Old/New Testament
19 (A) Bättre vara fattig
och hederlig
än vara falsk i sitt tal
och en dåre.
2 (B) Att sakna kunskap är illa nog,
men den som rusar i väg
missar målet.
3 Människans dårskap
fördärvar hennes väg,
men hennes hjärta vredgas
på Herren.
4 (C) Rikedom ger många vänner,
men den fattige mister
den vän han har.
5 (D) Ett falskt vittne blir inte ostraffat,
den som främjar lögn
kommer inte undan.
6 Många söker en furstes välvilja,
alla är vänner till den givmilde.
7 (E) Den fattige blir avskydd
av alla sina släktingar,
även hans vänner
fjärmar sig från honom –
han jagar dem med ord,
men de är borta[a].
8 Den som vinner vett
älskar sitt liv,
den som tar vara på insikt
finner lycka.
9 (F) Ett falskt vittne blir inte ostraffat,
den som främjar lögn ska förgås.
10 (G) Det passar inte att dåren lever i lyx,
än mindre att en slav
råder över furstar.
11 (H) Förstånd gör en människa
tålmodig,
det är hennes ära
att förlåta en försyndelse.
12 (I) En kungs vrede
är som ett lejons rytande,
hans välvilja är som dagg
på gräset.
13 (J) En dåraktig son är sin fars fördärv,
en hustrus gnat
ett ständigt takdropp.
14 (K) Gård och gods ärvs från fäderna,
en förståndig hustru
får man från Herren.
15 (L) Lättja försänker i dvala,
den håglöse får hungra.
16 (M) Den som håller budet
bevarar sitt liv,
den som inte ger akt på sin väg
ska dö.
17 (N) Den som ömmar för den fattige
lånar åt Herren
och lönas av honom
för det goda han gjort.
19 Den hetsige måste få sitt straff,
för om du friar honom
får du fortsätta göra det[c].
20 (P) Lyssna på råd och ta emot fostran,
så blir du till slut vis.
21 (Q) Många planer har en man
i sitt hjärta,
men Herrens råd ska bestå.
22 En människa längtar efter godhet,
bättre vara fattig än en lögnare.
23 (R) Vördnad för Herren leder till liv,
man kan vila mätt
utan att drabbas av något ont.
24 (S) Den late sticker handen i skålen
men orkar inte föra den till munnen.
25 (T) Slå hånaren
så blir den okunnige klok,
tillrättavisa den förståndige
så vinner han kunskap.
27 (V) Min son, om du slutar lyssna
till förmaning
så villar du bort dig
från kunskapens ord.
28 (W) Ett ont vittne hånar det rätta,
de gudlösas mun slukar ondska.
29 (X) Straff är bestämt för hånare,
piskrapp för dårars rygg.
20 (Y) Vinet hånar,
starka drycker[e] larmar,
ingen som raglar av det är vis.
2 (Z) Som ett lejons rytande
är skräcken från en kung,
den som väcker hans vrede
förverkar sitt liv.
3 (AA) Heder åt den som avstår från gräl,
dåren söker alltid strid.
4 (AB) Den late plöjer inte om hösten,
vid skördetiden söker han
grödan förgäves.
5 (AC) Planerna i en mans hjärta
är som djupt vatten,
men en man med förstånd
hämtar upp dem.
6 Många ropar ut sin egen godhet,
men vem finner någon att lita på?
7 (AD) Den rättfärdige lever hederligt,
lyckliga är hans barn efter honom.
8 Kungen som sitter på domarsätet
rensar bort allt ont med sin blick.
9 (AE) Vem kan säga:
”Jag har bevarat mitt hjärta rent,
jag är fri från synd”?
10 (AF) Två slags vikt och två slags mått,
Herren avskyr bådadera.
11 (AG) Redan den unge
visar med sina gärningar
om hans liv är rent och rätt.
12 (AH) Örat som hör och ögat som ser,
båda har Herren gjort.
13 (AI) Älska inte sömn, då blir du fattig.
Håll ögonen öppna,
då får du bröd så det räcker.
14 ”Hutlöst, hutlöst”, säger köparen,
sedan går han sin väg
och skryter över sitt köp.
15 (AJ) Det finns guld och pärlor i mängd,
men den dyrbaraste skatten
är läppar med kunskap.
17 (AL) Bröd man fått genom svek
smakar gott,
men sedan blir munnen full av grus.
18 (AM) Planer efter rådslag får framgång,
att föra krig kräver klok ledning.
19 (AN) Skvallraren avslöjar hemligheter,
ge dig inte i lag med pratmakare.
20 (AO) Den som förbannar sin far eller mor,
hans lampa ska slockna
i djupaste mörker.
22 (AQ) Säg inte:
”Jag ska löna ont med ont!”
Vänta på Herren,
han ska hjälpa dig.
23 (AR) Herren avskyr två slags vikter,
falsk våg är inte rätt.
24 (AS) Av Herren beror en mans steg,
vad vet en människa om sin väg?
25 (AT) Det är farligt för en människa
att snabbt helga något
och överväga löftena först efteråt.
26 En vis kung rensar bort de gudlösa,
han kör tröskhjulet[i] över dem.
27 (AU) Anden i människan
är en Herrens lykta,
den utforskar varje rum
i hennes inre.
28 (AV) Godhet och sanning
skyddar kungen,
genom nåden består hans tron.
29 (AW) De ungas stolthet är deras styrka,
de gamlas ära är deras grå hår.
30 Sår som svider renar från ondska,
slag renar hjärtats inre.
