Revised Common Lectionary (Complementary)

Gud skyddar de svaga

146 Lova Herren! Ja, prisa honom innerligt!

² Jag tänker sjunga hans lov så länge jag lever, ja, ända till mitt sista andetag.

³ Lita inte på människor som har makt och inflytande.

⁴ De är också människor som kommer att dö, och de kommer inte att kunna hjälpa någon. På ett ögonblick faller allt som de planerat till marken.

⁵ Men lycklig är den människa som väntar på hjälp från vår stamfar Jakobs Gud. Hon hoppas på Herren, sin Gud.

⁶ Han är den Gud som skapade himlen och jorden, haven och allt som finns i dem. Han håller varje löfte,

⁷ ger de fattiga och förtryckta rättvisa och ger mat till de hungriga. Han befriar fångarna

⁸ och öppnar de blindas ögon. Han lyfter av bördorna på dem som dignar under deras tyngd. Han älskar de människor som visar honom trohet.

⁹ Han skyddar främlingar som bor i landet. Han har omsorg om föräldralösa och änkor, men de ogudaktigas planer krossar han.

¹⁰ Herren ska regera för evigt. Jerusalem, din Gud är kung från släkte till släkte! Halleluja! Lova Herren!

²⁷ Se, Herren kommer långt bortifrån, flammande av ilska, och omgiven av tjock rök. Hans läppar darrar av upprördhet. Hans ord är som en uppslukande eld.

²⁸ Hans vrede väller fram som en flod över alla. Han skakar om nationerna, smular sönder dem i sin vredes såll och lägger ett betsel i deras mun och för bort dem.

²⁹ Men Guds folk kommer att sjunga en glädjesång, en sång man sjunger om kvällen när det är fest. Man ska uppleva samma glädje som när man till flöjttoner drar upp till Jerusalem till Herrens berg, Israels klippa.

³⁰ Och Herren ska låta höra sin majestätiska röst, och hans mäktiga arm ska drabba hans fiender med stor vrede och med eld, storm och hagel.

³¹ Herrens röst ska skrämma assyrierna, när han slår dem med sin maktspira.

³² Vid varje slag ska hans folk glädjas under musik och sång.

³³ Likbålet har varit färdigt länge, förberett för Molok, den assyriske guden. Det har blivit ett stort bål. Herrens andedräkt ska antända det som utbrottet från en vulkan.

Guds dom över synden

2 Men gör nu inte misstaget att genast döma dem jag har talat om! När du säger att de som gör fel ska straffas är det lika mycket dig själv du talar om.

² Och vi vet att Gud i sin rättvisa kommer att straffa dem som gör orätt.

³ Tror du att Gud kommer att döma andra, men ha överseende med dig?

⁴ Förstår du inte vilket tålamod han har med dig? Eller bryr du dig inte om det? Kan du inte inse att han hela tiden har väntat med att straffa dig, för att du skulle ha tid att vända dig bort från din synd? Genom sin godhet vill han leda dig till bättring.

⁵ Men nej, du vill inte lyssna, och så samlar du på dig ett fruktansvärt straff. Men det kommer en vredens dag då Gud ska vara alla människors rättvisa domare.

⁶ Var och en ska få den lön han förtjänar.

⁷ Gud ska ge evigt liv åt dem som inte ger upp, utan fortsätter att göra hans vilja, medan de söker efter den välsignelse som han ger och det eviga liv som han erbjuder.

⁸ Men hans vrede och straff kommer att drabba dem fruktansvärt, som bara tänker på sig själva och vänder sig bort från sanningen, medan de villigt låter sig övertalas till onda handlingar. Över dem ska Gud ösa sin vrede.

⁹ De kommer att möta motgång och känna ångest vare sig de är judar eller inte.

¹⁰ Men alla de som lyder honom, ska få uppleva Guds himmelska välsignelse och frid,

¹¹ för Gud behandlar alla lika.