Beginning

Lydnadens lön

26 ^(A) Ni ska inte göra er några avgudar och inte resa upp åt er någon avbild eller stod och inte heller i ert land sätta upp några stenar med bilder för att tillbe dem, för jag är Herren er Gud. ^2 (B) Mina sabbater ska ni hålla, och min helgedom ska ni vörda. Jag är Herren.

^3 (C) Om ni vandrar efter mina stadgar och håller mina bud och följer dem, ⁴ ska jag ge er regn i rätt tid^[a] så att jorden ger sin gröda och träden på marken bär sin frukt. ⁵ Trösktiden ska hos er räcka till vinbärgningen, och vinbärgningen ska räcka till såningstiden, och ni ska ha bröd nog för att äta er mätta och ni ska bo trygga i ert land.

⁶ Och jag ska ge frid i landet, ni ska få ro och ingen ska skrämma er. Jag ska göra slut på vilddjuren i landet, och inget svärd ska gå fram genom ert land. ⁷ Ni ska jaga era fiender framför er, och de ska falla för era svärd. ^8 (D) Fem av er ska jaga hundra framför sig, och hundra av er ska jaga tiotusen, och era fiender ska falla för era svärd.

^9 (E) Jag ska vända mig till er och göra er fruktsamma och föröka er, och jag ska upprätthålla mitt förbund med er. ¹⁰ Gammal gröda, som legat inne länge, ska ni ha att äta. Ni ska tvingas skaffa undan den gamla för den nya. ^11 (F) Och jag ska resa upp min boning mitt ibland er, och jag ska inte avvisa er.^{[b] 12} Jag ska vandra bland er och vara er Gud, och ni ska vara mitt folk. ¹³ Jag är Herren er Gud som förde er ut ur Egyptens land, för att ni inte skulle vara slavar där. Jag har brutit sönder ert ok och låtit er gå med upprätt huvud.

Olydnadens följder

^14 (G) Men om ni inte hör på mig och inte gör efter alla dessa bud, ¹⁵ om ni föraktar mina stadgar och avvisar mina lagar, så att ni inte följer alla mina bud utan bryter mitt förbund, ¹⁶ då ska också jag handla på samma sätt mot er. Jag ska straffa er med skräck, med tärande sjukdom och feber, så att era ögon försmäktar och er själ tynar bort. Och ni ska så er säd förgäves, för era fiender ska äta den. ^17 (H) Jag ska vända mitt ansikte mot er, och ni ska bli slagna av era fiender. De som hatar er ska råda över er, och ni ska fly, även om ingen förföljer er.

¹⁸ Om ni trots detta inte lyssnar till mig, ska jag tukta er sjufalt värre för era synders skull. ^19 (I) Jag ska krossa er stolta makt och låta er himmel bli som järn och er jord som koppar^[c]. ²⁰ Er möda ska vara förgäves, för er jord ska inte ge sin gröda och träden i landet ska inte bära frukt.

²¹ Om ni ändå gör mig emot och inte vill lyssna på mig, ska jag slå er sjufalt värre, som era synder förtjänar. ^22 (J) Jag ska sända över er vilddjur, som ska döda era barn och fördärva er boskap och få er att minska i antal så att era vägar blir öde.

²³ Om ni trots detta inte låter varna er av mig utan står mig emot, ^24 (K) ska också jag stå er emot och slå er sjufalt för era synders skull. ²⁵ Jag ska låta er drabbas av ett hämndens svärd som ska hämnas mitt förbund, och ni ska samlas i städerna. Men där ska jag sända pest ibland er, och ni ska bli överlämnade i fienders hand. ^26 (L) Jag ska fördärva ert livsuppehälle så att ert bröd ska kunna bakas i en enda ugn av tio kvinnor. Brödet ska lämnas ut efter vikt, och när ni äter ska ni inte bli mätta.

