Print Page Options
Previous Prev Day Next DayNext

Revised Common Lectionary (Semicontinuous)

Daily Bible readings that follow the church liturgical year, with sequential stories told across multiple weeks.
Duration: 1245 days
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) (NUB)
Version
Psaltaren 132:1-12

Davids löfte, Herrens löfte

132 En vallfartssång.

Herre, kom ihåg allt lidande som David fick utstå.
    Han svor en ed inför Herren,
    gav ett löfte inför Jakobs Mäktige:
”Jag vill inte gå in i mitt hus,
    och jag vill inte lägga mig i min säng,
inte tillåta mina ögon att slutas i sömn
    eller mina ögonlock att tyngas av slummer,
förrän jag funnit en plats åt Herren,
    en boning åt Jakobs Mäktige.”

Vi hörde om den[a] i Efrata
    och fann den på Jaars fält.
Låt oss gå till hans boning,
    falla ner inför hans fotpall.
Res dig, Herre, gå till din viloplats,
    du och din makts ark!
Dina präster ska vara klädda i rättfärdighet,
    dina fromma ska jubla av glädje!

10 För din tjänare Davids skull,
    förkasta inte din smorde.

11 Herren har svurit David en ed,
    som han aldrig tar tillbaka:
”Dina egna ättlingar
    ska jag låta sitta på din tron.
12 Om dina söner håller mitt förbund
    och mina befallningar som jag ger dem,
    ska även deras söner för alltid sitta på din tron.”

Psaltaren 132:13-18

13 För Herren har utvalt Sion,
    där har han velat ha sin boning.
14 ”Detta är min viloplats för evigt.
    Här vill jag bo, det är min önskan.
15 Jag ska välsigna Sion med riklig försörjning
    och mätta dess fattiga med mat.
16 Jag ska klä dess präster i frälsning,
    och dess fromma ska jubla av glädje.

17 Här vill jag låta ett horn[a] växa upp åt David;
    jag har satt upp en lampa åt min smorde.
18 Hans fiender ska jag klä i skam,
    men kronan på hans huvud ska stråla.”

2 Kungaboken 22:11-20

11 När kungen hörde vad som stod skrivet i lagboken, rev han sönder sina kläder. 12 Han befallde Hilkia och Achikam, Shafans son, Akbor, Mikajas son, och sekreteraren Shafan och sin assistent Asaja: 13 ”Gå och fråga Herren för min, för folkets och för hela Juda räkning om det som står i den bok som nu upptäckts. Herrens vrede är stor och har flammat upp mot oss, eftersom våra förfäder inte har lytt det som står i denna bok och inte handlat efter alla hans föreskrifter.”

14 Prästen Hilkia, Achikam, Akbor, Shafan och Asaja gick därför till profetissan Hulda, hustru till Shallum, föreståndaren för klädkammaren, Tikvas son och Harchas sonson. Hon bodde i Jerusalem i Nya Staden. När de talade med henne om detta, 15 svarade hon dem: ”Så säger Herren, Israels Gud: ’Säg till den man som skickade er till mig: 16 Så säger Herren: Jag kommer att låta olycka drabba denna plats och dess invånare, så som det står omtalat i boken kungen av Juda har läst. 17 De har övergett mig, tänt offereld åt andra gudar och väckt min vrede genom allt de gjort, och därför ska min vrede drabba denna plats, och den kan inte släckas.’ 18 Säg till kungen av Juda, som skickade er hit för att fråga Herren: ’Så säger Herren, Israels Gud, om de ord du har hört: 19 Därför att du är bedrövad i ditt innersta och har ödmjukat dig inför Herren, sedan du fått höra mina ord mot denna plats och dess invånare, för att de skulle väcka fasa och förbannelser, och du har rivit sönder dina kläder och gråtit inför mig, har jag hört dig, säger Herren. 20 Jag ska låta dig dö och bli begravd bland dina fäder i ro. Du får slippa se allt det onda som jag ska låta komma över denna plats.’ ”

De återvände till kungen med detta svar.

1 Korintierbrevet 15:20-28

20 Men nu är det faktiskt så att Kristus har uppstått från de döda, som den första av alla dem som somnat in. 21 Döden kom in genom en människa, och därför kom också uppståndelsen från de döda genom en människa. 22 Alla dör i Adam, och på samma sätt får alla nytt liv i Kristus. 23 Men alla i en bestämd ordning: Kristus först, och när han kommer tillbaka, alla de som tillhör honom. 24 Sedan kommer slutet, då Kristus ska överlämna riket till Gud, Fadern, sedan han har utplånat alla härskare och makter och krafter. 25 Kristus måste nämligen regera tills han har lagt alla fiender under sina fötter.[a] 26 Och den sista fienden som utplånas är döden, 27 för Gud har ”lagt allting under hans fötter.”[b] När det står att ”allting” har lagts under hans fötter betyder det naturligtvis inte att det även gäller Gud själv, eftersom det var han som lade allting under sin Son. 28 Men när allting sedan har lagts under honom, ska han underordna sig den som lade allting under honom, så att Gud blir allt i alla.

nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) (NUB)

Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.