Book of Common Prayer
Herrens dom
50 En psalm av Asaf[a].
Gud, Herren Gud, har talat,
och han kallar på jorden från öster till väster.
2 Från Sion i dess fullkomliga skönhet
träder Gud fram i glans.
3 Vår Gud kommer, han håller inte tyst.
En uppslukande eld går framför honom
och en rasande storm omger honom.
4 Han kallar på himlen där ovan, och på jorden,
för att döma sitt folk.
5 ”Samla till mig mina fromma,
som ingår ett förbund med mig genom offer.”
6 Himlarna förkunnar hans rättfärdighet,
för Gud är den som dömer. Séla
7 ”Lyssna, mitt folk, jag vill tala!
Israel, jag vill vittna mot dig.
Jag är Gud, din Gud.
8 Jag klagar inte på dina offer eller brännoffer,
för dem har jag alltid framför mig.
9 Jag behöver inga tjurar från ditt stall
eller bockar ur dina fållor,
10 för alla skogens djur är mina,
likaså boskapen på de tusentals bergen.
11 Jag känner varje fågel i bergen
och allt levande på marken är mitt.
12 Även om jag var hungrig,
skulle jag inte säga det till dig,
för hela jorden är min,
och allt som finns på den.
13 Skulle jag äta kött från tjurar
och dricka blod från bockar?
14 Offra tacksägelse åt Gud,
och fullfölj vad du lovat till den Högste.
15 Ropa till mig i nödens tid,
och jag ska befria dig, och du ska ära mig.”
16 Men till den gudlöse säger Gud:
”Varför rabblar du bara upp mina bud
och talar om mitt förbund
17 du som hatar vägledning
och vänder ryggen åt mina ord?
18 När du ser en tjuv, slår du dig ihop med honom,
och du ger dig i lag med äktenskapsbrytare.
19 Du använder din mun till det onda
och väver svek med din tunga.
20 Du talar illa om din bror
och förtalar din mors son.
21 Detta har du gjort, och jag höll mig tyst.
Du tänkte då att jag var som du.
Men jag tänker gå till rätta med dig
och låta dig se att jag straffar dig.
22 Lägg märke till detta, ni som glömmer Gud,
för att jag inte ska slita er i stycken,
och då kan ingen rädda er längre.
23 Den som offrar tacksägelse ärar mig,
och den som vandrar på min väg ska jag låta se Guds frälsning.”
Bön om beskydd vid fienders anfall
59 För körledaren, ”Fördärva inte”. Av David, miktam, när Saul skickade män för att bevaka huset och döda honom.
2 Min Gud, rädda mig från mina fiender,
skydda mig för mina motståndare.
3 Befria mig från dem som gör orätt,
rädda mig från dessa blodtörstiga män.
4 Se hur de ligger och lurar på mig!
Våldsamma män gör en konspiration mot mig
utan att jag överträtt något eller syndat, Herre.
5 Jag har inte gjort något fel,
och ändå är de redo att attackera mig.
Vakna! Kom till mig och se!
6 Du, Herre, härskarornas Gud, Israels Gud,
vakna och straffa folken!
Visa ingen nåd mot de trolösa som gör orätt. Séla
7 På kvällen återkommer de,
ylar som hundar och stryker omkring i staden.
8 Se vad de spyr ut ur sin mun,
med läppar som svärd,
för de tänker: ”Vem skulle höra det?”
9 Men du skrattar åt dem, Herre,
du hånler åt alla folk.
10 Gud, du är min[a] styrka!
Jag håller mig till dig, för du är min borg.
11 Min Gud går i sin nåd före mig,
Gud låter mig se mina fienders fall.
12 Döda dem inte, för då kan mitt folk glömma.
Använd din makt och låt dem irra omkring
och gå under, Herre, vår sköld.
13 För syndens skull som är i deras mun,
för orden på deras läppar,
låt dem fångas i sitt högmod,
för den förbannelse och lögn de talar.
14 Förgör dem i vrede, förgör dem så att de inte finns mer!
Låt dem veta att Gud regerar i Jakob till jordens yttersta gräns. Séla
15 På kvällen återkommer de,
ylar som hundar och stryker omkring i staden.
16 De driver omkring och letar efter mat
och gnyr om de inte mättas.
17 Men jag vill sjunga om din makt
och jubla var morgon över din nåd,
för du har varit min borg,
en tillflykt i min nöd.
18 Gud, du är min styrka.
Till dig sjunger jag min lovsång.
Gud är min borg, min nåds Gud.
Bön om räddning
(Ps 108:7-14)
60 För körledaren, enligt ”Förbundstecknets lilja”[b], miktam. Av David, till undervisning, 2 när han var i strid med araméerna[c] i Naharajim och i Sova och Joav kom tillbaka och slog edoméerna i Saltdalen, tolvtusen man.
3 Gud, du har förkastat oss och brutit ner oss.
Du har varit vred, men upprätta oss igen!
4 Du har skakat landet och fått det att rämna.
Hela nu dess sprickor, för det bävar.
5 Du har låtit ditt folk erfara hårda ting,
du har gett oss vin att dricka så att vi raglar.
6 Men åt dem som fruktar dig har du rest ett banér
att fly till undan pilbågen. Séla
7 Befria dina älskade,
rädda oss med din starka hand, hjälp oss.
8 Gud har talat i sin helgedom:
”Jag ska triumfera,
dela ut Shekem och mäta upp Suckotdalen.
9 Gilead är mitt och Manasse är mitt,
Efraim är min hjälm och Juda min spira.
10 Moab är mitt tvättfat,
mot Edom ska jag kasta min sko,
och över filistéerna ska jag höja ett segerrop.”[d]
11 Vem kan leda mig till den befästa staden?
Vem kan leda mig till Edom?
12 Har inte du, Gud, förkastat oss
och inte längre velat gå ut med våra härar?
13 Hjälp oss nu mot fienden,
för människor kan inte rädda.
14 Med Gud på vår sida ska vi vinna,
för han kommer att trampa ner våra fiender.
Lovprisning till Skaparen och Herren
33 Jubla i Herren, ni rättfärdiga,
för det hör till de rättsinniga att prisa honom!
2 Prisa Herren med lyra,
sjung lovsång till honom med tiosträngad harpa!
3 Sjung en ny sång för honom,
spela ljuvligt och ropa av glädje!
4 Herrens ord är tillförlitligt,
allt han gör sker i trofasthet.
5 Han älskar rätt och rättfärdighet.
Jorden är full av Herrens nåd.
6 Genom Herrens ord blev himlarna till,
dess här genom hans muns ande.
7 Han samlade havsvattnen till en plats,
han lade djupen där de skulle förvaras.
8 Låt alla i hela världen frukta Herren,
alla jordens invånare visa vördnad för honom.
9 För han talade, och det blev till,
han befallde, och det stod där.
10 Herren gör folkens planer om intet,
han avvisar deras målsättningar.
11 Herrens plan består för evigt,
hans avsikter från generation till generation.
12 Lyckligt är det folk vars Gud Herren är,
det folk som han har utvalt till sitt eget!
13 Från himlen blickar Herren ner,
han ser varje människa.
14 Han betraktar från sin boning
alla som bor på jorden,
15 han som har skapat allas hjärtan
och vakar över allt de gör.
16 Ingen kung kan räddas av en stor armé,
ingen kämpe kommer undan för sin stora styrka.
17 Stridshästar ger falska hopp om räddning.
De är starka, men de kan inte rädda någon.
18 Men Herrens ögon följer dem som fruktar honom
och hoppas på hans nåd.
19 Han räddar dem från döden
och håller dem vid liv under hungersnöd.
20 Vi väntar på Herren,
han är vår hjälp och sköld.
21 I honom har vi vår innerliga glädje.
Vi förtröstar på hans heliga namn.
22 Herre, låt din nåd vila över oss,
för vi hoppas bara på dig.
18 För ondskan brinner som en eld
och förtär törnen och tistlar.
Den sätter snårskogen i brand,
och röken stiger mot skyn som en pelare.
19 Av härskarornas Herres vrede brinner landet,
och dess invånare är som bränsle på elden.
Ingen skonar sin nästa.
20 Man sliter åt sig till höger
men hungrar fortfarande,
man hugger för sig till vänster
men får inte nog.
Alla hugger in på varandra:
21 Manasse äter Efraim
och Efraim Manasse,
och båda tillsammans på Juda.
Men inte ens nu har hans vrede lagt sig,
hans hand är fortfarande lyft.
10 Ve dem som stiftar orättfärdiga lagar
och skriver förtryckande stadgar!
2 De förvränger rättvisan för de utsatta
och berövar de förtryckta i mitt folk deras rätt.
De gör änkor till sitt byte
och plundrar de faderlösa.
3 Vad ska ni göra på räkenskapens dag,
när förödelsen kommer från fjärran?
Till vem ska ni då fly för att få hjälp?
Var ska ni lämna era skatter?
4 Inget annat återstår
än att huka sig bland de fängslade
eller falla bland de dräpta.
Men inte ens nu har hans vrede lagt sig,
hans hand är fortfarande lyft.
10 Det gäller särskilt dem som drivs av sina smutsiga begär av mänsklig natur och föraktar auktoritet[a]. De är trotsiga och högmodiga och drar sig inte för att håna himmelska väsen,[b] 11 trots att änglar, som är mycket starkare och mäktigare, inte vågar komma till Gud med några smädande anklagelser mot dem.
12 Dessa är som oförståndiga djur, som bara följer sina instinkter och är födda till att fångas och dödas. De hädar vad de inte känner till. De går under, liksom djuren. 13 De ska själva få en lön för sin orättfärdighet. De njuter av att festa mitt på ljusa dagen. De är en skam och vanära där de sitter och äter med er, samtidigt som de ägnar sig åt sina njutningar. 14 De begår äktenskapsbrott med ögonen,[c] och de får aldrig nog av synden. De förleder instabila individer och är vältränade i girighet, dessa förbannade, 15 som har övergett den rätta vägen, gått vilse och följt samma väg som Bileam, Bosors son. Han älskade att få lön för orättfärdighet. 16 Men han fick en tillrättavisning för sitt brott: en åsna, ett stumt arbetsdjur, talade till honom med människoröst och förhindrade profetens dårskap.[d]
Johannes döparen banar väg för Jesus
(Mark 1:2-8; Luk 3:1-18; Joh 1:19-28)
3 Vid den tiden började Johannes döparen förkunna ute i den judiska ödemarken. 2 Han sa: ”Vänd om! Himmelriket är nära.” 3 Det var honom det talades om genom profeten Jesaja, när han sa:
”En röst ropar i ödemarken:
’Bana väg för Herren!
Jämna vägen för honom![a]’ ”
4 Johannes hade kläder som var gjorda av kamelhår, och han hade ett läderbälte runt midjan. Den mat han åt var gräshoppor och vildhonung. 5 Folk från Jerusalem, från alla delar av Judeen och från hela Jordandalen kom ut till honom, 6 och när de hade bekänt sina synder döpte han dem i Jordanfloden.
7 Men när Johannes såg att många fariseer och saddukeer[b] kom för att bli döpta, sa han till dem: ”Ni huggormsyngel, tror ni att ni kan klara er undan den kommande vreden? 8 Nej, handla[c] som det anstår en som är omvänd! 9 Inbilla er inte att ni bara kan säga: ’Abraham är vår stamfar.’ Jag säger er att Gud kan förvandla de här stenarna till Abrahams ättlingar! 10 Yxan är redan satt till roten på träden. Varje träd som inte bär god frukt ska huggas ner och kastas i elden.
11 Jag döper er med vatten till omvändelse. Men efter mig kommer en som är starkare än jag. Jag är inte ens värdig att ta av honom hans sandaler.[d] Han ska döpa er i den heliga Anden och eld. 12 Han har kastskoveln i sin hand, färdig att rensa upp sin tröskplats och samla vetet i ladan, men agnarna ska han bränna upp i en eld som aldrig slocknar.”
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.