Revised Common Lectionary (Semicontinuous)

Herrens eviga trofasthet

¹⁸ När Noomi förstod att Rut hade bestämt sig och att hon inte kunde övertala henne, slutade hon att diskutera saken.

¹⁹ De kom alltså till Betlehem tillsammans och hela staden blev förvånad över att få se dem.

”Kan det verkligen vara Noomi?” undrade kvinnorna.

²⁰ ”Kalla mig inte Noomi”, sa hon till dem. ”Kalla mig i stället Mara^[a], för den Väldige har låtit mig uppleva så mycket bitterhet. ²¹ Jag gick härifrån rik och Herren har låtit mig komma tillbaka tomhänt. Varför ska ni kalla mig Noomi när Herren har vittnat mot mig och den Väldige sänt mig sådana olyckor?”

²² Noomi återvände med sin moabitiska sonhustru Rut från Moab till Betlehem just när kornskörden skulle börja.

Prästernas uppgift i det första förbundet

9 I det första förbundet fanns det föreskrifter för gudstjänsten och den jordiska helgedomen.^{[a] 2} Tältet inreddes så att i det första rummet stod ett lampställ och ett bord med skådebröden. Det rummet kallades det heliga. ³ Bakom det andra förhänget fanns ett rum som kallades det allra heligaste. ⁴ Där i anslutning till det stod ett rökelsealtare av guld och en guldöverdragen förbundsark. I den förvarade man en kruka av guld med manna^[b], Arons stav, som en gång hade skjutit gröna skott,^[c] och förbundstavlorna. ⁵ Ovanpå arken stod härlighetens keruber^[d], som överskuggade försoningsstället. Men vi kan inte gå in på varje detalj här.

⁶ Efter att allt detta hade ställts i ordning gick prästerna ständigt in i det första rummet i tältet för att utföra sin tjänst. ⁷ Men i det innersta rummet fick bara översteprästen gå in, en gång om året, och då alltid med blod, som han offrade för sina egna och folkets synder som de hade begått i sin tanklöshet.

⁸ Så visar den heliga Anden att vägen in i helgedomen inte är öppnad så länge den första helgedomen finns kvar. ⁹ Det är en bild som syftar på vår egen tid, då man bär fram gåvor och offer som inte kan göra samvetet fullkomligt hos den som offrar. ¹⁰ De är bara yttre föreskrifter om mat och dryck och olika tvagningar, och de skulle bara gälla fram till tiden för en bättre ordning.

Jesus Kristus offrade sitt blod

¹¹ Men nu har alltså Kristus kommit som överstepräst för detta nya förbund, med allt det goda det för med sig. Han har gått genom det stora och fullkomliga tält, som inte är gjort av människor och därför inte tillhör den här världen. ¹² En gång för alla gick han in med blod i helgedomen, inte med blod från getter och kalvar,^[e] utan med sitt eget blod, och åstadkom så en evig återlösning.