Old/New Testament
Elisa förser en änka med olja
4 En dag kom hustrun till en av profetlärjungarna och berättade för Elisa att hennes man hade dött. Han älskade Gud, men han var skyldig en del pengar, berättade hon, och när han nu hade dött, ville fordringsägaren ha igen pengarna. Om hon inte betalade, skulle han ta hennes båda söner som slavar.
2 Vad kan jag göra för dig? frågade Elisa. Hur mycket mat har du i huset? Jag har ingenting alls. Bara lite olivolja, svarade hon.
3 Gå och låna krukor och kannor från dina grannar och vänner, och nöj dig inte med några få! sa han till henne.
4 Sedan ska du och dina söner gå in i huset och stänga dörren efter er. Fyll sedan alla krukor och kannor från den kruka där du har din olja och ställ dem sedan åt sidan när de är fulla.
5 Hon lydde honom, och hennes söner bar fram krukor och kannor till henne, som hon fyllde, den ena efter den andra,
6 tills allesammans var fulla till brädden!Ge mig en kanna till, sa hon till sönerna.Det finns inga fler! svarade de, och genast tog oljan slut!
7 När hon gick till profeten och talade om vad som hade hänt, sa han till henne att gå och sälja oljan. Sedan kan du betala din skuld, och det kommer att bli pengar över för dig och dina söner att leva av! tillade han.
En barnlös kvinna blir lovad en son
8 En dag gick Elisa till Sunem, där det fanns en förmögen kvinna som bjöd honom på mat. Detta upprepades varje gång han besökte staden.
9 Jag är övertygad om att mannen som kommer hit nu och då är en helig profet, sa kvinnan till sin man.
10 Låt oss göra i ordning ett litet rum åt honom på taket. Vi kan ställa in en säng, ett bord, en stol och en lampa, så har han någonstans att bo när han kommer hit.
11-12 En gång när Elisa vilade i det iordningställda rummet, sa han till sin tjänare Gehasi: Säg till kvinnan att jag skulle vilja tala med henne.När hon kom,
13 sa han till Gehasi: Tala om för henne hur mycket vi uppskattar hennes vänlighet mot oss. Fråga om det är någonting vi kan göra för henne. Kanske vill hon att jag ska lägga ett gott ord för henne hos kungen eller överbefälhavaren? Nej, jag är fullkomligt nöjd som det är här bland de mina, svarade hon.
14 Men finns det då inget vi kan göra för henne? frågade Elisa Gehasi efteråt.Hon har ingen son, svarade han. Och hennes man är gammal.
15-16 Be henne komma tillbaka, sa Elisa.När hon kom tillbaka talade han med henne, där hon stod i dörren, och sa: Nästa år vid den här tiden kommer du att ha en son!Nej, du gudsman, skämta inte med mig på det sättet, utbrast hon.
17 Men det var sant. Kvinnan blev snart gravid, och året därpå fick hon en liten pojke, precis som Elisa hade förutsagt.
Kvinnans son blir sjuk och dör
18 En dag när pojken var några år gammal gick han ut till sin far, som arbetade tillsammans med skördemännen på fälten.
19 Han klagade över huvudvärk, och snart började han jämra sig av smärta. Bär hem honom till hans mor, sa då fadern till en av tjänarna.
20 Tjänaren bar hem honom, och modern satt och höll om honom, men vid middagstiden dog han.
21 Då bar hon upp honom och lade honom på profetens säng och stängde dörren.
22 Sedan meddelade hon sin man: Sänd hit en av tjänarna och en åsna, så att jag kan skynda mig till profeten. Jag är strax tillbaka.
23 Varför just i dag? Det är ju varken högtid eller sabbat, sa han.Det är nödvändigt. Jag måste helt enkelt fara, svarade hon.
24 Sedan sadlade hon åsnan och sa till tjänaren: Skynda dig! Och stanna inte någonstans förrän jag säger till.
25 När hon närmade sig berget Karmel, fick Elisa se henne på avstånd och sa till Gehasi: Titta, där är kvinnan från Sunem!