21 (AX) Kungens tankar är som
vattenflöden i Herrens hand,
han leder dem vart han vill.
2 (AY) Var och en tycker
att hans vägar är rätta,
men Herren prövar hjärtan.
3 (AZ) Att handla rätt och rättfärdigt
är mer värt för Herren än offer.
5 (BB) Den flitiges planer ger idel vinst,
hastverk bara förlust.
6 (BC) Att vinna skatter
med lögnaktig tunga
är ett jagande efter vind[k]
för dem som söker döden[l].
7 De gudlösas våldsdåd
snärjer dem själva,
för de vägrar göra det rätta.
8 (BD) Syndfull man går krokig väg,
den rene går rakt fram.
10 Den gudlöses själ
har lust till det onda,
hans nästa finner ingen nåd
i hans ögon.
11 (BF) Straffas hånaren
blir den okunnige vis,
undervisas den vise
vinner han kunskap.
12 (BG) Den Rättfärdige
ger akt på den gudlöses hus,
han störtar de gudlösa i olycka.
13 Den som stänger sitt öra
för den fattiges rop
ska själv ropa utan att få svar.
14 (BH) Hemlig gåva dämpar vrede,
en skänk i fickan stillar stark ilska.
15 Att rätt skipas
är den rättfärdiges glädje
men förbrytarnas skräck.
16 Den som villar bort sig
från klokhetens väg
hamnar i de dödas församling.
17 (BI) Den som älskar fest blir fattig,
den som älskar vin och olja
blir inte rik.
18 (BJ) Den gudlöse ges som lösen
för den rättfärdige,
den trolöse sätts i de ärligas ställe.
19 (BK) Bättre bo i ett öde land
än tillsammans med en grälsjuk
och elak kvinna.
20 Den vise har dyrbara skatter
och salvor i sin boning,
en dåraktig människa
slösar bort det.[n]
21 (BL) Den som strävar efter
rättfärdighet och godhet
finner liv, rättfärdighet och ära.
22 (BM) En vis man kan storma en stad
full av hjältar
och bryta ner det fäste de litade på.
23 (BN) Den som vaktar sin mun
och sin tunga
bevarar sitt liv från svårigheter.
24 Hånare kallas den som är fräck
och övermodig,
som handlar i måttlöst övermod.
25 (BO) Den lates begär blir hans död,
för hans händer vägrar arbeta.
26 Ständigt fikar han efter mer,
men den rättfärdige ger
utan att snåla.
27 (BP) De gudlösas offer är avskyvärt,
särskilt när det bärs fram i ont syfte.
28 (BQ) Falskt vittne ska förgås,
den som lyssnar får tala till punkt.
29 Den gudlöse visar upp en trotsig min,
den ärlige går sin väg rakt fram.
30 (BR) Ingen vishet, ingen förmåga,
ingen plan kan lyckas
mot Herren.
31 (BS) Hästen rustas för stridens dag,
men segern kommer från Herren.
7 (A) När vi nu har dessa löften, mina älskade, så låt oss rena oss från allt som befläckar kött och ande[a] och fullborda vår helgelse i vördnad för Gud.
Glädje över korintiernas ånger
2 (B) Ge oss rum i era hjärtan. Vi har inte gjort orätt mot någon, inte skadat någon och inte utnyttjat någon. 3 (C) Det säger jag inte för att fördöma er. Jag har redan sagt att ni har en plats i våra hjärtan så att vi både dör och lever tillsammans. 4 (D) Jag har stort förtroende för er, jag är mycket stolt över er. Jag är uppfylld av tröst och har glädje i överflöd mitt i all vår nöd.
5 (E) När vi kom till Makedonien fick vi ingen ro. Vi var trängda på alla sätt, utifrån av konflikter och inifrån av oro. 6 (F) Men Gud som tröstar de modlösa tröstade oss genom att Titus kom, 7 och inte bara genom hans ankomst utan också genom trösten han fått hos er. Han berättade för oss om er längtan, er klagan och er iver för mitt bästa, och då gladde jag mig ännu mer.
8 (G) För även om jag gjorde er sorgsna med mitt brev, så ångrar jag det inte nu. Först ångrade jag mig, för jag såg att brevet gjorde er sorgsna, om än bara för ett tag. 9 Men nu gläder jag mig, inte för att ni blev sorgsna utan för att sorgen har lett till ånger. Ni blev sorgsna så som Gud vill, och därför har ni inte tagit någon skada genom oss. 10 (H) En sorg efter Guds vilja ger en ånger som man inte ångrar och som leder till frälsning. Men världens sorg leder till död.
11 (I) Se vad den här sorgen från Gud har fört med sig hos er: vilken hängivenhet, vilka förklaringar, vilken upprördhet, vilken fruktan, vilken längtan, vilken iver och vilken bestraffning! I allt har ni visat er oskyldiga i den här saken. 12 (J) När jag skrev till er var det alltså inte med tanke på den som gjort orätt eller den som har drabbats, utan för att det skulle bli klart för er inför Gud hur ivrigt ni tar er an vår sak. 13 (K) Det har gett oss tröst.
Utöver den trösten kom den ännu större glädjen över att se Titus så glad. Ni har alla styrkt hans ande. 14 Om jag har berömt er inför honom, så har jag inte behövt skämmas för det. Nej, liksom allt vi har sagt er är sant, så har också vårt beröm inför Titus visat sig vara sant. 15 (L) Hans hjärta klappar nu ännu varmare för er, när han minns hur ni alla lydde och hur ni tog emot honom med respekt och vördnad. 16 (M) Jag är glad att jag kan lita på er i allt.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation