Chronological

Hälsning

1 Från Paulus, genom Guds vilja kallad till Kristi Jesu apostel, och vår broder Sostenes ² till Guds församling i Korint, de som helgats i Kristus Jesus, de kallade och heliga, tillsammans med alla dem som på varje plats där de eller vi bor, åkallar vår Herre Jesu Kristi namn: ³ Nåd vare med er och frid från Gud, vår Fader, och Herren Jesus Kristus.

Tack till Gud

⁴ Jag tackar alltid min Gud för er, för den Guds nåd som ni har fått i Kristus Jesus. ⁵ Ty i honom har ni blivit rika på allt, i fråga om allt tal och all insikt, ⁶ eftersom vittnesbördet om Kristus har fått stadigt fäste hos er. ⁷ Därför saknar ni inte någon nådegåva, medan ni väntar på vår Herre Jesu Kristi uppenbarelse. ⁸ Han skall också styrka er ända till slutet, så att ni inte kan anklagas på vår Herre Jesu Kristi dag. ⁹ Gud är trofast som har kallat er till gemenskap med sin Son Jesus Kristus, vår Herre.

Splittringstendenser i församlingen

¹⁰ I vår Herre Jesu Kristi namn uppmanar jag er, bröder, att alla vara eniga i det ni säger och inte låta stridigheter förekomma bland er, utan vara fullkomligt enade i samma uppfattning och samma mening. ¹¹ Av dem som hör till Kloes familj^[a] har jag nämligen fått veta om er, mina bröder, att det förekommer stridigheter bland er. ¹² Vad jag menar är att ni var och en på sitt håll säger: "Jag håller mig till Paulus" eller "Jag håller mig till Apollos"^[b] eller "Jag håller mig till Kefas"^[c] eller "Jag håller mig till Kristus". ¹³ Är då Kristus delad? Inte korsfästes väl Paulus för er? Eller döptes ni i Paulus namn? ¹⁴ Jag tackar Gud för att jag inte har döpt någon bland er utom Krispus och Gajus, ¹⁵ så att ingen kan säga att ni har blivit döpta i mitt namn. ¹⁶ Jo, Stefanas familj har jag också döpt. För övrigt vet jag inte om jag har döpt någon. ¹⁷ Ty Kristus har inte sänt mig för att döpa utan för att predika evangelium, och det inte med vishet och vältalighet, så att Kristi kors inte förlorar sin kraft.

Världens visdom och korsets dårskap

¹⁸ Ty detta budskap om korset är en dårskap för dem som blir förtappade, men för oss som blir frälsta är det en Guds kraft. ¹⁹ Det står ju skrivet: Jag skall göra de visas visdom om intet, och de förståndigas förstånd skall jag slå ner. ^{[d] 20} Var är de visa? Var är de skriftlärda? Var är den här världens ordvrängare?^[e] Har inte Gud gjort den här världens visdom till dårskap? ²¹ Jo, eftersom världen i sin visdom inte lärde känna Gud i hans vishet, beslöt Gud att genom den dårskap som vi predikar frälsa dem som tror. ²² Ty judarna begär tecken^[f] och grekerna söker visdom. ²³ Men vi predikar Kristus som korsfäst, för judarna en stötesten^[g] och för hedningarna en dårskap. ²⁴ Men för de kallade, både judar och greker, predikar vi Kristus som Guds kraft och Guds vishet. ²⁵ Ty Guds dårskap är visare än människor, och Guds svaghet är starkare än människor.

²⁶ Bröder, se på er egen kallelse. Inte många av er var visa om man ser till det yttre, inte många var mäktiga, inte många av förnäm släkt. ²⁷ Nej, det som för världen var dåraktigt har Gud utvalt för att låta de visa stå där med skam, och det som för världen var svagt har Gud utvalt för att låta det starka stå där med skam, ²⁸ och det som för världen var oansenligt och föraktat, ja, det som inte var till, har Gud utvalt för att göra till intet det som var till, ²⁹ för att ingen människa skall berömma sig inför Gud. ³⁰ Honom har ni att tacka för att ni är i Kristus Jesus, som Gud för oss har gjort till vishet, rättfärdighet, helgelse och återlösning, ³¹ för att det skall ske som står skrivet: Den som berömmer sig skall berömma sig av Herren. ^[h]

