Print Page Options
Previous Prev Day Next DayNext

Book of Common Prayer

Daily Old and New Testament readings based on the Book of Common Prayer.
Duration: 861 days
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) (NUB)
Version
Psaltaren 148-150

Hela skapelsen prisar och ärar Herren

148 Halleluja!

Lova Herren i himlen!
    Lova honom i höjden!
Lova honom, alla hans änglar,
    lova honom, hela hans härskara!
Lova honom, sol och måne
    lova honom, alla lysande stjärnor!
Lova honom, ni himlarnas himmel
    och ni vatten ovanför himlen!

De ska prisa Herrens namn,
    för han gav en befallning, och de skapades.
Han gav dem för evigt deras plats.
    Han gav en befallning som aldrig kan upphävas.
Lova Herren på jorden,
    ni havsodjur och alla djup,
blixt och hagel, snö och dimma,
    du stormvind, som lyder hans ord,
alla berg och kullar,
    alla fruktträd och cedrar,
10 vilddjur och boskap,
    kräldjur och flygande fåglar,
11 alla jordens kungar och folk
    med alla sina härskare och domare,
12 unga män och flickor,
    gamla och unga.

13 De ska lova Herrens namn.
    Endast hans namn är upphöjt,
    hans majestät sträcker sig över himmel och jord.
14 Han har lyft ett horn[a] åt sitt folk,
    lovprisning för alla sina fromma,
    för Israels folk som står honom nära.

Halleluja!

Jubel över seger

149 Halleluja!

Sjung en ny sång till Herren,
    hans lov i de frommas församling!
Israel ska glädja sig över sin skapare,
    Sions folk jubla över sin kung!
De ska lova hans namn med dans
    och lovsjunga honom till tamburin och harpor.
Herren älskar sitt folk,
    och de ödmjuka kröner han med räddning.
De fromma ska jubla i ära,
    sjunga glädjesång på sin bädd.

Lovprisning till Gud ska vara i deras mun
    och ett skarpt svärd i deras händer,
för att hämnas på nationer
    och straffa folk,
för att binda folkens kungar med kättingar,
    sätta järnbojor på deras furstar
och verkställa de domar som beslutats mot dem.
    En ära är detta för alla hans fromma.

Halleluja!

En avslutande lovsång

150 Halleluja!

Lova Gud i hans helgedom.
    Lova honom i hans mäktiga himlafäste.
Lova honom för hans väldiga gärningar.
    Lova honom för hans oerhörda storhet.
Lova honom med trumpetstötar,
    med harpa och lyra.
Lova honom med tamburiner och dans.
    Lova honom med stränginstrument och flöjter.
Lova honom med klingande cymbaler,
    lova honom med ljudande cymbaler.
Må allt som andas prisa Herren!

Halleluja!

Psaltaren 114-115

Bäva för Herrens fruktansvärda makt, som han visade vid uttåget ur Egypten

114 När Israel drog ut från Egypten,
    Jakobs släkt från ett folk med främmande språk,
då blev Juda hans helgedom,
    Israel hans rike.

Havet såg det och flydde,
    och Jordanfloden vände tillbaka.
Bergen hoppade som baggar,
    och höjderna som lamm.

Varför flyr du hav,
    varför vänder du tillbaka, Jordan?
Varför hoppar ni berg som baggar,
    ni höjder som lamm?

Darra, jord, inför Herren,
    inför Jakobs Gud!
Han gör klippan till en vattenrik sjö
    och stenen till en vattenkälla.

Herren tillhör all ära

115 Inte åt oss, Herre, inte åt oss,
    utan åt ditt namn ge ära,
för din nåds och din trofasthets skull.

Varför får folk säga:
    ”Var finns deras Gud?”
Vår Gud är i himlen,
    och han gör vad han vill.
Deras gudar är silver och guld,
    människohänders verk.
De har mun men kan inte tala,
    ögon, men kan inte se.
De har öron men kan inte höra,
    näsa, men kan inte lukta.
De har händer, men kan inte gripa,
    och fötter, men kan inte gå.
    De ger inga ljud ifrån sin strupe.
De som gjort dessa blir som de,
    ja, alla som förtröstar på dem.

