Print Page Options
Previous Prev Day Next DayNext

Book of Common Prayer

Daily Old and New Testament readings based on the Book of Common Prayer.
Duration: 861 days
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln) (SVL)
Version
Psaltaren 107:33-108:13

33 Herren låter floderna torka upp,

34 och det bördiga landet gör han till en saltöken, när innevånarnas ondska tar överhand.

35 Men han kan också göra en oas mitt i ett ökenland och låta vattenkällor bryta fram.

36 Han låter nybyggare komma dit hungriga, och de bygger där sina städer och

37 odlar sina fält. De planterar sina vingårdar och får sedan stora och rika skördar!

38 Han välsignar dem rikligen, och de får många barn. Också deras boskapshjordar förökas mer och mer.

39 Men när Guds folk på nytt blir besegrat och förödmjukat och utsatt,

40 så visar Gud avsky för dessa förtryckare och låter dem irra omkring i öknen.

41 Men han befriar de hjälplösa ur deras elände och låter dem få många barn och ha stor framgång.

42 Överallt kommer goda människor att se det och fyllas av glädje, medan de ogudaktiga står häpna.

43 Om du är förståndig bör du lyssna till vad jag säger. Tänk på hur Herren på allt sätt visar sin godhet!

Gud, visa din makt!

1-2 Gud, i mitt inre är jag fullkomligt lugn. Jag vill sjunga och vara glad inför dig.

Vakna upp, harpa och lyra! Jag vill börja dagen med sång och spel.

Jag vill prisa dig överallt i världen. Inför alla människor vill jag sjunga om dig,

för din godhet är större än man kan mäta. Den är högre än himlen. Din trofasthet når upp till skyarna.

Din härlighet sträcker sig längre än himlen och den breder ut sig över hela jorden.

Hjälp oss och rädda oss, för vi är ju det folk som du älskar.

Gud har lovat att hjälpa oss. Han har gett oss sitt heliga löfte. Inte att undra på att jag är glad! Trakten kring Sikem ska jag ge mitt folk, och Suckot-dalen ska jag låta tillfalla dem.

Gileads och Manasses områden är fortfarande mina! säger han. Efraim är min hjälm, och Juda är spiran i min hand.

10 Moabs land ska vara en obetydlig tjänare och mot Edom ska jag kasta min sko i triumf, och bland filisteerna ska mitt segerrop höras.

11-12 Vem kan föra mig i triumf in i Edoms starka städer? Kan Gud göra det, han som har förkastat oss? Ja, bara han som överlämnade oss i våra fienders våld kan det!

13 Ja, Herre, hjälp oss mot våra fiender, för den hjälp som människor kan ge är ingenting värd.

Psaltaren 33

Herren regerar

33 Ni alla rättfärdiga, låt er glädje välla fram i lovprisning till Herren, för det är rätt att prisa honom!

Spela lovsånger på stränginstrument och harpor!

Sjung nya sånger för honom, spela på alla era instrument och sjung av glädje!

Allt vad Herren säger det menar han, och allt han gör kan man lita på.

Han älskar allt som är gott och rätt. Överallt på jorden kan man njuta av hans godhet.

Han uttalade bara ett ord, och himlen formades. Solen, månen och stjärnorna kom till på hans befallning.

Han samlade haven till en plats, och han fyllde havsdjupen med deras vatten.

Alla i hela världen, män, kvinnor och barn, frukta Herren och visa vördnad för honom.

När han talade skapades världen. Den kom till på hans befallning.

10 Med ett enda andetag kan han förgöra alla planer som smids av dem som står emot honom,

11 men hans egen plan består för evigt. Hans avsikter är desamma generation efter generation.

12 Välsignat är det folk vars Gud Herren är, det folk som han har utvalt till sitt eget!

13-15 Från himlen där Herren bor, ser han varje människa. Han har skapat människornas hjärtan och vakar noggrant över allt de gör.

16-17 Inte ens den mest välrustade armé kan rädda en kung, för enbart styrka är inte tillräckligt för att rädda någon. En enda stridshäst räcker inte för att vinna seger. Den är stark, men den kan inte rädda någon.

18-19 Men Herren beskyddar alla som lyder honom, och som litar på hans ständiga kärlek. Han håller dem vid liv, även under hungersnöd!

20 Vi sätter vårt hopp till Herren, för han ska rädda oss.

21 Undra inte på att vi är lyckliga i Herren! Vi litar på hans heliga namn!

22 Ja, Herre, låt din ständiga kärlek omge oss, för vi hoppas bara på dig!

2 Samuelsboken 16

Siba förenar sig med David

16 David hade just hunnit bortom kullens topp, där Siba, den ansvarige tjänaren över Mefibofets hus, stod och väntade på honom. Han ledde ett antal åsnor lastade med tvåhundra brödkakor, hundra russinkakor, hundra fruktkakor och en skinnsäck med vin.

Kungen frågade: Vem ska ha allt detta? Siba svarade: Åsnorna är åt ditt folk att rida på, brödet och fruktkakorna åt dina män som proviant, och vinet är till för dem som blir utmattade av ökenvandringen.

Men var är Mefiboset? frågade kungen.Han stannade i Jerusalem, svarade Siba. Han tänker nog bli kung och få tillbaka sin far Sauls rike.

Då sa kungen: Om det är på det sättet, så får du överta allt han äger.Då ska jag tacka dig av hela mitt hjärta, svarade Siba.

Simei förbannar David

När David och hans sällskap gick förbi Bahurim, kom en man ut från byn och förbannade dem. Han hette Simei, son till Gera och släkt med Saul.

Han kastade sten på kungen och hans officerare, trots att de på alla sidor var omgivna av soldater.

7-8 Ge dig iväg härifrån, din mördare och skurk! ropade han till David. Herren ska hämnas på dig, för att du mördade kung Saul och hans familj. Du stal hans tron, och nu har Herren gett den till din son Absalom. Äntligen får du smaka lite av din egen medicin, din mördare!

Varför ska en sådan få förbanna Ers Majestät? frågade Abisai. Ska jag hugga huvudet av honom?

10 Nej, sa kungen. Lägg dig inte i det här! Om Herren har sagt till honom att förbanna mig, varför ska jag då hindra honom?

11 Min egen son försöker ju döda mig, så varför ska vi bry oss om en benjaminit som bara förbannar mig? Lämna honom ifred, för utan tvivel har Herren sagt till honom att göra detta!

12 Och kanske kommer Herren att se till min situation, och då kommer han att välsigna mig i stället för att förbanna.

13 David och hans män fortsatte framåt medan Simei höll jämna steg med dem vid sidan om vägen. Han förbannade dem och kastade sten och jord på David.

14 När kungen och hans sällskap nådde sitt mål var de mycket trötta och stannade för att vila ut.

Absalom griper makten

15 Under tiden hade Absalom och hans män kommit till Jerusalem tillsammans med Ahitofel.

16 När Davids vän arkiten Husai kom till staden gick han omedelbart för att träffa Absalom. Länge leve kungen! utropade han. Länge leve kungen!

17 Är det så här du behandlar din vän David? frågade Absalom honom. Varför är du inte tillsammans med honom?

18 Därför att jag arbetar för den man som är utvald av Herren och av Israel, svarade Husai.

19 Och varför skulle jag inte göra det? Jag hjälpte din far, och nu vill jag hjälpa dig!

20 Då vände sig Absalom till Ahitofel och frågade honom: Vad ska jag göra härnäst?

21 Ahitofel sa till honom: Gå och ligg med de av din fars bihustrur, som han har lämnat kvar här att sköta palatset. Låt hela Israel se hur du förolämpar honom. Det kommer att stärka din ställning.

