Revised Common Lectionary (Semicontinuous)

Saul vänder om

9 Saul som fortfarande var fylld av hat och mordlust mot Herrens lärjungar gick till översteprästen. ² Han bad att få med sig brev adresserade till synagogorna i Damaskus så att han skulle få tillstånd att arrestera alla där som hörde till Vägen^[a], både män och kvinnor. Sedan skulle han föra dem som fångar till Jerusalem.

³ Men när han rest iväg och närmade sig Damaskus, omgavs han plötsligt av ett starkt ljussken från himlen. ⁴ Och han föll till marken och hörde en röst som sa: ”Saul! Saul! Varför förföljer du mig?”

⁵ Han frågade: ”Vem är du, Herre^[b]?”

Rösten svarade: ”Jag är Jesus, den som du förföljer. ⁶ Res dig upp och gå in i staden, så får du veta vad du ska göra.”

⁷ Männen som var tillsammans med Saul stod där alldeles stumma, för de hörde rösten men såg ingen. ⁸ När Saul reste sig från marken och öppnade sina ögon, kunde han inte se. De tog honom vid handen och ledde honom in i Damaskus. ⁹ Under tre dagar var han sedan blind och han varken åt eller drack.

¹⁰ Men i Damaskus fanns en lärjunge som hette Ananias och Herren talade nu till honom i en syn och sa: ”Ananias!”

”Ja, Herre!” svarade han.

¹¹ Då sa Herren till honom: ”Gå till Raka gatan och in i Judas hus och fråga där efter en man som heter Saul från Tarsos. Han ber ¹² och i en syn har han sett att en man som heter Ananias ska komma in och lägga händerna på honom så att han kan se igen.”

¹³ ”Men Herre!” svarade Ananias. ”Jag har hört av många om den mannen och allt ont som han har gjort mot dina heliga i Jerusalem. ¹⁴ Och här har han en fullmakt med sig från översteprästerna att arrestera alla som åkallar ditt namn!”

¹⁵ Men Herren sa till honom: ”Gå, för jag har utsett honom till att vara mitt redskap! Han ska göra mitt namn känt för många olika folk och makthavare och för Israels folk. ¹⁶ Och jag ska visa honom hur mycket han måste lida för mitt namn.”

¹⁷ Då gick Ananias dit och kom in i Judas hus. Han lade sina händer på Saul och sa: ”Saul, min bror, Herren själv, Jesus, som visade sig för dig på vägen, har sänt mig för att du ska få din syn tillbaka och bli fylld av den heliga Anden.”

¹⁸ I samma stund var det som om flagor föll från Sauls ögon och han kunde se igen. Han reste sig då genast upp och lät döpa sig ¹⁹ och när han ätit, fick han krafterna tillbaka.

Saul i Damaskus och Jerusalem

Saul stannade sedan några dagar hos lärjungarna i Damaskus ²⁰ och han började genast förkunna i synagogorna att Jesus är Guds Son.

En hyllning till Gud och ett tack för befrielse

30 En psalm, en sång av David vid tempelinvigningen.

¹¹ Sedan såg jag och hörde en stor kör av änglar, och de stod runt tronen och de fyra levande varelserna och de tjugofyra äldste. De var tiotusentals och åter tiotusentals, tusentals och åter tusentals i antal. ¹² De sjöng med väldig kraft:

¹³ Sedan hörde jag allt skapat i himlen och på jorden och under jorden och i havet säga:

¹⁴ De fyra levande varelserna sa: ”Amen.” Och de äldste föll ner och tillbad.

Jesus visar sig för sina lärjungar när de fiskar

21 Senare visade sig Jesus för sina lärjungar igen vid Tiberiassjön^[a] och så här gick det till:

² Simon Petrus, Tomas som kallades Tvillingen, Natanael från Kana i Galileen, Sebedaios söner och två andra lärjungar var där tillsammans. ³ Då sa Simon Petrus till de andra: ”Jag ger mig ut och fiskar” och de andra svarade: ”Vi följer också med!” Så steg de i båten och for ut på sjön men de fick ingenting på hela natten.

⁴ När det sedan blev morgon, stod Jesus på stranden men lärjungarna förstod inte att det var han.

⁵ Jesus sa till dem: ”Mina barn, har ni inte fått någon fisk?”

”Nej”, svarade de.

⁶ Då sa han: ”Kasta ut nätet på höger sida om båten, så får ni.” De gjorde så och nu fick de så mycket fisk att de inte orkade dra in nätet.

⁷ Den lärjunge som Jesus älskade,^[b] sa då till Petrus: ”Det är Herren!” När Simon Petrus hörde att det var Herren, knöt han om sig sitt ytterplagg för han hade nästan inget på sig och hoppade i vattnet. ⁸ De andra lärjungarna kom efter med båten och släpade nätet med fiskarna. De hade bara ungefär hundra meter kvar till stranden. ⁹ När de kom i land, såg de en glödhög och fisk som låg där och bröd.

¹⁰ Jesus sa nu till dem: ”Hämta några av fiskarna som ni just fick!” ¹¹ Då steg Simon Petrus upp och drog det fulla nätet iland. Det fanns 153 stora fiskar där men trots att det var så fullt, gick det inte sönder.

¹² Jesus sa sedan till dem: ”Kom hit och ät!” Ingen av dem vågade fråga vem han var men alla förstod att det var Herren. ¹³ Och Jesus gick fram och gav dem av brödet och fisken.

¹⁴ Detta var tredje gången som Jesus visade sig för sina lärjungar sedan han uppstått från de döda.

Jesus och Petrus

¹⁵ När de hade ätit, sa Jesus till Simon Petrus: ”Simon, Johannes son älskar^[c] du mig mer än de andra gör?”

”Ja, Herre”, svarade Petrus, ”du vet att jag har dig kär.”

”Ge då mat till mina lamm”, sa Jesus till honom.

¹⁶ Jesus frågade sedan en andra gång: ”Simon, Johannes son, älskar du mig?”

”Ja Herre”, sa Petrus, ”du vet att jag har dig kär.”

”Var då en herde för mina får”, sa Jesus.

¹⁷ För tredje gången frågade nu Jesus honom: ”Simon, Johannes son, har du mig kär?”

Petrus blev mycket ledsen över att Jesus än en gång frågade om han hade honom kär och han svarade: ”Herre, du vet allt! Du vet att jag har dig kär!”

Då sa Jesus till honom: ”Ge då mat till mina får! ¹⁸ Ja, sannerligen säger jag dig: När du var ung kunde du göra dig i ordning och gå vart du ville. Men när du blir gammal, ska du sträcka ut händerna och andra ska göra dig i ordning och föra dig dit du inte vill.^[d]” ¹⁹ Detta sa Jesus för att visa med vilket slags död Petrus skulle förhärliga Gud. Sedan sa Jesus till honom: ”Följ mig!”