Revised Common Lectionary (Semicontinuous)

Glädjen över Guds tempel

84 För körledaren, till gittit. Av Korachs ättlingar, en psalm.

Salomo bygger templet

Förberedelser för tempelbygget

(2 Krön 2:1-18)

5 Kung Hiram från Tyros hade alltid varit Davids vän. När han fick höra att Salomo hade smorts till kung efter sin far, sände han sina tjänare till Salomo.

² Salomo sände tillbaka detta budskap till Hiram:

³ ”Du vet att på grund av krig och hot från alla sidor kunde min far inte bygga ett tempel åt Herrens, sin Guds, namn förrän Herren lagt alla fiender under hans fötter. ⁴ Men nu har Herren, min Gud, gett mig fred vid alla gränser, jag har inga fiender och ingen fara hotar. ⁵ Därför planerar jag nu att bygga ett tempel åt Herrens, min Guds, namn, precis som Herren talade till min far David: ’Din son ska bli din efterträdare på tronen och bygga ett tempel åt mitt namn.’

⁶ Ge nu order om att man ska hugga ner cedrar åt mig från Libanon. Mina män ska arbeta tillsammans med dina. Jag ska betala vilken lön du än begär, för som du vet finns det ingen bland oss som är lika skicklig att hugga timmer som sidonierna.”

⁷ Hiram kände sig mycket nöjd med Salomos meddelande. ”Pris ske Herren som gett David en sådan vis son till kung över detta stora folk”, sa han. ⁸ Han svarade Salomo:

”Jag har tagit emot ditt meddelande och jag ska göra allt som du har bett mig och förse dig med både cedrar och cypresser. ⁹ Mina män ska föra virket från Libanon ner till havet för att sedan flotta det utmed kusten och leverera det dit du vill ha det. Jag löser upp flottarna där och så får du ta dem därifrån. Vad beträffar ersättningen, så kan du betala med livsmedel till mitt hushåll.”

¹⁰ Hiram skaffade alltså Salomo allt det virke av ceder och cypress som han önskade ¹¹ och som betalning sände Salomo till hans hushåll 60 000 kubik vete och 6 000 liter^[a] av den finaste olivoljan. Detta gav Salomo Hiram år efter år. ¹² Herren uppfyllde sitt löfte och gav Salomo vishet. Och mellan Hiram och Salomo rådde fred och de slöt ett förbund med varandra.

⁵ Sedan sa han till dem: ”Vem av er skulle kunna ha en vän som någon gick till mitt i natten och sa: ’Min vän, låna mig tre brödkakor! ⁶ En av mina vänner har kommit resande, och jag har inget att bjuda honom på.’ ⁷ Och vännen därinne skulle då svara och säga: ’Dörren är redan låst och mina barn ligger hos mig i sängen, så jag kan inte stiga upp och ge dem till dig.’ ⁸ Men jag säger er att även om han inte stiger upp och ger honom något därför att han är en vän, så gör han det för att slippa skämma ut sig^[a]. ⁹ Därför säger jag er: be, så ska ni få. Sök, så ska ni finna. Knacka på, och dörren ska öppnas. ¹⁰ För den som ber, han får, och den som söker, han finner. Och för var och en som knackar på ska dörren öppnas.

¹¹ Kan någon far, om hans barn ber om en fisk, ge det en orm, ¹² eller en skorpion, när barnet ber om ett ägg? ¹³ Om nu ni, som är onda, har förstånd att ge goda gåvor till era barn, skulle då inte er Fader i himlen ge den heliga Anden till dem som ber honom?”