Revised Common Lectionary (Complementary)

^4-5 Herren Gud säger: Jag har under ed lovat min tjänare David att sätta hans ättlingar som kungar på hans tron, från och med nu och för all framtid!

⁶ Himlen ska prisa dina under, Herre. Hela skaran av änglar ska prisa dig för din trofasthet.

⁷ För vem i hela himlen kan jämföra sig med Gud? Inte ens de mäktigaste bland änglarna är som han.

⁸ I den himmelska rådsförsamlingen känner man bävan inför honom. Ja, alla fruktar honom.

⁹ Herre, du Gud över himmel och jord, var finns det någon så mäktig som du? Du är trofast i allt vad du gör.

¹⁰ Du härskar över haven. När vågorna rasar talar du, och det blir lugnt.

¹¹ Du har besegrat det högfärdiga Egypten och krossat det. Du har skingrat dina fiender med din kraft.

¹² Himlen och jorden tillhör dig, för allt detta har du skapat.

¹³ Du skapade norr och söder! Och berget Tabor och berget Hermon är glada för att du har skapat dem!

¹⁴ Din arm är väldig! Din hand är stark, och du lyfter den med makt.

^15-16 Ditt kungarike är grundat på rättvisans och rättfärdighetens pelare. I allt vad du gör visar du din kärlek och trofasthet. Lyckliga är de människor som jublar högt inför dig, de vandrar i din närvaros ljus.

¹⁷ De gläder sig dag för dag för de vet att man kan lita på dina löften.

¹⁸ Du är deras styrka. Genom din kärlek vinner de anseende och makt!

¹⁹ Ja, Herren själv är vår beskyddare, och han, Israels Helige, har gett oss vår kung.

²⁰ I en syn talade du för länge sedan till dina trogna tjänare och sa: Jag har utvalt en ung man bland folket till att bli kung.

²¹ Det är min tjänare David! Med helig olja har jag smort honom till kung.

²² Jag ska göra honom stark och mäktig.

²³ Hans fiender ska inte besegra honom. Inte heller ska de ogudaktiga människorna kunna störta honom.

²⁴ Jag ska slå ner hans motståndare framför ögonen på honom och utrota dem som hatar honom.

²⁵ Jag ska skydda honom och alltid välsigna honom, och därför att jag ger honom mitt stöd ska han bli mäktig.

²⁶ Hans rike ska sträcka sig från floden Eufrat till Medelhavet,

²⁷ och när han ber ska han säga: 'Du är min Gud, min Far och min frälsnings klippa.'

²⁸ Jag ska ge honom en förstfödd sons alla rättigheter och göra honom till den mäktigaste kungen på jorden.

²⁹ Jag ska älska honom i evighet och hålla mitt löfte till honom. Mitt förbund med honom kommer aldrig att ta slut.

³⁰ Hans kungasläkt ska aldrig dö ut, och en arvinge till honom ska alltid vara kung.

^31-33 Om hans barn inte lyder mina lagar och inte följer dem, och om de inte håller mina bud, kommer jag att straffa dem för deras trolöshet.

³⁴ Men jag ska aldrig sluta att älska David eller svika mitt löfte.

³⁵ Nej, jag ska inte bryta mitt förbund, och jag tänker inte ändra på ett enda ord av vad jag har sagt,

^36-37 för jag har lovat David - och en helig Gud kan aldrig ljuga - att hans ättlingar ska få regera till tidens slut.

Rakel och Isak dör

35 Flytta nu till Betel och bosätt dig där, sa Gud till Jakob. Bygg där ett altare för att tillbe den Gud som visade sig för dig när du flydde från din bror Esau.

² Då bad Jakob hela sin familj att förstöra avgudarna som de hade fört med sig och att tvätta sig och ta på sig rena kläder.

³ Vi ska nämligen gå till Betel, sa han till dem. Där tänker jag bygga ett altare åt Gud, som besvarade mina böner när jag var i nöd och som var med mig på min resa.

⁴ Då gav de Jakob alla sina avgudar och sina örhängen, och han gömde dem under eken nära Sikem.

⁵ Sedan började de sin vandring igen. Ingen anföll dem, för över alla de städer som de gick igenom vilade en förskräckelse från Gud.

⁶ Slutligen kom de fram till Lus, som också kallas Betel, i Kanaan.

⁷ Där reste Jakob ett altare som han kallade Guds altare, efter den Gud som mött honom där. Det var ju i Betel som Gud hade visat sig för honom när han flydde från Esau.

⁸ Strax därefter dog Rebeckas gamla barnsköterska Debora och begravdes under eken i dalen nedanför Betel, och ända sedan dess har den kallats Gråteken.

⁹ När Jakob kommit fram till Betel på sin resa från Paddan-Aram, visade sig Gud för honom igen och välsignade honom.

¹⁰ Och Gud sa till honom: Du ska inte längre kallas Jakob (bedragaren) utan Israel (en som kämpar med Gud och vinner seger).

¹¹ Jag är den Allsmäktige Guden, och jag ska se till att du blir fruktsam och förökar dig och blir ett stort folk, ja, många folk. Många kungar kommer att finnas bland dina ättlingar,

¹² och jag ska ge dig det land som jag gav till Abraham och Isak. Ja, jag ska ge det till dig och dina ättlingar.

^13-14 Efteråt reste Jakob en sten på platsen där Gud hade visat sig för honom. Han hällde vin över den som ett offer till Gud och smorde sedan stenen med olivolja.

¹⁵ Jakob kallade platsen Betel (Guds hus), eftersom Gud hade talat till honom där.

⁴⁴ Medan Petrus fortfarande talade blev de som lyssnade fyllda av den helige Ande.

⁴⁵ Judarna som hade kommit tillsammans med Petrus blev förvånade över att den helige Ande gavs också åt dem som inte var judar.

^46-47 Men det rådde inget tvivel om det, för de hörde att de talade i tungor och lovprisade Gud.Då frågade Petrus: Har någon något emot att jag döper dem när de nu har tagit emot den helige Ande precis som vi har gjort?

⁴⁸ Därefter döpte han dem i Jesu Kristi namn. Cornelius bad honom sedan att stanna hos dem några dagar.