Israel, förtrösta på Herren!
    Han är deras hjälp och sköld.
10 Arons släkt, förtrösta på Herren!
    Han är deras hjälp och sköld.
11 Alla ni som fruktar Herren, förtrösta på honom!
    Han är deras hjälp och sköld.

12 Herren tänker på oss
    och vill välsigna Israels folk,
    han vill välsigna Arons släkt.
13 Han vill välsigna var och en som fruktar Herren,
    små och stora.

14 Herren ge många barn till er och era ättlingar.
15 Må ni bli välsignade av Herren,
    som har gjort både himmel och jord.

16 Himlen tillhör Herren,
    men han har överlämnat jorden åt människorna.
17 De döda prisar inte Herren,
    de som har gått ner i tystnaden.
18 Men vi lovar Herren, nu och för evigt!

Halleluja!

Error: Book name not found: Sir for the version: nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
1 Korintierbrevet 10:1-13

Varning för avgudadyrkan

10 Syskon, jag vill att ni ska veta att våra förfäder alla var under ett moln, och alla gick genom havet. Alla blev döpta till Mose i molnet och havet. Alla åt av samma andliga mat, och alla drack av samma andliga dryck – de drack ur en andlig klippa som följde dem. Och den klippan var Kristus.[a] Men Gud var missnöjd med de flesta av dem, och därför lät han dem dö i öknen.

Allt detta är exempel som varnar oss för att lockas av det onda, så som de blev lockade av det. Delta inte i avgudadyrkan så som många av dem gjorde. Det står ju skrivet: ”Folket slog sig ner för att äta och dricka, och sedan reste de sig för att roa sig.”[b] Vi får inte heller ägna oss åt sexuell omoral som många av dem gjorde, vilket ledde till att 23 000 personer dödades på en enda dag.[c] Och vi får inte sätta Herren på prov som många av dem gjorde, vilket ledde till att de blev dödade av ormar.[d] 10 Knota inte heller, som många av dem gjorde, vilket ledde till att de blev dödade av fördärvaren.[e]

11 Allt det som hände med dem är exempel som skrevs ner för att hjälpa oss som har tidsåldrarnas slut nära inpå oss. 12 Den som tror sig stå stadigt bör se till att han inte faller. 13 Ingen värre prövning har drabbat er än sådana som drabbar människor överlag. Men Gud är trofast och låter er inte prövas mer än vad ni kan klara av. När ni prövas visar han också en utväg så att ni kan härda ut.

Matteus 16:13-20

Petrus kallar Jesus för Messias

(Mark 8:27-30; Luk 9:18-21)

13 När Jesus kom till området kring Caesarea Filippi[a] frågade han sina lärjungar: ”Vem säger människorna att Människosonen är?” 14 De svarade: ”Somliga säger Johannes döparen, några säger Elia och andra Jeremia eller någon annan av profeterna.”

15 Då frågade han dem: ”Vem säger ni att jag är?” 16 Simon Petrus svarade: ”Du är Messias, den levande Gudens Son.”

17 ”Du är lycklig, Simon, Jonas son”, sa Jesus, ”för min Fader i himlen, och inte någon människa av kött och blod, har visat detta för dig. 18 Jag säger dig att du är Petrus[b], och på den klippan ska jag bygga min församling. Inte ens dödsrikets portar ska kunna besegra den. 19 Jag ska ge dig nycklarna in till himmelriket. Allt du binder på jorden blir bundet i himlen och allt du löser på jorden blir löst i himlen.[c]

20 Sedan förbjöd han sina lärjungar att berätta för någon att han var Messias.

nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) (NUB)

Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.