eller äldre, varje person för sig, 19 så som Herren hade befallt Mose. Och han mönstrade dem i Sinai öken.
20 Avkomlingarna till Rubens, Israels förstföddes, söner upptecknades efter sina släkter och familjer. Var och en räknades, var person för sig, alla vapenföra män från tjugo år och uppåt. 21 De mönstrade av Rubens stam var 46 500.
22 Avkomlingarna till Simeons söner mönstrades och upptecknades efter sina släkter och familjer. Var och en räknades, var person för sig, alla vapenföra män från tjugo år och uppåt. 23 De mönstrade av Simeons stam var 59 300.
24 Avkomlingarna till Gads söner upptecknades efter sina släkter och familjer. Var och en räknades, alla vapenföra från tjugo år och uppåt. 25 De mönstrade av Gads stam var 45 650.
26 Avkomlingarna till Judas söner upptecknades efter sina släkter och familjer. Var och en räknades, alla vapenföra från tjugo år och uppåt. 27 De mönstrade av Juda stam var 74 600.
28 Avkomlingarna till Isaskars söner upptecknades efter sina släkter och familjer. Var och en räknades, alla vapenföra från tjugo år och uppåt. 29 De mönstrade av Isaskars stam var 54 400.
30 Avkomlingarna till Sebulons söner upptecknades efter sina släkter och familjer. Var och en räknades, alla vapenföra från tjugo år och uppåt. 31 De mönstrade av Sebulons stam var 57 400.
32 Avkomlingarna till Josefs söner:
Avkomlingarna till Efraims söner upptecknades efter sina släkter och familjer. Var och en räknades, alla vapenföra från tjugo år och uppåt. 33 De mönstrade av Efraims stam var 40 500.
34 Avkomlingarna till Manasses söner upptecknades efter sina släkter och familjer. Var och en räknades, alla vapenföra från tjugo år och uppåt. 35 De mönstrade av Manasse stam var 32 200.
36 Avkomlingarna till Benjamins söner upptecknades efter sina släkter och familjer. Var och en räknades, alla vapenföra från tjugo år och uppåt. 37 De mönstrade av Benjamins stam var 35 400.
38 Avkomlingarna till Dans söner upptecknades efter sina släkter och familjer. Var och en räknades, alla vapenföra från tjugo år och uppåt. 39 De mönstrade av Dans stam var 62 700.
40 Avkomlingarna till Ashers söner upptecknades efter sina släkter och familjer. Var och en räknades, alla vapenföra från tjugo år och uppåt. 41 De mönstrade av Ashers stam var 41 500.
42 Avkomlingarna till Naftalis söner upptecknades efter sina släkter och familjer. Var och en räknades, alla vapenföra från tjugo år och uppåt. 43 De mönstrade av Naftali stam var 53 400.
44 Dessa var de mönstrade, de som mönstrades av Mose och Aron och Israels hövdingar, tolv män som var och en företrädde sin stamfamilj. 45 Och alla Israels barn mönstrades efter deras familjer, alla vapenföra i Israel från tjugo år och uppåt. 46 (B) Alla de mönstrade var tillsammans 603 550.
47 Men leviterna i sin fädernestam mönstrades inte med de andra, 48 för Herren hade sagt till Mose: 49 Endast Levi stam ska du inte mönstra, och du ska inte räkna deras antal med Israels barn, 50 utan du ska ge leviterna ansvar för vittnesbördets tabernakel med alla dess föremål och tillbehör. De ska bära tabernaklet och alla dess föremål och göra tjänst vid det. Runt omkring tabernaklet ska de ha sitt läger. 51 När tabernaklet ska bryta upp ska leviterna ta ner det, och när tabernaklet ska sättas upp ska leviterna sätta upp det. Om någon annan kommer nära det ska han dödas. 52 Israels barn ska resa sina tält var och en i sitt läger och var och en under sitt baner, efter sina häravdelningar. 53 Men leviterna ska slå läger runt omkring vittnesbördets tabernakel, så att inte vrede drabbar Israels barns församling. Och leviterna ska ha ansvaret för vittnesbördets tabernakel och dess skötsel.
54 Israels barn gjorde så. I allt gjorde de som Herren hade befallt Mose.
Oskyldigt anklagad
35 Av David.
Herre, kämpa mot dem
som kämpar mot mig,
strid mot dem
som strider mot mig!
2 Grip sköld och skydd
och kom till min hjälp,
3 dra fram spjutet
och spärra vägen
för mina förföljare.
Säg till min själ:
"Jag är din frälsning!"
4 (A) Låt dem som vill ta mitt liv
få skam och vanära,
låt dem som planerar min olycka
tvingas tillbaka med skam.
5 (B) Låt dem bli som agnar för vinden,
låt Herrens ängel driva bort dem.
6 (C) Låt deras väg bli mörk och hal,
låt Herrens ängel förfölja dem.
7 (D) Utan orsak dolde de sin nätgrop
för att fånga mig,
utan orsak grävde de den
för att ta mitt liv.
8 (E) Låt fördärvet drabba dem oväntat,
låt dem fastna i nätet de lagt ut
och falla i gropen
till sitt eget fördärv.
9 (F) Min själ ska jubla i Herren
och glädjas över hans frälsning.
10 Varje ben i min kropp ska säga:
"Herre, vem är som du?
Du räddar den svage
från hans överman,
den svage och fattige
från den som plundrar honom."
11 (G) Falska vittnen träder fram,
de frågar mig om saker jag inte vet.