²⁷ Om ni trots detta inte lyssnar till mig utan står mig emot, ²⁸ ska också jag i vrede stå er emot och tukta er sjufalt för era synders skull. ^29 (M) Ni ska tvingas äta era söners och döttrars kött^[d]. ^30 (N) Jag ska ödelägga era offerhöjder och utrota era solstoder.^[e] Jag ska kasta era döda kroppar på era eländiga avgudars döda kroppar, och jag ska visa er ifrån mig. ^31 (O) Jag ska göra era städer till ruiner och ödelägga era helgedomar, och jag ska inte mer med välbehag känna doften av era offer. ^32 (P) Jag ska själv ödelägga landet, så att era fiender som bor där ska häpna över det. ^33 (Q) Men er ska jag sprida ut bland hednafolken och jag ska förfölja er med draget svärd. Så ska ert land bli en ödemark och era städer ruiner.

^34 (R) Då ska landet få gottgörelse för sina sabbater under hela den tid som det ligger öde och ni är i era fienders land. Ja, då ska landet vila och få gottgörelse för sina sabbater. ³⁵ Hela den tid det ligger öde ska det hålla sabbat och få den vila det inte fick på era sabbater, då ni bodde där.

^36 (S) Och åt dem som blir kvar av er, ska jag ge försagda hjärtan där de är i sina fienders länder, så att de jagas på flykten av ett prasslande löv som rörs av vinden. De ska fly som om de flydde för svärd och falla, även om ingen förföljer dem. ³⁷ De ska stupa på varandra som om de stupade för svärd, även om ingen förföljer dem. Ni ska inte kunna hålla stånd mot era fiender. ³⁸ Ni ska förgås bland hednafolken, och era fienders land ska förtära er. ³⁹ De som blir kvar av er ska genom sin egen missgärning tyna bort i era fienders land. Också genom sina fäders missgärning ska de tyna bort, liksom dessa har gjort.

^40 (T) De ska bekänna den missgärning de själva har begått och den deras fäder har begått, att de har handlat trolöst mot mig och stått emot mig, ⁴¹ så att också jag måste stå emot dem och föra bort dem till deras fienders land. Då ska deras oomskurna hjärtan tvingas att ödmjuka sig, och de ska få lida för sin missgärning.

⁴² Då ska jag tänka på mitt förbund med Jakob, och jag ska också tänka på mitt förbund med Isak och på mitt förbund med Abraham. Och jag ska tänka på landet, ⁴³ för landet ska överges av dem och få gottgörelse för sina sabbater genom att ligga öde när folket är borta. Själva ska de få lida för sin missgärning, just därför att de förkastade mina lagar och därför att de avvisade mina stadgar.

^44 (U) Men när de är i sina fienders land ska jag trots detta inte förkasta eller avvisa dem så att jag förgör dem och bryter mitt förbund med dem, för jag är Herren deras Gud. ⁴⁵ Nej, dem till godo ska jag tänka på förbundet med fäderna, som jag förde ut ur Egyptens land inför hednafolkens ögon, för att jag skulle vara deras Gud. Jag är Herren.

⁴⁶ Dessa är de stadgar, domslut och lagar som Herren fastställde mellan sig och Israels barn på Sinai berg genom Mose.

Återlösning av det som tillhör Herren

27 Herren talade till Mose. Han sade: ² Säg till Israels barn: Om någon ger ett heligt löfte, ska du bestämma lösensumman^[f] åt Herren för personerna. ³ Gäller det en man mellan tjugo och sextio år gammal ska du bestämma det till femtio siklar silver efter helgedomssikelns vikt. ⁴ Gäller det en kvinna ska du fastställa värdet till trettio siklar.

⁵ Gäller det någon som är mellan fem och tjugo år gammal, ska värdet du fastställer vara tjugo siklar för en pojke och tio siklar för en flicka. ⁶ Gäller det någon som är mellan en månad och fem år gammal, ska värdet du bestämmer vara fem siklar silver för en pojke och tre siklar silver för en flicka. ⁷ Gäller det någon som är sextio år gammal eller över, ska värdet du bestämmer vara femton siklar för en man och tio siklar för en kvinna.

⁸ Om någon är så fattig att han inte kan betala det värde du bestämmer ska han ställas fram inför prästen, som ska fastställa ett värde för honom. Efter vad den som gjort löftet kan betala ska prästen fastställa värdet för honom.

⁹ Om det gäller boskap av de slag man får bära fram som offer åt Herren, ska allt sådant vara heligt sedan man gett det åt Herren. ¹⁰ Man får inte utväxla eller byta ut det, varken ett bättre mot ett sämre eller ett sämre mot ett bättre. Om någon ändå byter ut ett djur mot ett annat, ska både det förra och det som lämnats i utbyte vara heligt. ¹¹ Men om det gäller ett orent djur som man inte får bära fram som offer åt Herren, ska djuret ställas fram inför prästen. ¹² Han ska fastställa dess värde med hänsyn till om det är bättre eller sämre. Som du, prästen, fastställer det, så ska det vara. ¹³ Om ägaren vill lösa djuret, ska han till värdet du har bestämt lägga en femtedel av värdet.

¹⁴ Om någon helgar sitt hus som något heligt åt Herren, ska prästen fastställa dess värde med hänsyn till om det är bättre eller sämre. Som han fastställer dess värde, så ska det vara. ¹⁵ Om den som har helgat sitt hus vill lösa det, ska han till det värde i pengar som du har bestämt lägga en femtedel. Då blir det hans.

¹⁶ Om någon helgar åt Herren en åkermark av den egendom han ärvt, ska du bestämma dess värde efter utsädet på den. Varje homer utsäde ska motsvara femtio siklar silver^[g]. ¹⁷ Om han helgar sin åker ända från jubelåret, ska det förbli vid det värde du bestämmer. ¹⁸ Men om han helgar sin åker efter jubelåret, ska prästen beräkna pengavärdet åt honom efter det antal år som återstår till nästa jubelår. Ett motsvarande avdrag ska göras på det värde du förut har bestämt. ¹⁹ Om den som har helgat åkern vill lösa den, ska han lägga till en femtedel till det pris du har bestämt. Då förblir den hans. ²⁰ Om han inte löser åkern utan säljer den till någon annan får åkern sedan inte lösas, ²¹ utan när den frånträds på jubelåret ska den vara helgad åt Herren som vigd mark. Hans egendom tillfaller då prästen.

²² Om någon helgar åt Herren en åker som han har köpt och som inte hör till den egendom han ärvt, ²³ ska prästen räkna ut det bestämda värdet åt honom fram till jubelåret, och samma dag ska han erlägga den summa som du har bestämt. Den ska vara helgad åt Herren. ^24 (V) Men på jubelåret ska åkern gå tillbaka till den som den köpts ifrån, till den som ägde den som sin egendom. ²⁵ När du bestämmer ett värde ska det alltid bestämmas i helgedomssiklar, sikeln räknad till tjugo gera.

^26 (W) Det som är förstfött bland boskap och som tillhör Herren redan som förstfött ska ingen helga. Vare sig det är en oxe eller ett får tillhör det redan Herren. ²⁷ Men om det är fråga om något orent djur, ska man lösa det efter det värde du bestämmer och lägga till femtedelen av värdet. Om det inte blir löst, ska det säljas efter det värde du bestämmer.

^28 (X) Gäller det något vigt^[h] som någon har avskilt åt Herren från det han äger, antingen en människa eller ett boskapsdjur eller den åker som han har fått i arv, får det varken säljas eller lösas. Allt som är vigt är högheligt och tillhör Herren.

^29 (Y) En människa som är vigd åt förintelse får aldrig lösas. Hon måste dödas.

^30 (Z) Allt tionde av jorden tillhör Herren, både av markens säd och av trädens frukt. Den är helgad åt Herren. ³¹ Om någon vill lösa något av sitt tionde ska han lägga till femtedelen av värdet.

³² För tionde av nöt eller småboskap gäller följande: Av allt som går under herdestaven ska vart tionde djur vara helgat åt Herren. ³³ Man ska inte undersöka om det är bättre eller sämre, och man får inte byta ut det. Om någon ändå byter ut djuret, ska både detta och det som har lämnats i utbyte vara helgat åt Herren. Det får inte lösas.

³⁴ Dessa är de bud som Herren genom Mose gav Israels barn på Sinai berg.