22 Då satte man upp ett tält på palatsets tak som alla kunde se, och där låg Absalom med sin fars bihustrur.

23 Absalom gjorde allt vad Ahitofel sa, precis som David hade gjort. Hans råd ansågs nämligen komma direkt från Herren.

Apostlagärningarna 22:17-29

17-18 När jag hade kommit tillbaka till Jerusalem, och en dag stod och bad i templet var jag plötsligt liksom i en annan värld. Jag såg Herren, och han sa till mig: 'Skynda dig! Lämna Jerusalem, för människorna här kommer inte att tro dig när du förkunnar mitt budskap.'

19 'Men Herre

20 Och när Stefanos, som vittnade om dig, dödades, stod jag där och tyckte det var rätt. Jag till och med vaktade kläderna åt de män som stenade honom!'

21 Men Gud sa till mig: 'Lämna Jerusalem, för jag ska sända dig långt bort till andra folk än judarna!'

22 Så långt hade folkmassan lyssnat, men när Paulus sa detta, ropade de med en mun: Bort med en sådan människa! Döda honom! Han har inte rätt att leva!

23 De skrek i högan sky och kastade klädesplagg och jord omkring sig.

Paulus avslöjar att han är romersk medborgare

24 Därför förde kommendanten in Paulus i kasernen och befallde att man skulle slå honom med piskor tills han bekände sitt brott. Han ville nämligen veta varför folkmassan hade blivit så rasande.

25 När de band Paulus för att piska honom, sa han till en officer som stod där: Är det tillåtet att misshandla en romersk medborgare som inte ens har ställts inför rätta?

26 Officeren gick då till kommendanten och sa: Vad är det du tänker göra? Den här mannen är romersk medborgare!

27 Kommendanten kom då och frågade Paulus: Säg mig, är du romersk medborgare? Ja, det är jag faktiskt! svarade Paulus.

28 Det är jag också, muttrade kommendanten, och det har kostat mig en hel del!Jag blev det när jag föddes, svarade Paulus.

29 Soldaterna, som stod färdiga att piska honom, försvann kvickt när de hörde att Paulus var romersk medborgare. Och kommendanten själv blev förskräckt, eftersom det var han som hade befallt att Paulus skulle bindas och piskas.

Markus 11:1-11

Jesus rider in i Jerusalem på en åsna

11 När de närmade sig byarna Betfage och Betania som låg alldeles utanför Jerusalem vid Oljeberget, skickade Jesus två av sina lärjungar i förväg.

Gå in i byn som ligger framför er, sa han till dem. När ni kommer fram dit, så får ni se en ung åsna stå bunden där, som ingen har ridit på än. Ta den och kom hit med den.

Och om någon frågar vad ni tänker göra med den så säg bara: 'Vår Mästare behöver den, men han kommer snart att lämna tillbaka den.'

4-5 De två männen gav sig iväg och fann åsnan stå bunden på bygatan vid en husport. Medan de höll på att lösgöra den sa några som stod där: Vad tar ni er till med? Tänker ni ta åsnan?

De svarade som Jesus hade sagt, och då lät man dem ta den.

De ledde sedan den unga åsnan till Jesus, och lärjungarna lade sina mantlar på den och Jesus steg upp på den och red mot Jerusalem.

För att hylla honom lade många människor ut sina kläder som en matta framför honom och andra bredde ut gröna kvistar från träden.

Och både de och de som gick bakom Jesus ropade: Leve kungen! Må Herrens välsignelse vila över honom som nu kommer!

10 Välsignat är det rike som han för med sig, vår fader Davids rike. Gud bevare kungen!

11 Sedan red han in i Jerusalem och gick in i templet. Där gick han runt och iakttog noga allt vad som försiggick. Men eftersom det redan var sent på eftermiddagen återvände han till Betania med de tolv lärjungarna.

Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln) (SVL)

Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®