12 (H) De lönar mig med ont mot gott,
min själ är övergiven.
13 (I) Men jag gick i sorgdräkt
när de var sjuka,
jag späkte min själ med fasta
och bad med böjt huvud[a].
14 Jag gjorde som för min vän,
som för min bror,
jag gick sorgklädd och böjd
som när man sörjer sin mor.
15 (J) Men när jag faller
gläder de sig och gaddar ihop sig,
uslingar jag inte känner
gaddar ihop sig mot mig.
De river i mig utan uppehåll.
16 (K) Bland gudlösa som hånar
för en kaka bröd[b]
gnisslar de tänder mot mig.
17 (L) Herre, hur länge ska du se på?
Befria min själ från deras härjningar,
mitt dyrbara liv från lejonen.
18 (M) Jag ska tacka dig
i den stora församlingen,
prisa dig bland mycket folk.
19 (N) Låt inte mina svekfulla[c] fiender
få triumfera över mig,
låt inte dem som hatar mig
utan orsak
få blinka med ögonen.
20 Det är inte frid de talar,
de tänker ut svekfulla ord
mot de stilla i landet.
21 (O) De spärrar upp sina gap mot mig,
de säger: "Haha, haha!
Vi har sett det med egna ögon!"
22 (P) Du ser det, Herre.
Var inte tyst, Herre,
var inte långt från mig.
23 (Q) Vakna, res dig till mitt försvar,
ta dig an min sak,
min Gud och Herre!
24 (R) Döm mig efter din rättfärdighet,
Herre min Gud!
Låt dem inte triumfera över mig,
25 låt dem inte få säga i sina hjärtan:
"Haha! Precis som vi ville!"
Låt dem inte få säga:
"Vi slukade honom!"
26 (S) Låt alla som gläds åt min olycka
få skämmas och blygas,
låt dem som förhäver sig över mig
kläs i skam och vanära.
Du kan inte se in i framtiden
11 (A) Sänd ditt bröd över vattnet[a],
för med tiden
får du det tillbaka.
2 (B) Dela vad du har i sju delar, ja, åtta,
för du vet inte vilken olycka
som kan drabba landet.
3 När molnen blir fulla
tömmer de sitt regn över jorden,
och faller ett träd
mot söder eller norr
så ligger det på platsen
där det föll.
4 Den som spejar efter vind
får aldrig så,
den som ser efter moln
får inget skörda.
5 (C) Liksom du inte vet vart vinden far
eller hur benen bildas[b]
i moderlivet,
så förstår du inte heller Guds verk,
hur han gör alltsammans.
6 Så din säd om morgonen
och låt inte din hand
vila om kvällen,
för du vet inte vad som lyckas bäst,
det ena eller det andra
eller om båda är lika bra.
7 Ljuset är ljuvligt,
och det är gott för ögonen
att se solen.
8 Om en människa får leva många år,
bör hon glädja sig under dem alla
och minnas
att det blir många mörka dagar.
Allt som kommer är förgängligt.
Ungdom och åldrande
9 (D) Du som är ung,
gläd dig i din ungdom,
låt ditt hjärta ha det gott
i din ungdoms dagar.
Vandra ditt hjärtas vägar,
följ det dina ögon ser.
Men tänk på att för allt detta
kommer Gud att kalla dig
till doms.
10 Låt sorgen[c] vika ur ditt hjärta
och håll det onda borta
från din kropp.
För ungdomstiden
och blomstringstiden
är förgänglig.
3 (A) Påminn dem om att de ska underordna sig och lyda myndigheter och makthavare och vara redo till varje god gärning, 2 (B) att inte förolämpa någon utan vara fridsamma och tillmötesgående och alltid visa vänlighet mot alla människor. 3 (C) Vi var ju själva en gång oförnuftiga, trotsiga och vilsna. Vi var slavar under olika begär och lustar, vi levde i ondska och avund, vi var avskyvärda och hatade varandra.
4 (D) Men när Gud, vår Frälsare, uppenbarade sin godhet och kärlek till oss människor 5 (E) frälste han oss, inte för rättfärdiga gärningar som vi hade gjort utan på grund av sin barmhärtighet. Han frälste oss genom ett bad till ny födelse och förnyelse i den helige Ande, 6 (F) som han rikligt utgöt över oss genom Jesus Kristus, vår Frälsare, 7 (G) för att vi ska stå rättfärdiga genom hans nåd och bli arvingar med hopp om evigt liv. 8 (H) Detta är ett ord att lita på, och jag vill att du med kraft inskärper det, så att de som tror på Gud är noga med att göra goda gärningar. Sådant är gott och nyttigt för människorna.
9 (I) Men undvik dumma dispyter och frågor om släktregister och gräl och strider om lagen. Sådant är skadligt och meningslöst. 10 (J) En villolärare[a] ska du ge en första och en andra varning och sedan avvisa, 11 (K) eftersom du vet att en sådan är på fel väg. Han syndar och har dömt sig själv.
Avslutning
12 (L) När jag sänder Artemas[b] eller Tychikus[c] till dig, skynda dig då att komma till mig i Nikopolis[d]. Jag har bestämt mig för att stanna där över vintern. 13 (M) Juristen[e] Zenas och Apollos[f] ska du utrusta ordentligt så att de inte saknar något på resan. 14 (N) Även de våra måste lära sig att göra goda gärningar och fylla nödvändiga behov, så att de inte är utan frukt.
15 Alla som är hos mig hälsar till dig. Hälsa till dem som älskar oss i tron. Nåden vare med er alla.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation