Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
Psalm 100
Jubel över att Herren är Gud
1 En tacksägelsepsalm.
Höj jubel till Herren, alla länder!
2 Tjäna Herren med glädje,
kom inför hans ansikte med jubelrop!
3 Besinna att Herren är Gud.
Han har gjort oss och inte vi själva.
Vi är hans folk och får i hans hjord.
4 Gå in i hans portar med tacksägelse,
i hans gårdar med lov.
Tacka honom, lova hans namn!
5 Ty Herren är god,
hans nåd varar i evighet,
hans trofasthet från släkte till släkte.
17 Israel är ett vilsekommet får
som jagats av lejon.
Först slukade kungen i Assyrien det, och till slut har Nebukadressar, kungen i Babel, gnagt dess ben. 18 Därför säger Herren Sebaot, Israels Gud, så: Se, jag skall straffa kungen i Babel och hans land, liksom jag har straffat kungen i Assyrien. 19 Jag skall föra Israel tillbaka till hans betesmarker, och han skall få gå i bet på Karmel och i Basan. På Efraims berg och i Gilead skall han få äta sig mätt.
20 I de dagarna och på den tiden, säger Herren,
skall man söka efter Israels missgärning
och den skall inte mer vara till,
efter Juda synder och de skall inte mer finnas.
Ty jag skall förlåta dem som jag låter leva kvar.
31 Än en gång tog judarna upp stenar för att stena honom. 32 Jesus sade till dem: "Många goda gärningar från Fadern har jag låtit er se. För vilken av dem vill ni stena mig?" 33 Judarna svarade: "Det är inte för någon god gärning vi vill stena dig, utan därför att du hädar och gör dig själv till Gud, du som är en människa." 34 Jesus svarade dem: "Står det inte skrivet i er lag:[a] Jag har sagt att ni är gudar? 35 Om han nu kallar dem som fick Guds ord för gudar - och Skriften kan inte göras om intet - 36 hur kan ni då säga till honom, som Fadern har helgat och sänt till världen: Du hädar, därför att jag sade: Jag är Guds Son. 37 Om jag inte gör min Faders gärningar, så tro mig inte. 38 Men om jag gör dem, så tro på gärningarna, om ni inte kan tro på mig. Då skall ni inse och förstå att Fadern är i mig och jag i Fadern." 39 De försökte gripa honom igen, men han drog sig undan och gick bort från dem.
40 Sedan begav han sig återigen till det ställe på andra sidan Jordan, där Johannes tidigare hade varit när han döpte. Där stannade han. 41 Många kom till honom, och de sade: "Johannes gjorde visserligen inte något tecken, men allt vad han sade om Jesus var sant." 42 Och många kom där till tro på honom.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln