Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
Arken flyttas till templet
(2 Krön 5:2—6:2)
8 Därefter kallade Salomo samman alla äldste i Israel, alla stamhövdingar och överhuvuden för de israelitiska familjerna. Han kallade dem till sig i Jerusalem för att hämta Herrens ark från Sion, Davids stad.
6 Prästerna bar in Herrens förbundsark till dess plats i det inre rummet av templet, det allra heligaste, under kerubernas vingar,
10 När prästerna gick ut från helgedomen, fylldes Herrens hus av ett moln. 11 Prästerna kunde inte fullgöra sin tjänst, därför att Herrens härlighet uppfyllde hans hus.
Salomo inviger templet
(2 Krön 6:12-40)
22 Och inför hela Israels församling stod sedan Salomo framför Herrens altare och sträckte ut sina händer mot himlen.
23 Han sa:
”Herre, Israels Gud, det finns ingen annan Gud som du, varken uppe i himlen eller nere på jorden. Du håller förbundet och visar nåd mot dina tjänare, när de helhjärtat vandrar dina vägar. 24 Du har hållit ditt löfte till din tjänare, min far David; vad du med din mun lovat har du idag med din hand fullbordat.
25 Herre, Israels Gud, uppfyll nu också det löfte du gav din tjänare, min far David, när du sa: ’Det ska aldrig saknas en ättling till dig på Israels tron, om bara dina efterkommande är vaksamma och lever inför mig som du har gjort.’ 26 Ja, Israels Gud, låt ditt löfte till din tjänare David gå i uppfyllelse.
27 Men skulle Gud vilja bo på jorden? Inte ens himlen, himlarnas himmel, kan rymma dig, så mycket mindre då templet som jag har byggt! 28 Men vänd dig ändå till din tjänares bön och vädjan, Herre, min Gud! Lyssna på det rop och den bön jag, din tjänare, idag ber inför dig: 29 Låt din blick vaka över detta tempel natt och dag, över denna plats där du har sagt att ditt namn ska vara. Hör den bön jag, din tjänare, ber till dig, vänd mot denna plats. 30 Hör din tjänares och ditt folk Israels vädjan, när de ber vända mot denna plats. Ja, hör i himlen där du bor och när du hör, förlåt!
41 Om en främling som inte tillhör ditt folk Israel kommer från ett avlägset land för ditt namns skull, 42 för även där ska man få höra om ditt stora namn och om din mäktiga hand och din utsträckta arm, och han kommer och ber vänd mot detta tempel, 43 hör då i himlen där du bor och gör vad främlingen begär av dig. Då kommer alla folk på jorden att lära känna ditt namn och frukta dig så som ditt folk Israel gör och inse att detta tempel som jag har byggt är kallat efter ditt namn.
Glädjen över Guds tempel
84 För körledaren, till gittit. Av Korachs ättlingar, en psalm.
2 Hur ljuvliga är inte dina boningar,
härskarornas Herre!
3 Jag längtar innerligen till Herrens gårdar.
Med kropp och själ jublar jag inför dig,
du den levande Guden.
4 Även sparven har funnit ett hem och svalan ett bo åt sig
där den kan lägga sina ungar:
dina altaren, härskarornas Herre,
min kung och min Gud!
5 Lyckliga är de som kan bo i ditt hus
och alltid sjunga lovsånger till dig. Séla
6 Lyckliga är de som har sin styrka i dig,
de som lagt pilgrimsvandringen på sitt hjärta.
7 När de vandrar genom Bakaträdens dal
blir den fylld av källor,
och höstregnet täcker den med välsignelser.[a]
8 De går från styrka till styrka
tills de står inför Gud på Sion.
9 Herre, härskarornas Gud, hör min bön!
Lyssna, Jakobs Gud! Séla
10 Gud, se vår sköld
och ge akt på din smorde.
11 En enda dag i dina förgårdar
är bättre än tusen andra dagar.
Jag vill hellre stå vid tröskeln till min Guds hus
än uppehålla mig i de gudlösas tält.
12 Herren Gud är sol och sköld.
Herren ger nåd och ära.
Han undanhåller inget gott från dem
som lever ostraffligt.
13 Härskarornas Herre,
lycklig är den som förtröstar på dig!
Ta på er Guds rustning
10 Till sist: Var starka i Herren och hans väldiga kraft. 11 Ta på er hela Guds vapenrustning, så att ni kan stå emot djävulens lömska attacker. 12 Det är ju inte människor vi strider mot, utan mot härskare och makter, mot mörkrets världshärskare och mot onda andemakter i himlarymden.
13 Ta därför på er hela Guds vapenrustning, så att ni kan stå emot när ni attackeras av ondskan, och behålla era ställningar när ni fullföljt allt.
14 Stå alltså fasta! Spänn på er sanningen som ett bälte och rättfärdigheten som en bröstsköld. 15 Sätt som skor på era fötter den beredskap som evangeliet om fred ger. 16 Håll alltid trons sköld framför er, för med den kan ni släcka den ondes alla brinnande pilar. 17 Ta emot frälsningens hjälm och Andens svärd, som är Guds ord. 18 Gör det under ständig bön och vädjan. Be alltid i Anden. Vaka därför, och be uthålligt för alla de heliga, utan att tröttna.
19 Be också för mig, att jag ska få de rätta orden, så att jag utan rädsla kan berätta om evangeliets hemlighet. 20 För dess skull är jag ett sändebud i kedjor.[a] Be att jag kan sprida budskapet utan rädsla, så som jag bör göra.
56 Den som äter av min kropp och dricker av mitt blod förblir i mig och jag i honom. 57 Den levande Fadern har sänt mig, och jag lever genom honom. Så ska också den som äter av mig leva genom mig. 58 Jag är brödet som har kommit ner från himlen. Det är inte likt det bröd som förfäderna åt och dog. Men den som äter av detta bröd ska leva i evighet.” 59 Detta sa Jesus när han undervisade i synagogan i Kafarnaum.
Många av Jesus lärjungar lämnar honom
60 Många av hans lärjungar som hörde honom, sa: ”Det här är ett hårt tal! Vem kan stå ut med att höra på honom?”
61 Men Jesus var väl medveten om att hans lärjungar retade sig på detta, och därför sa han till dem: ”Får det här er att ta anstöt? 62 Vad ska ni då tänka när ni får se Människosonen återvända dit upp där han var tidigare? 63 Det är bara Anden som kan ge liv, det fysiska[a] är inte till någon nytta. Vad jag har talat till er är Ande och liv. 64 Men det är några av er som inte tror.” Jesus visste ju från början vilka som inte trodde och vem det var som skulle förråda honom.
65 Han fortsatte: ”Det var därför jag sa att ingen kan komma till mig om inte min Fader ger honom det.”
66 När han hade sagt detta, drog sig många lärjungar bort från honom och ville inte längre fortsätta med honom.
67 Då frågade Jesus de tolv: ”Tänker ni också ge er iväg?”
68 Men Simon Petrus svarade: ”Herre, till vem skulle vi gå? Du har det eviga livets ord, 69 och vi tror och vet att du är Guds helige.”
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.