Previous Prev Day Next DayNext

Book of Common Prayer

Daily Old and New Testament readings based on the Book of Common Prayer.
Duration: 861 days
Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Version
Psaltaren 25

Bön om ledning och nåd

25 [a]Av David.

Herre, jag lyfter min själ till dig.
    (A) Min Gud, jag litar på dig.
Låt mig inte behöva skämmas[b],
    låt inte mina fiender
        triumfera över mig!
(B) Nej, ingen som hoppas på dig
        ska skämmas.
    Skämmas ska de som sviker
        utan orsak.

(C) Herre, visa mig dina vägar,
    lär mig dina stigar.
Led mig i din sanning och lär mig,
    för du är min frälsnings Gud,
        på dig hoppas jag alltid.
(D) Tänk på din barmhärtighet
        och din nåd, Herre,
    för de är av evighet.
(E) Tänk inte på min ungdoms synder
        och brott,
    utan tänk på mig efter din nåd,
        för din godhets skull, Herre.

(F) Herren är god och rättfärdig,
    därför undervisar han syndare
        om vägen.
(G) Han leder de ödmjuka rätt,
    han lär de ödmjuka sin väg.
10 (H) Alla Herrens vägar
        är nåd och sanning
    för dem som håller hans förbund
        och vittnesbörd.
11 För ditt namns skull, Herre,
    förlåt min synd,
        för den är stor.

12 (I) Den som vördar[c] Herren
    undervisar han om vägen
        han ska välja.
13 (J) Hans själ ska vila i det goda,
    och hans ättlingar ska ärva landet.
14 (K) Herren är förtrolig
        med dem som vördar honom,
    sitt förbund gör han känt för dem[d].

15 (L) Mina ögon ser alltid
        upp till Herren,
    för han drar mina fötter ur nätet.
16 Vänd dig till mig
        och förbarma dig över mig,
    för jag är ensam och betryckt.
17 Mitt hjärtas ångest är stor.
    För mig ut ur min nöd!
18 (M) Se hur plågad och trött jag är,
    förlåt mig alla mina synder.
19 (N) Se mina fiender,
    de är många och hatar mig
        med våldsamt hat.
20 Bevara min själ och rädda mig,
    låt mig inte behöva skämmas,
        för jag flyr till dig.
21 Låt oskuld och ärlighet bevara mig,
    för jag hoppas på dig.

22 Gud, befria Israel
    ur all dess nöd.

Psaltaren 9

Tacksamhet för seger över fiender

[a]För körledaren, till "Sonens död".[b] En psalm av David.

(A) Jag vill tacka Herren
        av hela mitt hjärta,
    jag vill förkunna alla dina under.
Jag vill glädja mig och jubla i dig,
    jag vill lovsjunga ditt namn,
        du den Högste.

Mina fiender viker tillbaka,
    de faller och förgås
        inför ditt ansikte,
(B) för du har hävdat min rätt
        och fört min talan.
    Du sitter på din tron
        som en rättfärdig domare.
(C) Du har straffat hedningarna
        och förgjort de gudlösa,
    utplånat deras namn
        för alltid och för evigt.
(D) Fienden är borta,
        utrotad för alltid.
    Du har ödelagt deras städer,
        minnet av dem är utplånat.

(E) Herren regerar för evigt,
    han har rest sin tron till dom.
(F) Han ska döma världen
        med rättfärdighet,
    hålla dom bland folken
        med rättvisa.
10 (G) Herren är en borg
        för den förtryckte,
    en borg i nödens tider.
11 De som känner ditt namn
        litar på dig,
    för du överger inte dem
        som söker dig, Herre.
12 (H) Lovsjung Herren som bor i Sion,
    förkunna hans gärningar
        bland folken,
13 (I) för han som straffar blodsdåd
        kommer ihåg dem,
    han glömmer inte
        de svagas rop.

14 (J) Förbarma dig över mig, Herre!
    Se hur jag plågas
        av dem som hatar mig,
    du som lyfter mig
        från dödens portar
15 för att förkunna allt ditt lov
    och jubla över din frälsning
        i dottern Sions portar.
16 (K) Hedningarna sjönk
        i den grav som de grävde,
    deras fot fastnade
        i nätet de lade ut.
17 (L) Herren har gjort sig känd,
        han har skipat rätt.
    Den gudlöse snärjs
        av sin egen gärning.
            Higgajón[c], Sela

18 De gudlösa ska vika tillbaka
        ner i dödsriket,
    alla hedningar som glömmer Gud.
19 (M) Men den fattige ska inte
        vara glömd för alltid,
    de svagas hopp ska inte
        försvinna för evigt.

20 (N) Res dig, Herre!
    Låt inte människor få makten,
        låt hedningarna bli dömda
            inför ditt ansikte.
21 (O) Slå dem med skräck, Herre.
    Låt hedningarna förstå
        att de bara är människor. Sela

Psaltaren 15

Herrens krav på rättfärdighet

15 (A) En psalm av David.

Herre, vem får vara i ditt tält?
    Vem får bo på ditt heliga berg?

(B) Den som lever rent
    och handlar rätt
        och talar sanning av hjärtat –
(C) den som inte förtalar
        med sin tunga,
    som inte gör sin nästa illa
        och inte drar skam över
            sin granne,
(D) den som föraktar den förkastlige
    men ärar dem som
        vördar Herren,
    som inte bryter sin ed
        även om det smärtar,
(E) som inte ockrar med sina pengar
    eller tar mutor mot den oskyldige.

Den som handlar så
    ska aldrig någonsin vackla.

Error: Book name not found: Sir for the version: Svenska Folkbibeln 2015
Uppenbarelseboken 7:1-8

De etthundrafyrtiofyra tusen

(A) Sedan såg jag fyra änglar stå vid jordens fyra hörn och hålla tillbaka jordens fyra vindar så att ingen vind skulle blåsa över jorden eller havet eller något träd. Och jag såg en annan ängel som kom upp från öster med den levande Gudens sigill[a]. Han ropade med stark röst till de fyra änglarna som hade fått makt att skada jorden och havet: (B) "Skada inte jorden eller havet eller träden förrän vi har satt sigill på vår Guds tjänares pannor!"

(C) Och jag hörde antalet av dem som hade fått sigillet, etthundrafyrtiofyra tusen[b] från Israels alla stammar:

av Juda stam tolv tusen
    som fått sigillet,
av Rubens stam tolv tusen,
av Gads stam tolv tusen,
av Ashers stam tolv tusen,
av Naftalis stam tolv tusen,
av Manasses stam tolv tusen,
av Simeons stam tolv tusen,
av Levis stam tolv tusen,
av Isaskars stam tolv tusen,
av Sebulons stam tolv tusen,
av Josefs stam tolv tusen
och av Benjamins stam tolv tusen
    som fått sigillet.

Lukasevangeliet 9:51-62

Jesus på väg upp till Jerusalem

51 (A) När tiden för hans upptagande[a] var inne vände han sitt ansikte mot Jerusalem, fast besluten att gå dit. 52 Han sände budbärare framför sig, och de gick i väg och kom in i en samarisk by för att förbereda hans ankomst. 53 (B) Men folket tog inte emot honom, eftersom han var på väg mot Jerusalem. 54 (C) När lärjungarna Jakob och Johannes såg det, sade de: "Herre, vill du att vi ska kalla ner eld från himlen som förtär dem[b]?" 55 Men Jesus vände sig om och tillrättavisade dem.[c] 56 Och de gick vidare till en annan by.

Lärjungaskapets kostnad

57 (D) Medan de vandrade vägen fram sade någon till honom: "Jag vill följa dig vart du än går." 58 Jesus svarade honom: "Rävarna har lyor och himlens fåglar har bon, men Människosonen har ingenstans att vila sitt huvud."

59 Till en annan sade han: "Följ mig!" Mannen svarade: "Herre, låt mig först gå och begrava min far[d]." 60 Jesus sade till honom: "Låt de döda[e] begrava sina döda, men gå du och förkunna Guds rike!"

61 (E) En annan sade: "Jag ska följa dig, Herre. Men låt mig först ta farväl av min familj." 62 (F) Jesus svarade: "Den som sätter handen till plogen och sedan blickar bakåt passar inte för Guds rike."

Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)

Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation