Revised Common Lectionary (Semicontinuous)

Guds löfte till David

7 ^(A) När kungen nu satt i sitt hus och Herren hade gett honom ro från alla hans fiender runt omkring, ^2 (B) sade han till profeten Natan:^[a] ”Här bor jag i ett hus av cederträ, medan Guds ark bor i ett tält.” ³ Natan sade till kungen: ”Gå och gör allt som ligger på ditt hjärta, för Herren är med dig.”

⁴ Men den natten kom Herrens ord till Natan: ^5 (C) ”Gå och säg till min tjänare David: Så säger Herren: Skulle du bygga mig ett hus att bo i? ^6 (D) Jag har inte bott i något hus från den dag jag förde Israels barn upp ur Egypten ända till i dag, utan jag har flyttat omkring i ett tält, i ett tabernakel. ⁷ Har jag någonsin där jag flyttat omkring med alla Israels barn talat och sagt så till någon enda av Israels stammar, någon som jag satt till herde för mitt folk Israel: Varför har ni inte byggt mig ett hus av cederträ?

^8 (E) Nu ska du säga så till min tjänare David: Så säger Herren Sebaot: Det var jag som hämtade dig från betesmarken där du följde fåren, till att bli furste över mitt folk Israel. ⁹ Jag har varit med dig på alla dina vägar och utrotat alla dina fiender för dig, och jag ska göra dig ett stort namn, som de största namnen på jorden. ^10 (F) Jag ska bereda en plats åt mitt folk Israel och plantera det så att det får bo kvar och inte oroas mer. Onda människor ska inte förtrycka det mer som förr, ¹¹ sedan tiden då jag satte domare över mitt folk Israel. Jag ska låta dig få ro från alla dina fiender.

Nu förkunnar Herren för dig att Herren ska bygga ett hus^[b] åt dig. ^12 (G) När din tid är slut och du vilar hos dina fäder ska jag efter dig upphöja din avkomling^[c] som ska utgå ur ditt liv, och jag ska befästa hans kungadöme. ^13 (H) Han ska bygga ett hus åt mitt namn, och jag ska befästa hans kungatron för evigt. ^14 (I) Jag ska vara hans far och han ska vara min son. Gör han något orättfärdigt ska jag straffa honom med människors ris och med plågor som drabbar människors barn.^[d]

Den rivna skiljemuren

^11 (A) Kom därför ihåg hur det var tidigare: ni var födda som hedningar och kallades oomskurna av dem som kallar sig omskurna, med den omskärelse som görs på kroppen av människohand. ^12 (B) På den tiden var ni utan Kristus, utestängda från medborgarskapet i Israel och utan del i förbunden med deras löfte^[a]. Ni var utan hopp och utan Gud i världen.

^13 (C) Men nu, genom Kristus Jesus, har ni som tidigare var långt borta kommit nära genom Kristi blod. ^14 (D) Han är vår frid, han som har gjort de två till ett och rivit skiljemuren^[b], fiendskapen. I sin kropp ^15 (E) har han satt lagen ur kraft med dess bud och stadgar, för att i sig själv göra de båda till en enda ny människa och så skapa frid. ^16 (F) Så skulle han försona de båda med Gud i en enda kropp genom korset, där han dödade fiendskapen. ^17 (G) Han har kommit och förkunnat frid för er som var långt borta och frid för dem som var nära. ^18 (H) Genom honom har vi båda i en och samme Ande tillträde till Fadern.

^19 (I) Därför är ni inte längre gäster och främlingar, utan medborgare med de heliga och medlemmar i Guds familj. ^20 (J) Ni är uppbyggda på apostlarnas och profeternas grund, där hörnstenen är Kristus Jesus själv. ^21 (K) I honom fogas hela byggnaden samman och växer upp till ett heligt tempel i Herren, ^22 (L) och i honom blir också ni sammanbyggda till en boning åt Gud genom Anden.

Jesus mättar fem tusen

^30 (A) Apostlarna samlades nu hos Jesus och berättade för honom allt vad de hade gjort och vad de hade undervisat om. ^31 (B) Han sade till dem: "Kom med till en öde plats där ni kan få vara ensamma och vila er lite." Det var så många som kom och gick att de inte ens fick tid att äta. ³² De gav sig av i båten till en öde plats för att få vara för sig själva.

³³ Men folk såg att de for iväg och många fick veta det, och de skyndade dit till fots från alla städerna och kom fram före dem. ^34 (C) När Jesus steg ur båten såg han en stor skara människor. Han förbarmade sig över dem, för de var som får utan herde, och han undervisade dem grundligt.

Jesus botar sjuka i Gennesaret

^53 (A) När de hade kommit över sjön nådde de land vid Gennesaret och lade till där. ⁵⁴ Så snart de steg ur båten kände folk igen Jesus, ⁵⁵ och folk skyndade ut i hela den trakten och började bära de sjuka på bårar till platsen där de hörde att han var. ⁵⁶ Överallt där han gick in, i byar, städer eller gårdar, lade man de sjuka på de öppna platserna och bad honom att de bara skulle få röra vid hörntofsen^[a] på hans mantel. Och alla som rörde vid honom blev friska^[b].