Revised Common Lectionary (Complementary)

Länge leve fredskungen

72 Gud, hjälp kungen att i ditt ställe döma med rättvisa. Låt din rättfärdighet också bli hans.

² Hjälp honom att regera opartiskt över ditt folk, och ge de rättslösa sin rätt.

³ När han regerar ska fred och välstånd råda i landet.

⁴ Han ska försvara de fattiga och behövande och krossa deras förtryckare.

⁵ Han ska regera så länge jorden består, och så länge som människan finns.

⁶ Hans sätt att styra landet ska vara som ett uppfriskande vårregn, som med sina skurar vattnar jorden!

⁷ Godhet och rättvisa ska blomstra under hans regering och fred och välstånd ska råda till tidens slut.

⁸ Hans välde ska sträcka sig från hav till hav, från floden Eufrat till jordens ändar.

⁹ Folken som bor i öknen ska böja sig för honom och hans fiender ska kasta sig ner med ansiktet mot marken.

¹⁰ Kungarna runt Medelhavet, de som kommer från Tarsis och öarna, och kungarna från Arabien och Etiopien, ska alla komma med sina gåvor.

¹¹ Ja, kungar ska komma från alla håll och alla ska de buga sig för honom! Ja, alla folk ska tjäna honom!

¹² Han tar hand om hjälplösa och fattiga när de ropar till honom.

¹³ Han känner medlidande med svaga och behövande, och bevarar dem från en säker död.

¹⁴ Han räddar dem undan våld och förtryck, för deras liv är dyrbara för honom.

¹⁵ Länge leve kungen! Han ska få guld från Arabien, och man ska alltid be för honom. Hans folk ska alltid välsigna honom.

¹⁶ Låt det bli rika skördar i hela landet. Låt skördarna på bergssluttningarna bli lika frodiga som Libanons skogar. Låt våra städer bli lika fyllda av människor som ängarna är fyllda med gräs.

¹⁷ Kungens namn ska man aldrig glömma. Så länge solen finns till ska människor tala om honom, och alla ska bli välsignade av honom, ja, alla folk kommer att prisa honom.

¹⁸ Välsignad vare Herren Gud, Israels Gud, han som själv gör allt detta underbara!

¹⁹ Välsignat vare hans namn i evighet! Hela jorden ska fyllas av hans härlighet! Amen, ja, amen!

²⁰ (Här slutar bönerna av David, Isais son.)

Guds uppdrag till Josua

1 När Herrens tjänare Mose var död talade Herren med Josua, Nuns son, som hade varit Moses medhjälpare.

² Nu är min tjänare Mose död, sa han. Nu är du den nye ledaren för Israel. Led mitt folk över floden Jordan in i det utlovade landet!

³ Jag säger till dig, som jag sa till Mose: 'Varje plats, var ni än går fram, ska bli en del av Israels land,

⁴ hela vägen från Negevöknen i söder till Libanons berg i norr, och från Medelhavet i väster till floden Eufrat i öster, hetiternas alla landområden inräknade'.

⁵ Ingen ska kunna sätta hinder i vägen så länge du lever, för jag ska vara med dig precis som jag var med Mose. Jag ska aldrig överge dig eller svika dig, när du behöver hjälp.

⁶ Var stark och modig, för du kommer att bli en framgångsrik ledare för mitt folk. De ska inta hela det land som jag lovade deras förfäder.

⁷ Du ska bara vara frimodig och stark, och du ska in i minsta detalj följa de lagar Mose gav dig, för om du gör det, kommer du att lyckas med allt du företar dig.

⁸ Påminn folket ständigt om dessa lagar, på samma sätt som du själv måste tänka på dem både dag och natt, så att du verkligen lyder dem! Det är nämligen bara då som du kommer att lyckas.

⁹ Ja, var frimodig och orädd! Lämna inget rum för fruktan och tvivel! Och kom ihåg att Herren, din Gud, är med dig vart du än går.

³² Behöver jag säga något mer? Det skulle ta alltför lång tid att berätta om Gideon, Barak, Simson, Jefta, David och Samuel och alla profeterna.

³³ De trodde allihop på Gud, och därför besegrade de nationer och kungariken, och regerade med kärlek och rättvisa och fick se Guds löften uppfyllas. De tvingade ihop lejons käftar,

³⁴ släckte den brinnande ugnens lågor och undgick att bli dödade med svärd. En del fick styrka på nytt efter att ha varit sjuka och svaga. Andra fick väldiga krafter och utmärkte sig i krig och fick hela arméer att vända om och fly.

³⁵ Och en del kvinnor fick genom tron tillbaka sina nära och kära från döden.Andra blev torterade till döds. De föredrog att dö framför att vända sig bort från Gud och bli frisläppta, för de visste att de en gång skulle uppstå till ett bättre liv.

³⁶ Man hånskrattade åt somliga och piskade dem blodiga. På andra satte man bojor eller låste in dem i fängelsehålor.

^37-38 En del stenade man till döds och andra sågade man itu eller dödade med svärd. En del gick klädda i hudar från får och getter. De vandrade genom öknar och över berg och gömde sig i grottor och hålor. De var hungriga och sjuka och illa behandlade, alltför goda för den här världen.

³⁹ Och ingen av dessa trosmänniskor fick ta emot allt som Gud hade lovat dem, fastän de trodde på Gud.

⁴⁰ Gud ville nämligen att de skulle vänta och få del av den ännu bättre belöning som väntar oss.

Guds fostran bevisar hans kärlek

12 Låt tanken på alla dessa trons hjältar sporra oss så som en idrottsman sporras av sin publik. Och låt oss göra oss av med allt som hindrar oss och håller oss tillbaka, framför allt synden som vill gripa tag i oss och få oss att falla. Låt oss löpa med uthållighet i det lopp vi har framför oss.

² Se på Jesus, som både har visat oss trons väg och vill hjälpa oss att nå målet. Han var villig att dö en skamlig död på korset, eftersom han visste vilken glädje han skulle vinna efteråt. Nu sitter han på hedersplatsen vid Guds tron.