Guds hemliga vishet uppenbarad

2 När jag kom till er, bröder, var det inte med stor vältalighet eller hög visdom som jag predikade Guds hemlighet^[i] för er. ² Jag hade nämligen bestämt mig för, när jag var hos er, att inte veta av något annat än Jesus Kristus och honom som korsfäst. ³ Svag, rädd och mycket orolig kom jag till er. ⁴ Och mitt tal och min predikan bestod inte i ord som skulle övertyga genom mänsklig visdom utan genom en bevisning i Ande och kraft. ⁵ Vi ville inte att er tro skulle bygga på människors visdom utan på Guds kraft.

⁶ Vishet förkunnar vi emellertid bland de fullkomliga, en vishet som inte tillhör den här världen eller den här världens härskare, som går mot sin undergång. ⁷ Nej, vi förkunnar Guds hemliga vishet, den vishet som är fördold och som Gud från evighet har bestämt att bli till härlighet för oss. ⁸ Denna vishet har ingen av den här världens härskare känt - om de hade känt den, skulle de inte ha korsfäst härlighetens Herre. ⁹ Men vi känner, som Skriften säger,^[j] vad ögat inte har sett och örat inte hört och människohjärtat inte kunnat ana, vad Gud har berett åt dem som älskar honom. ¹⁰ Ty för oss har Gud uppenbarat det genom sin Ande.

Anden utforskar allt, också djupen i Gud. ¹¹ Vem vet vad som finns i människan utom människans egen ande? Så vet heller ingen vad som är i Gud utom Guds Ande. ¹² Men vi har inte fått världens ande, utan den Ande som är från Gud, för att vi skall veta vad vi har fått av Gud. ¹³ Detta förkunnar vi också, inte med ord som mänsklig visdom lär utan med ord som Anden lär, när vi återger andliga ting med andliga ord. ¹⁴ En oandlig människa tar inte emot det som tillhör Guds Ande. Det är dårskap för henne, och hon kan inte förstå det, eftersom det måste bedömas på ett andligt sätt. ¹⁵ Den andliga människan däremot bedömer allt, men själv kan hon inte bedömas av någon. ¹⁶ Ty vem har lärt känna Herrens sinne, så att han kan undervisa honom? Men vi har Kristi sinne.

Paulus och Apollos är Guds medarbetare i församlingen

3 Bröder, själv kunde jag inte tala till er som till andliga människor utan som till köttsliga människor, spädbarn i Kristus. ² Mjölk gav jag er att dricka. Fast föda fick ni inte. Den tålde ni ännu inte, och det gör ni inte nu heller, ³ eftersom ni fortfarande är köttsliga. Så länge det råder avund och strid bland er, är ni då inte köttsliga och lever som alla andra? ⁴ Om en säger: "Jag håller mig till Paulus", och en annan: "Jag håller mig till Apollos", är ni då inte som folk i allmänhet? ⁵ Vad är Apollos? Vad är Paulus? Tjänare som förde er till tro, och det med den uppgift som Herren har gett var och en. ⁶ Jag planterade, Apollos vattnade, men Gud gav växten. ⁷ Varken den som planterar eller den som vattnar betyder därför något, utan endast den som ger växten, och det är Gud. ⁸ Den som planterar och den som vattnar är ett, och var och en skall få sin lön efter sitt arbete. ⁹ Ty vi är Guds medarbetare, och ni är en Guds åker, en Guds byggnad.

¹⁰ Efter den nåd som Gud gav mig har jag som en kunnig byggmästare lagt grunden, och en annan bygger nu på den. Men var och en bör se till hur han bygger. ¹¹ Ty någon annan grund kan ingen lägga än den som är lagd, Jesus Kristus. ¹² Om någon bygger på den grunden med guld, silver och dyrbara stenar eller med trä, hö och halm, ¹³ så skall det visa sig vad var och en har byggt. Den dagen^[k] kommer att visa det, eftersom den uppenbaras i eld, och hur vars och ens verk är skall elden pröva. ¹⁴ Om det verk någon har byggt består provet, skall han få lön. ¹⁵ Men om hans verk bränns upp, skall han gå miste om lönen. Själv skall han dock bli frälst, men som genom eld. ¹⁶ Vet ni inte att ni är ett Guds tempel och att Guds Ande bor i er? ¹⁷ Om någon fördärvar Guds tempel, skall Gud fördärva honom. Ty Guds tempel är heligt, och det templet är ni.

¹⁸ Bedra inte er själva. Om någon bland er tycker att han är vis i den här världen, måste han bli en dåre för att bli vis. ¹⁹ Ty den här världens visdom är dårskap inför Gud. Det står skrivet: Han fångar de visa i deras slughet, ^{[l] 20} och vidare: Herren känner de visas tankar och vet att de är tomma. ^{[m] 21} Därför skall ingen berömma sig av människor, eftersom allting är ert, ²² det må vara Paulus, Apollos eller Kefas, det må vara världen, liv eller död, nutid eller framtid. Allting är ert. ²³ Men själva tillhör ni Kristus, och Kristus tillhör Gud. 4 ¹ Som Kristi tjänare och som förvaltare av Guds hemligheter skall man alltså betrakta oss. ² Av en förvaltare krävs att han visar sig pålitlig. ³ Mig gör det ingenting att ni eller någon mänsklig domstol dömer mig. Ja, jag vill inte ens döma mig själv. ⁴ Visserligen har jag inget på mitt samvete, men det betyder inte att jag är frikänd. Det är Herren som dömer mig. ⁵ Fäll därför inte någon dom i förtid, innan Herren kommer. Han skall lysa upp det som mörkret döljer och avslöja hjärtats tankar och avsikter, och då skall var och en få sitt beröm av Gud.

⁶ Bröder, detta har jag för er skull tillämpat på mig och Apollos, för att ni skall lära er den regeln när det gäller oss att inte gå utöver vad Skriften säger och inte skryta över en ledare på den andres bekostnad. ⁷ Vad skiljer dig från andra? Vad äger du, som du inte har fått? Men om du har fått det, varför skryter du då, som om du inte hade fått det? ⁸ Ni är redan mätta. Ni har redan blivit rika. Ni har blivit kungar, och det utan oss. Jag skulle önska att ni verkligen hade regerat som kungar, så att vi kunde regera tillsammans med er. ⁹ Det verkar som om Gud hade ställt oss apostlar sist, som vigda åt döden. Vi har blivit ett skådespel för världen, för både änglar och människor. ¹⁰ Vi är dårar för Kristi skull, ni är kloka i Kristus. Vi är svaga, ni är starka. Ni är aktade, vi är föraktade. ¹¹ Ännu i denna stund är vi hungriga och törstiga. Vi går nakna, vi misshandlas och är hemlösa. ¹² Vi sliter och arbetar med våra händer. När vi hånas, välsignar vi. När vi förföljs, härdar vi ut. ¹³ När folk talar illa om oss, talar vi väl om dem. Vi har blivit som världens avskum, som alla människors slödder, och så är det fortfarande.

¹⁴ Jag skriver inte detta för att få er att skämmas utan för att tillrättavisa er som mina älskade barn. ¹⁵ Om ni än skulle ha tusentals uppfostrare i Kristus, har ni ändå inte många fäder. Det var jag som i Kristus Jesus födde er till liv genom evangeliet. ¹⁶ Därför ber jag er: bli mina efterföljare. ¹⁷ Timoteus, mitt älskade och trofasta barn i Herren, sänder jag nu till er. Han skall påminna er om vad jag undervisar i Kristus Jesus,^[n] det jag överallt lär ut i alla församlingar. ¹⁸ Några har blivit självsäkra, eftersom de tror att jag inte skall komma till er. ¹⁹ Men jag kommer snart till er, om Herren vill, och då får jag veta hur det ligger till, inte med orden utan med kraften hos dessa uppblåsta människor. ²⁰ Ty Guds rike består inte i ord utan i kraft. ²¹ Vad vill ni? Skall jag komma till er med riset eller med kärlek och en mild ande?