26 Spring och möt henne och fråga vad som har hänt. Ta reda på hur det är med hennes man och hör efter om barnet mår bra.Ja, allting är bra, sa hon till Gehasi.
27 Men när hon kom fram till Elisa på berget föll hon ner på marken framför honom och tog tag om hans fötter. Gehasi försökte få bort henne därifrån, men profeten sa: Låt henne vara. Det är någonting som bekymrar henne, och Herren har ännu inte talat om för mig vad det är.
28 Det var du som sa att jag skulle få en son, och jag bad dig att inte skämta med mig! sa hon.
Elisa uppväcker den döde pojken
29 Då sa han till Gehasi: Ta min stav och skynda dig iväg. Prata inte med någon under vägen, och spring så fort du orkar. Lägg staven över barnets ansikte.
30 Nej, inför Gud svär jag att jag inte vänder om förrän du själv följer med, sa kvinnan, och Elisa följde då med henne.
31 Gehasi skyndade sig före dem och lade staven på pojkens ansikte, men ingenting hände. Det syntes inte det minsta livstecken. Gehasi vände då tillbaka, och när han mötte Elisa sa han: Pojken har inte vaknat upp.
32 När Elisa kom fram fick han se att pojken verkligen var död, där han låg på profetens säng.
33 Han gick in i rummet, stängde dörren om sig och bad till Herren.
34 Sedan lade han sig över pojkens kropp, placerade sin mun mot hans mun, sina ögon mot hans ögon och sina händer över hans händer, och då började kroppen bli varm!
35 Profeten vandrade fram och tillbaka i rummet en stund innan han ännu en gång sträckte ut sin kropp över pojken. Den här gången reagerade pojken och nös sju gånger innan han plötsligt slog upp ögonen.
36 Säg åt kvinnan att komma hit, sa han till Gehasi. När hon kom in i rummet sa han: Här är din son!
37 Hon föll då ner på golvet vid hans fötter men reste sig snart, tog sin son och lämnade rummet.
En förgiftad stuvning blir ätlig
38 Elisa återvände nu till Gilgal. Det var hungersnöd i området, och en dag när han undervisade de unga profeterna bad han Gehasi: Ta fram din största gryta och gör i ordning en stuvning till kvällsmat åt männen.
39 En av männen gick då ut för att samla örter och kom tillbaka med frukter från en slingerväxt. Han skar sönder dem och lade dem i grytan trots att ingen kände till dem.
40 Men när männen började äta av stuvningen märkte de genast att något var galet och utbrast: Döden är i grytan, du gudsman!
41 Ge mig lite mjöl, sa Elisa. Han tog mjölet och kastade det i grytan. Nu är allt bra! Fortsätt och ät! sa han. Och alla åt utan att bli sjuka.
En liten säck mjöl räcker till många
42 En dag kom en man från Baal-Salisa med en säck säd och tjugo bröd som bakats av mjöl från den första skörden. Elisa föreslog Gehasi att man skulle använda detta till mat åt de unga profeterna.
43 Vad menar du? Skulle det här lilla räcka till hundra personer? utbrast Gehasi.Gör det i ordning bara, för Herren har sagt att det ska räcka åt alla och till och med bli över! sa Elisa.
44 Gehasi gjorde i ordning maten åt dem, och det blev på det sättet som Herren hade sagt.
Den spetälske Naaman blir botad
5 Naaman var överbefälhavare för armén i Aram, och kungen där satte stort värde på honom för hans många ärofulla segrar. Han var alltså ansedd som en stor hjälte, men han led av spetälska.
2 Mindre enheter av arameer hade gått in i Israel, och bland de fångar de tagit fanns en liten flicka som fick komma i tjänst hos Naamans fru.
3 En dag sa den lilla flickan till sin husmor: Jag önskar att herrn kunde besöka profeten i Samaria. Han skulle säkert bota honom från spetälskan!
4 Naaman berättade för kungen vad den lilla flickan hade föreslagit.
5 Res du och besök profeten, sa kungen till honom. Jag ska skriva ett rekommendationsbrev, som du kan visa kungen i Israel.Naaman gav sig iväg med tio talenter silver, sex tusen siklar guld och dessutom tio uppsättningar dyrbara kläder.
6 I brevet till kungen stod det: Mannen som överlämnar det här brevet är min tjänare Naaman. Jag vill att du ska göra honom fri från hans spetälska.
7 När kungen i Israel läste brevet rev han sönder sina kläder i ilska och förtvivlan och utbrast: Han skickar hit en spetälsk och vill att jag ska göra honom frisk! Är jag då kanske Gud, som kan ge och ta liv? Nej, han försöker säkert bara finna en anledning till att anfalla oss igen.
8 Men när profeten Elisa fick höra talas om hur upprörd kungen hade blivit, skickade han ett meddelande till honom: Varför är du så upprörd? Sänd Naaman till mig, så ska han få se att det verkligen finns en Guds profet här i Israel.
9 Naaman kom med sina hästar och vagnar och stannade utanför Elisas hus.
10 Elisa skickade ut en tjänare till honom med beskedet att han skulle gå och doppa sig i floden Jordan sju gånger. Då skulle varje spår av hans spetälska försvinna!
11 Men Naaman blev arg och for sin väg.Jag tycker att han åtminstone borde ha kommit ut och talat med mig, sa han. Jag hade väntat mig att han skulle stryka med sin hand över det sjuka stället och be i Herrens, sin Guds, namn!
12 Är inte floderna Abana och Parpar i Damaskus bättre än alla floder i Israel tillsammans? Om det är floder jag behöver, kan jag bada hemma och bli av med spetälskan. Sedan for han ilsken därifrån.
13 Men hans officerare försökte tala förstånd med honom och sa: Om profeten hade bett dig att göra något svårt, skulle du ha gjort det, eller hur? Därför borde du också lyda honom nu när han säger att du ska göra något så enkelt som att gå och bada för att bli frisk!
14 Naaman for då ner till floden Jordan och doppade sig där sju gånger, precis som profeten hade sagt åt honom. Och undret skedde! Han blev helt återställd, och hans hud var fin som på ett litet barn.
15 Då for han och hela hans sällskap tillbaka för att tacka profeten. När de allesammans stod där framför honom sa Naaman: Nu förstår jag att det inte finns någon Gud i hela världen, förutom i Israel. Ta nu emot de gåvor som jag har med mig.
16 Inför Herren, min Gud, säger jag att jag inte kan ta emot dem, svarade Elisa.Naaman försökte övertala Elisa, men han vägrade att ta emot någonting.
17 Låt mig då få med mig hem så mycket jord som ett par mulåsnor kan bära, sa Naaman. För från och med nu ska jag inte offra brännoffer eller slaktoffer till någon annan Gud än Herren.
18 Men kan Herren förlåta mig en sak? När min herre kungen går till guden Rimmons tempel för att tillbe och lutar sig mot min arm, kan Herren då förlåta mig om jag också böjer mig?
19 Ja, det ska han göra, svarade Elisa. Och så for Naaman hem igen.
Elisas tjänare skaffar sig förmåner
20 Men Elisas tjänare Gehasi tyckte att profeten hade handlat fel som inte tagit emot de erbjudna gåvorna. Jag ska följa efter Naaman och försöka få något av honom, tänkte han för sig själv.
21 Gehasi skyndade sig alltså efter Naaman, och när denne fick se honom, steg han ur vagnen och gick fram till honom.Jag hoppas att allt står väl till, sa han.
22 Ja, allt är väl, men min herre har skickat mig hit för att säga att två unga profeter från Efraims bergsbygd just har kommit till oss, och han skulle gärna vilja ge dem en talent silver och var sin uppsättning kläder, ljög Gehasi.
23 Ta två talenter, föreslog Naaman. Han gav honom också de dyrbara kläderna och lade silvret i ett par säckar. Två av hans tjänare fick följa med och bära dem åt Gehasi.
24 Men när de kom fram till berget där Elisa bodde tog Gehasi säckarna från tjänarna, sände dem tillbaka och gömde sedan pengarna i huset.
25 När han kom in till Elisa, frågade profeten: Var har du varit, Gehasi? Jag har inte varit någonstans, svarade han.
26 Förstår du inte att jag var där i min ande, när Naaman steg ur sin vagn för att möta dig? sa Elisa. Är det här den rätta tiden att ta emot pengar, kläder, olivplanteringar, vingårdar, oxar och tjänare?
27 Eftersom du har gjort så här, ska Naamans spetälska komma över dig i stället och över dina barn och barnbarn för alltid.Och Gehasi lämnade rummet spetälsk med en hy vit som snö.
Elisa får en yxa att flyta
1-2 En dag kom profetlärjungarna och pratade med Elisa. Rummet där du undervisar oss är alldeles för litet, sa de. Kan vi inte bygga ett nytt hus nere vid Jordanfloden, där det finns gott om byggnadsmaterial? Jo, det tycker jag ni ska göra, svarade Elisa.
3 Men kan du inte komma med oss? föreslog någon.Det ska jag göra, svarade han.
4 När de kom ner till Jordan började de fälla träd,
5 men för en av dem lossnade yxan från skaftet och hamnade i floden.Ett sånt elände, ropade han bestört. Jag som hade lånat yxan!
6 Var föll den i någonstans? frågade profeten.Mannen visade honom var yxan hade fallit i, och Elisa skar av en kvist som han kastade i vattnet. Då flöt yxan upp till ytan.
7 Plocka upp den! sa Elisa till honom, och den unge mannen hämtade upp yxan.
Elisa tar en hel armé till fånga
8 En gång när kungen i Aram låg i krig med Israel och gav sina officerare order om var de skulle slå läger nämnde han en viss plats för dem.
9 Omedelbart varnade Elisa kungen i Israel för att närma sig just den platsen. Arameerna planerar att dra samman sina trupper dit, sa han.
10 Kungen skickade då ut en spanare som kunde bekräfta att Elisa hade rätt. Gång på gång varnade Elisa kungen på samma sätt.
11 Kungen i Aram blev irriterad: Vem av er är det som förråder oss? frågade han sina officerare när han sammankallat dem. Vem har informerat kungen i Israel om mina planer?
12 Det är inte någon av oss, svarade en av officerarna. Det är profeten Elisa i Israel. Han kan berätta för sin kung vad du viskar i din sängkammare.
13 Gå då och ta reda på var han finns, så att vi kan gripa honom, utbrast kungen.Elisa är i Dotan, var det då någon som upplyste honom om.
14 En natt skickade därför kungen en trupp med många hästar och vagnar för att omringa staden Dotan.
15 När profetens tjänare steg upp tidigt på morgonen och såg alltsammans blev han orolig.Vad ska vi göra nu? ropade han skräckslagen till Elisa.
16 Var inte rädd! Vår armé är större än deras! svarade Elisa.
17 Sedan bad Elisa: Herre, öppna hans ögon, så att han ser!Då öppnade Herren tjänarens ögon, så att han kunde se hästar och vagnar som av eld överallt på höjderna runt omkring.
18 När fienden drog fram mot dem, bad Elisa: Herre, gör dem blinda! Herren gjorde som Elisa önskade.
19 Då gick Elisa ut till dem och sa: Ni har kommit fel! Det här är inte rätt stad! Följ mig, så ska jag föra er till den man ni söker. Sedan ledde han dem till Samaria.
20 Så snart de kom fram bad Elisa: Herre, öppna deras ögon nu, så att de kan se. Herren gjorde som Elisa ville, och de upptäckte att de var i Israels huvudstad Samaria.
21 När kungen i Israel fick se dem, ropade han till Elisa: Herre, ska jag döda dem? Ska jag döda dem?
22 Gör inte det! svarade Elisa. Brukar vi döda krigsfångar? Ge dem mat och dryck och skicka sedan hem dem igen!
23 Kungen anordnade då en stor fest för dem och skickade sedan hem dem till Aram. Från den stunden blev det slut på deras räder mot Israel.
Arams belägring av Samaria får ett snabbt slut
24 Men någon tid senare mobiliserade Ben-Hadad, kungen i Aram, hela sin armé och belägrade Samaria.
25 Följden blev att det uppstod en svår hungersnöd i staden, och det gick så långt att man betalade 80 siklar silver för ett åsnehuvud och fem siklar för en halv liter duvspillning!
26-30 En dag när kungen i Israel vandrade omkring på stadsmuren, ropade en kvinna åt honom: Hjälp mig, Ers Majestät!Om inte Herren hjälper dig, vad ska då jag kunna göra? svarade han. Logen är tom och vinpressen står stilla. Vad skulle jag kunna göra för dig? Hon svarade: En kvinna här föreslog att vi en dag skulle äta upp min son och sedan hennes nästa dag. Vi tog min son och åt upp honom, men när jag nästa dag bad henne att döda sin son, så gömde hon honom.När kungen hörde detta rev han sönder sina kläder i förtvivlan. Då kunde man genom revorna se att han bar säcktyg närmast kroppen.
31 Gud, du får döda mig, om jag inte avrättar Elisa i dag, sa kungen och svor en ed.
32 Elisa satt i sitt hus och rådgjorde med stadens styresmän, när kungen skickade bud till honom. Men innan budbärarna kom, sa Elisa till de andra: Denne mördare vi har till kung har skickat en man för att döda mig. När han kommer, så stäng dörren och låt honom vänta utanför, för hans herre kommer snart efter.
33 Elisa hann precis säga detta innan budbäraren och sedan även kungen anlände.Det är Herren som har låtit oss drabbas av allt det här, for kungen ut mot Elisa. Hur ska jag kunna räkna med någon hjälp från honom?
Jesus visar sig för lärjungarna bakom stängda dörrar
36 Och medan de berättade om det stod plötsligt Jesus där mitt ibland dem och sa: Min frid är med er.
37 Men allesammans blev fruktansvärt rädda, eftersom de trodde att det var ett spöke.
38 Varför är ni rädda? frågade Jesus. Varför tvivlar ni på att det verkligen är jag?
39 Se på mina händer och se på mina fötter! Ni kan själva se att det är jag. Känn på mig! Om jag var ett spöke så skulle jag ju inte ha någon kropp.
40 Medan han talade visade han dem sina händer och fötter så att de kunde se märkena efter spikarna.
41 Fortfarande stod de där tveksamma, fyllda av både glädje och tvivel.Då frågade han dem: Har ni något att äta?
42 De gav honom en bit stekt fisk,
43 och han åt den medan de såg på.
Jesus visar sig för lärjungarna i Jerusalem
44 Sedan sa han till lärjungarna: Kommer ni inte ihåg att när jag var med er förut, berättade jag för er att allt som var skrivet om mig av Mose och av profeterna och i psalmerna måste gå i uppfyllelse?
45 Sedan öppnade han deras sinnen så att de äntligen förstod alla dessa skriftställen.
46 Och han sa: Ja, ni kan se att det är förutsagt sedan länge att Messias måste lida och dö och uppstå igen från de döda på den tredje dagen.
47 Alla folk ska få höra att det finns förlåtelse från synden för var och en som omvänder sig. Förkunna det först i Jerusalem.
48 Ni har varit vittnen till detta, och ni ska föra det vidare till andra.
49 Och jag ska sända den helige Ande till er, precis som min Far lovade. Börja inte berätta för andra om detta ännu, utan stanna här i Jerusalem tills den helige Ande kommer och fyller er med kraft från himlen.
Jesus far upp till himlen
50 Sedan tog Jesus dem med sig ut på vägen till Betania. Där tog han avsked av dem och sträckte upp sina händer mot himlen och välsignade dem.
51 Och medan Gud tog honom till sig upp i himlen
52 föll lärjungarna ner och hyllade honom. Sedan återvände de till Jerusalem fyllda av glädje,
53 och de var ständigt i templet och lovprisade Gud.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®