Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
Psalm 75
Guds dom över de övermodiga
1 För sångmästaren, "Fördärva inte", en psalm, en sång av Asaf.
2 Vi tackar dig, Gud, vi tackar dig.
Ditt namn är nära, man talar om dina under.
3 "På den tid jag har bestämt
skall jag fälla en rättvis dom.
4 Jorden och alla som bor där kan vackla,
men jag har gjort dess pelare stadiga." Sela.
5 Jag säger till de övermodiga: "Var inte övermodiga!"
och till de ogudaktiga: "Upphöj inte hornet!"
6 Höj inte ert horn så högt,
tala inte så trotsigt och fräckt.
7 Ty inte från öster eller väster
och inte från öknen kommer upphöjelsen.
8 Nej, Gud är den som dömer,
den ene böjer han ner, den andre reser han upp.
9 Ty i Herrens hand är en bägare.
Den skummar av vin,
den är full av tillblandad dryck
och han häller upp.
Alla ogudaktiga på jorden måste dricka den i botten.
10 Men jag skall alltid förkunna
och lovsjunga Jakobs Gud.
11 Alla de ogudaktigas horn skall jag hugga av,
men den rättfärdiges horn skall bli upphöjt.
Herrens andra tal till Job
40 Då talade Herren till Job ur stormvinden. Han sade:
2 Spänn bältet om livet som en man.
Jag vill fråga dig, och du skall svara mig.
3 Vill du göra min rätt om intet,
vill du döma mig skyldig för att själv stå rättfärdig?
4 Har du en sådan arm som Gud,
och kan du dundra med din röst som han?
5 Pryd dig då med storhet och härlighet,
kläd dig i ära och majestät.
6 Sprid ut din vredes förbittring,
ödmjuka de högmodiga med en blick.
7 Underkuva alla högmodiga med en blick,
slå ner de ogudaktiga på stället.
8 Göm dem alla i stoftet,
fjättra deras ansikten i mörkret.
9 Då vill också jag prisa dig
för den frälsning som din högra hand givit dig.
10 Se Behemot,[a] som jag skapat liksom dig.
Han lever av gräs som en oxe.
11 Se kraften i hans länder
och styrkan i hans buks muskler.
12 Han bär sin svans så styv som en ceder,
senorna i hans lår är väl sammanvävda.
13 Hans benpipor är som rör av koppar,
benen liknar järnstänger.
14 Han är förstlingen av Guds verk,
men hans skapare kan dra sitt svärd mot honom.
15 Bergen bär fram mat åt honom,
och alla de vilda djuren har där sin lek.
16 Han lägger sig ner under lotusträd,
i skydd av rör och vass.
17 Lotusträd ger honom skugga,
pilträdets grenar i floden omger honom.
18 Om än floden är våldsam ängslas han ej,
om än Jordan forsar mot hans gap är han trygg.
19 Kan någon gripa tag i hans ögon
eller borra snaror genom hans nos?
20 Kan du dra upp Leviatan[b] med krok
eller få makt över hans tunga med rep?
21 Kan du föra in ett sävstrå i hans näsa
eller borra en hake genom hans käke?
22 Kommer han att vädja mycket till dig om nåd
eller tala mjuka ord till dig?
23 Kommer han att sluta fördrag med dig,
så att du kan ta honom till slav för alltid?
24 Kan du leka med honom som med en fågel
eller hålla honom i band åt dina tjänarinnor?
25 Brukar fiskarlag köpslå om honom
och dela honom mellan köpmän?
26 Kan du fylla hans hud med harpuner
och hans huvud med kastspjut?
27 Bär hand på honom,
och du skall komma ihåg den striden och aldrig mer göra om det!
28 Se, den som hoppas på seger blir besviken,
redan vid åsynen av honom är han slagen.
6 1 Låt oss därför lämna bakom oss de första grunderna i Kristi lära och föras till fullkomlighet. Låt oss inte på nytt lägga grunden med omvändelse från döda gärningar och tro på Gud, 2 med undervisning om reningar[a] och handpåläggning, om de dödas uppståndelse och en evig dom. 3 Ja, detta vill vi göra, om Gud tillåter. 4 Ty de som en gång tagit emot ljuset och smakat den himmelska gåvan, fått del av den helige Ande 5 och smakat det goda Gudsordet och den kommande världens krafter 6 men sedan avfallit, dem är det omöjligt att föra till ny omvändelse,[b] eftersom de själva på nytt korsfäster Guds Son och öppet hånar honom. 7 Ty en åker som dricker regnet som ofta faller på den och som ger god gröda åt dem som den brukas för, den åkern får välsignelse från Gud. 8 Men bär den törnen och tistlar är den värdelös, och förbannelsen är inte långt borta. Slutet blir att den bränns av.
9 Men när det gäller er, ni älskade, är vi övertygade om det bästa, vad som hör till er frälsning, fastän vi talar på detta sätt. 10 Ty Gud är inte orättvis, så att han glömmer vad ni har gjort och vilken kärlek ni har visat hans namn genom att nu som tidigare tjäna de heliga. 11 Men vi önskar att var och en av er skall visa samma iver att bevara full visshet i hoppet ända till slutet, 12 så att ni inte blir tröga utan följer dem som genom tro och uthållighet får det utlovade arvet.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln