Chronological

Hälsning

1 Från Jakob,^[a] Guds och Herren Jesu Kristi tjänare, till de tolv stammarna i förskingringen.

Glädje i prövningen

² Räkna det som den största glädje, mina bröder, när ni råkar ut för alla slags prövningar. ³ Ni vet ju att när er tro sätts på prov, så gör prövningen er uthålliga. ⁴ Men låt er uthållighet visa sig i fullbordad gärning, så att ni är fullkomliga och hela, utan brist i något avseende. ⁵ Om någon av er brister i visdom skall han be till Gud, som ger åt alla villigt och utan förebråelser, och han skall få den. ⁶ Men han skall be i tro utan att tvivla. Ty den som tvivlar liknar havets våg, som drivs och piskas av vinden. ⁷ En sådan människa skall inte tänka att hon kan få något av Herren, ⁸ splittrad som hon är och ostadig på alla sina vägar.

⁹ En ringa broder skall berömma sig av sin höghet, ¹⁰ och en rik av sin ringhet. Han kommer ju att vissna bort som blommorna i gräset. ¹¹ Solen går upp med sin brännande hetta och sveder gräset, så att dess blommor faller av och dess skönhet förgår. Så skall också den rike vissna bort mitt i sin strävan.

¹² Salig är den som håller ut i prövningen, ty när han har bestått sitt prov skall han få livets krona, som Gud har lovat dem som älskar honom. ¹³ Ingen som frestas skall säga: "Det är Gud som frestar mig." Ty Gud frestas inte av det onda och frestar inte heller någon. ¹⁴ Var och en som frestas, dras och lockas av sitt eget begär. ¹⁵ När så begäret har blivit havande föder det synd, och när synden är fullmogen föder den död. ¹⁶ Bedra inte er själva, mina älskade bröder.

¹⁷ Allt det goda vi får och varje fullkomlig gåva är från ovan och kommer ner från ljusens Fader, hos vilken ingen förändring sker och ingen växling mellan ljus och mörker. ¹⁸ I kraft av sin vilja födde han oss på nytt genom sanningens ord, för att vi skulle vara en förstlingsfrukt bland dem som han har skapat. ¹⁹ Detta vet ni, mina älskade bröder.

Ordets hörare och görare

En människa skall vara snar att höra och sen att tala och sen till vrede. ²⁰ Ty en mans vrede åstadkommer inte det som är rätt inför Gud. ²¹ Lägg därför bort all orenhet och all ondska och ta ödmjukt emot ordet, som är inplanterat i er och som har makt att frälsa era själar.

²² Var ordets görare, inte bara dess hörare, annars bedrar ni er själva. ²³ Om någon är ordets hörare och inte dess görare, liknar han en man som betraktar sitt ansikte i en spegel, ²⁴ och när han har sett sig själv i den, går han sin väg och glömmer genast hur han såg ut. ²⁵ Den som däremot blickar in i frihetens fullkomliga lag^[b] och blir kvar i den och inte är en glömsk hörare utan en verklig görare, han blir salig i sin gärning.

²⁶ Om någon menar sig tjäna Gud men inte tyglar sin tunga utan bedrar sitt hjärta, så är hans gudstjänst ingenting värd. ²⁷ Men att ta sig an föräldralösa barn och änkor i deras nöd och hålla sig obesmittad av världen, det är en gudstjänst som är ren och fläckfri inför Gud och Fadern.

Tron utan gärningar är död

2 Mina bröder, ni kan inte tro på vår Herre Jesus Kristus, den förhärligade, och på samma gång göra skillnad på människor. ² Anta att det vid er sammankomst kommer in en man i vackra kläder och med guldring på fingret och samtidigt en fattig man i smutsiga kläder. ³ Om ni då ser till den vackert klädde och säger: "Var så god och sitt, här är en bra plats," men till den fattige: "Du kan stå där" eller: "Sätt dig vid mina fötter", ⁴ har ni då inte kommit i strid med er själva och blivit domare som dömer partiskt? ⁵ Lyssna, mina älskade bröder. Har inte Gud utvalt de fattiga i den här världen till att bli rika i tron och till att ärva det rike som han har lovat dem som älskar honom? ⁶ Men ni föraktar den fattige. Är det inte de rika som förtrycker er och drar er inför domstolar? ⁷ Är det inte de som smädar det sköna namn^[c] som har nämnts över er?

