Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
20 Han ledde mig till en rymlig plats,
han räddade mig,
för han älskar mig.
21 Eftersom jag hade handlat rättfärdigt och rent
belönade Herren mig.
22 Jag har följt Herrens vägar.
Jag har inte avfallit och vänt mig bort ifrån min Gud.
23 Jag har noga hållit hans lagar
och aldrig överträtt någon enda av dem.
24 Jag har varit fläckfri inför honom
och aktat mig för att synda.
25 Därför har Herren belönat min rättfärdighet,
mina händers renhet inför honom.
26 Du är trogen mot den som är trogen.
Du är pålitlig för den som är pålitlig.
27 Du visar dig ren mot den rene,
men den som sviker möter du med list.
28 Du räddar det folk som är förnedrat,
men du förödmjukar de stolta.
29 Du låter mitt ljus lysa, Herre, min Gud,
förvandlar mitt mörker till ljus.
30 Med din hjälp kan jag anfalla en här,
med min Gud störta fram mot en mur.
Rut följer Noomis anvisningar
3 En dag sa Noomi till Rut: ”Min dotter, jag vill försöka skaffa dig ro och trygghet. 2 Boas, vår släkting vars tjänstekvinnor du varit tillsammans med, rensar korn ute på tröskplatsen i kväll. 3 Bada och använd din bästa parfym! Ta sedan på dig dina finaste kläder och gå ner till tröskplatsen, men låt honom inte se dig förrän han har ätit och druckit. 4 Se efter var han lägger sig och gå sedan och lyft upp täcket vid hans fötter och lägg dig där. Då kommer han själv att säga vad du ska göra.”
5 ”Ja, jag ska göra precis som du säger”, svarade Rut.
Rut besöker Boas på tröskplatsen
6 Hon gick alltså bort till tröskplatsen på kvällen och följde mycket noga sin svärmors instruktioner. 7 När Boas hade avslutat sin måltid och kände sig väl till mods, gick han och lade sig bakom högen av säd.
Då gick Rut dit mycket tyst och lyfte på täcket vid hans fötter och lade sig där.
17 Nu närmade sig den tid då Gud skulle infria sitt löfte till Abraham och folket hade växt kraftigt och blivit ett stort folk i Egypten. 18 Men då fick Egypten en ny kung, en som inte kände till Josef.[a] 19 Han bemötte vårt folk med list, förtryckte våra förfäder och tvingade dem att sätta ut sina nyfödda så att de skulle dö.
20 Under den här tiden föddes Mose, ett ovanligt vackert barn. Man skötte om honom hemma i tre månader 21 men sedan satte man ut honom. Då tog faraos dotter honom och uppfostrade honom som sin egen son. 22 Mose fick gedigen utbildning i Egyptens visdom och han var handlingskraftig och talade med stor myndighet.
23 När Mose var 40 år, steg en önskan upp i hans hjärta att söka upp sitt eget folk, israeliterna. 24 Han fick då se en egypter misshandla en israelit och han skyndade genast till mannens hjälp och hämnades genom att döda egyptern. 25 Mose trodde att hans folk skulle förstå att Gud genom honom skulle rädda dem men det gjorde de inte.
26 Nästa dag fick han syn på två israeliter som råkat i slagsmål. Han försökte då medla mellan dem och sa: ’Ni är ju bröder! Varför försöker ni skada varandra?’ 27 Men mannen som hade startat slagsmålet knuffade undan Mose och frågade: ’Vem har satt dig till ledare och domare över oss? 28 Tänker du döda mig som du dödade egyptern igår?’[b] 29 När Mose hörde detta, flydde han och levde sedan som främling i Midjans land där han blev far till två söner.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.