⁸ Om ni uppfyller den konungsliga lagen enligt Skriften: Du skall älska din nästa som dig själv,^[d] då handlar ni rätt. ⁹ Men om ni gör skillnad på människor begår ni synd, och lagen överbevisar er om att ni är överträdare. ¹⁰ Ty den som håller hela lagen men bryter mot ett enda bud är skyldig till allt. ¹¹ Han som har sagt: Du skall inte begå äktenskapsbrott, har också sagt: Du skall inte mörda.^[e] Om du inte begår äktenskapsbrott, men mördar, är du en brottsling. ¹² Tala och handla så som den som skall dömas efter frihetens lag. ¹³ Ty domen skall utan barmhärtighet drabba den som inte har visat barmhärtighet. Men barmhärtigheten triumferar över domen.

Gärningarna visar att det finns tro

¹⁴ Mina bröder, vad hjälper det om någon påstår sig ha tro men saknar gärningar? Kan väl en sådan tro frälsa någon? ¹⁵ Om en broder eller syster inte har kläder och saknar mat för dagen ¹⁶ och någon av er säger till dem: "Gå i frid, klä er varmt och ät er mätta", men inte ger dem vad kroppen behöver, vad hjälper det? ¹⁷ Så är också tron i sig själv död, när den är utan gärningar.

¹⁸ Nu säger kanske någon: "Du har tro." - Ja, men jag har också gärningar. Visa mig din tro utan gärningar, så skall jag visa dig min tro genom mina gärningar. ¹⁹ Du tror att Gud är en. Det gör du rätt i. Också de onda andarna tror det, och bävar. ²⁰ Men vill du inte inse, du tanklösa människa, att tron utan gärningar är död? ²¹ Blev inte vår fader Abraham erkänd som rättfärdig genom gärningar, när han bar fram sin son Isak på altaret? ²² Du ser att hans tro samverkade med hans gärningar och att det var genom gärningarna som tron blev fullbordad. ²³ Så uppfylldes Skriften som säger: Abraham trodde Gud, och det räknades honom till rättfärdighet,^[f] och han kallades Guds vän. ²⁴ Ni ser alltså att en människa erkänns som rättfärdig genom gärningar och inte bara genom tro. ²⁵ Blev inte skökan Rahab på samma sätt erkänd som rättfärdig genom gärningar, när hon tog emot sändebuden och förde ut dem en annan väg? ²⁶ Liksom kroppen utan ande är död, så är tron utan gärningar död.

Den elaka tungan

3 Mina bröder, inte många bör bli lärare. Ni vet ju att vi skall få en strängare dom. ² Vi begår alla många fel. Om någon inte felar i sitt tal, är han en fullkomlig man som också kan tygla hela sin kropp. ³ När vi lägger betsel i munnen på en häst för att han skall lyda oss, styr vi också hela hans kropp. ⁴ Se också på fartygen som är så stora och drivs av hårda vindar. Ändå styrs de dit rorsmannen vill med ett mycket litet roder. ⁵ Så är också tungan en liten lem men kan skryta över stora ting. Tänk på hur en liten eld kan antända en stor skog. ⁶ En sådan eld är tungan, en värld av ondska bland våra lemmar. Den smutsar ner hela vår kropp och sätter tillvarons hjul i brand och är själv antänd av Gehenna.^[g]

⁷ Alla slags fyrfotadjur, fåglar, kräldjur och vattendjur låter sig tämjas och har blivit tämjda av människan. ⁸ Men tungan kan ingen människa tämja, ostyrig och ond som den är och full av dödligt gift. ⁹ Med den välsignar vi Herren och Fadern, och med den förbannar vi människorna, som är skapade till Guds avbild. ¹⁰ Från samma mun kommer välsignelse och förbannelse. Så får det inte vara, mina bröder. ¹¹ Inte kan väl en källa från samma åder ge både sött och bittert vatten? ¹² Mina bröder, inte kan väl ett fikonträd bära oliver eller en vinstock fikon? Inte heller kan en salt källa ge sött vatten.

Sann och falsk visdom

¹³ Är någon bland er vis och förståndig, då skall han visa sina gärningar genom ett klokt och vänligt uppträdande. ¹⁴ Men bär ni på bitter avund och stridslystnad i ert hjärta, skall ni inte skryta och tala emot sanningen. ¹⁵ En sådan vishet kommer inte ovanifrån utan är jordisk, oandlig, ja, demonisk. ¹⁶ Ty där avund och stridslystnad råder, där råder också oordning och allt som är ont. ¹⁷ Men visheten ovanifrån är först och främst ren, vidare fredlig, mild, foglig, fylld av barmhärtighet och goda frukter, opartisk och uppriktig. ¹⁸ Rättfärdighetens frukt sås i frid och ges åt dem som skapar frid.

Varningar till de stridslystna

4 Varifrån kommer strider och tvister ibland er? Kommer de inte från begären, som för krig i era lemmar? ² Ni vill ha men får inget, ni dödar och är ivrare^[h] men kan inte vinna något. Ni kämpar och strider men har inget, därför att ni inte ber. ³ Ni ber men får inget, därför att ni ber illa - för att slösa bort allt på njutningar. ⁴ Ni trolösa, vet ni inte att vänskap med världen är fiendskap mot Gud? Den som vill vara världens vän blir Guds fiende. ⁵ Eller menar ni att det är tomma ord när Skriften säger:^[i] "Avundsjukt längtar den Ande som han har låtit bo i oss?" ⁶ Men större är nåden han ger. Därför heter det: Gud står emot de högmodiga, men de ödmjuka ger han nåd. ^{[j] 7} Underordna er därför Gud. Stå emot djävulen, så skall han fly bort från er. ⁸ Närma er Gud, så skall han närma sig er. Gör era händer rena, ni syndare, och rena era hjärtan, ni tvehågsna. ⁹ Klaga, sörj och gråt. Låt ert skratt vändas i sorg och er glädje i bedrövelse. ¹⁰ Ödmjuka er alltså inför Herren, så skall han upphöja er.

¹¹ Förtala inte varandra, bröder. Den som förtalar sin broder eller dömer sin broder förtalar och dömer lagen. Men om du dömer lagen är du inte lagens görare utan dess domare. ¹² Det finns bara en lagstiftare och domare, han som har makt att frälsa och förgöra. Men vem är du, som dömer din nästa?

Varningar till de rika

¹³ Lyssna nu, ni som säger: "I dag eller i morgon skall vi resa till den eller den staden och vistas där ett år och göra affärer och tjäna pengar." ¹⁴ Ni vet inget om morgondagen. Vad är ert liv? Ni är en rök, som syns en liten stund och sedan försvinner. ¹⁵ I stället borde ni säga: "Om Herren vill och vi får leva skall vi göra det eller det." ¹⁶ Men nu skryter ni och är självsäkra. Allt sådant skryt är av ondo. ¹⁷ Den som vet att göra det goda men inte gör det, han syndar. 5 ¹ Lyssna, ni som är rika, gråt och klaga över de olyckor som skall komma över er. ² Er rikedom skall förmultna och era kläder förtäras av mal. ³ Ert guld och silver skall ärga, och ärgen skall vittna mot er och förtära ert kött som eld. Ni har samlat skatter i de sista dagarna. ⁴ Se, den lön ni undanhållit arbetarna som skördade era åkrar, den ropar, och skördearbetarnas rop har nått Herren Sebaots^[k] öron. ⁵ Ni har levt i lyx och överflöd på jorden. Ni har gött er på slaktdagen. ⁶ Ni har dömt den rättfärdige^[l] och dödat honom, och han gjorde inget motstånd mot er.

I väntan på Herrens ankomst

⁷ Vänta alltså tåligt, bröder, tills Herren kommer. Se, hur jordbrukaren tåligt väntar på jordens dyrbara skörd, tills den får höstregn och vårregn. ⁸ Var också ni tåliga och styrk era hjärtan, ty Herrens ankomst är nära. ⁹ Klaga inte på varandra, bröder, så blir ni inte dömda. Se, domaren står utanför dörren. ¹⁰ Bröder, ta profeterna som talade i Herrens namn till föredömen i att tåligt uthärda lidanden. ¹¹ Vi prisar dem saliga som håller ut. Ni har hört om Jobs uthållighet och sett hur Herren till slut handlade med honom. Herren är rik på kärlek och barmhärtighet.

Trons bön

¹² Framför allt, mina bröder, svär inte, vare sig vid himlen eller vid jorden eller vid något annat. Låt ert ja vara ja och ert nej vara nej, så att ni inte drabbas av domen. ¹³ Får någon av er lida, skall han be. Är någon glad, skall han sjunga lovsånger. ¹⁴ Är någon bland er sjuk, skall han kalla på församlingens äldste, och de skall be över honom och i Herrens namn smörja honom med olja. ¹⁵ Trons bön skall bota den sjuke, och Herren skall resa upp honom. Och har han begått synder, skall han få förlåtelse för dem. ¹⁶ Bekänn alltså era synder för varandra och be för varandra så att ni blir botade. Mycket mäktig och verksam är en rättfärdig människas bön. ¹⁷ Elia, som också fick lida,^[m] bad en bön att det inte skulle regna, och det regnade inte över landet under tre år och sex månader. ¹⁸ Och när han sedan bad igen, gav himlen regn och jorden bar sin gröda.

¹⁹ Mina bröder, om någon bland er kommer bort från sanningen och någon för honom tillbaka, ²⁰ så skall denne veta att den som återför en syndare från hans villoväg frälser hans själ från döden och överskyler många synder.